M’Cheyne Bible Reading Plan

Föreskrifter om prästvigningen

29 Detta är vad du skall göra med dem för att helga dem till att bli mina präster: Tag en ungtjur och två baggar, felfria djur, ² osyrat bröd och osyrade kakor bakade med olja och osyrade tunnkakor smorda med olja. Av fint vetemjöl skall du baka dem. ³ Du skall lägga dem i samma korg och bära fram dem i korgen som en offergåva när du för fram tjuren och de båda baggarna. ⁴ Sedan skall du föra fram Aron och hans söner till uppenbarelsetältets ingång och tvätta dem med vatten. ⁵ Du skall ta kläderna och sätta på Aron livklädnaden, efodkåpan, själva efoden och bröstskölden och fästa ihop efoden på honom med efodens skärp. ⁶ Du skall sätta turbanen på hans huvud och fästa det heliga diademet på turbanen. ⁷ Och du skall ta smörjelseoljan och hälla på hans huvud och smörja honom. ⁸ Hans söner skall du föra fram och sätta på dem livklädnader. ⁹ Du skall spänna fast bälten på Aron och hans söner och sätta på dem huvor. Och de skall ha rätten till prästämbetet för evigt. På detta sätt skall du viga Aron och hans söner till präster.

¹⁰ Du skall föra fram tjuren till uppenbarelsetältet, och Aron och hans söner skall lägga händerna på tjurens huvud. ¹¹ Sedan skall du slakta tjuren inför Herrens ansikte vid ingången till uppenbarelsetältet. ¹² Du skall ta av tjurens blod och stryka det med fingret på altarets horn. Men allt det övriga blodet skall du hälla ut vid altarets fot. ¹³ Du skall ta allt det fett som omsluter inälvorna, leverfettet och de båda njurarna med det fett som är på dem, och bränna det på altaret. ¹⁴ Men tjurens kött och hud och hans tarminnehåll skall du bränna upp i eld utanför lägret. Det är ett syndoffer.

¹⁵ Du skall ta den ena baggen, och Aron och hans söner skall lägga händerna på baggens huvud. ¹⁶ Sedan skall du slakta den och ta av dess blod och stänka det runt omkring på altaret. ¹⁷ Men själva baggen skall du stycka och tvätta inälvorna och fötterna och lägga dem på styckena och huvudet. ¹⁸ Och du skall bränna hela baggen på altaret. Det är ett brännoffer åt Herren, en ljuvlig doft, ett eldsoffer åt Herren.

¹⁹ Därefter skall du ta den andra baggen, och Aron och hans söner skall lägga händerna på hans huvud. ²⁰ Och du skall slakta baggen och ta litet av blodet och stryka på Arons högra örsnibb, på hans söners högra örsnibb, på tummen på deras högra hand och på stortån på deras högra fot. Men det övriga blodet skall du stänka runt omkring på altaret. ²¹ Och du skall ta något av blodet på altaret och av smörjelseoljan och stänka på Aron och hans kläder och på hans söner och deras kläder. Då blir Aron själv och hans kläder heliga, och även hans söner och deras kläder blir heliga.

²² Och du skall ta fettet på baggen, svansfettet och det fett som omsluter inälvorna, leverfettet och de båda njurarna med det fett som finns på dem och dessutom det högra lårstycket, ty detta är prästvigningsbaggen. ²³ Du skall ta en rund brödkaka, en oljebrödskaka och en tunnkaka ur korgen med de osyrade bröden som står inför Herrens ansikte. ²⁴ Och du skall lägga allt detta i händerna på Aron och hans söner och vifta det som ett viftoffer inför Herren. ²⁵ Sedan skall du ta det ur deras händer och bränna det på altaret, ovanpå brännoffret, till en ljuvlig doft inför Herrens ansikte. Det är ett eldsoffer åt Herren.

²⁶ Du skall ta bringan av Arons prästvigningsbagge och vifta den som ett viftoffer inför Herrens ansikte, och detta skall vara din del. ²⁷ Du skall helga viftoffersbringan och offergärdslåret, det som har viftats och det som har offrats som offergåva, de delar av prästvigningsbaggen som skall tillhöra Aron och hans söner. ²⁸ Aron och hans söner skall få detta av Israels barn som en rättighet för all framtid, ty det är en offergåva. Det skall vara en gåva från Israels barn av deras gemenskapsoffer, deras gåva till Herren.

²⁹ Arons heliga kläder skall hans söner ha efter honom. Klädda i dem skall de bli smorda och vigda till sin tjänst. ³⁰ I sju dagar skall den av Arons söner som blir präst i hans ställe sätta på sig dessa kläder, när han går in i uppenbarelsetältet för att göra tjänst i helgedomen. ³¹ Du skall ta prästvigningsbaggen och koka köttet på en helig plats. ³² Baggens kött och brödet som är i korgen skall Aron och hans söner äta vid ingången till uppenbarelsetältet. ³³ De skall äta det som användes till att bringa försoning när de vigdes till präster och helgades, men ingen främmande får äta av det eftersom det är heligt. ³⁴ Om något av prästvigningsköttet eller brödet blir över till följande morgon skall du bränna upp det i eld. Det får inte ätas, ty det är heligt.

³⁵ I allt skall du göra med Aron och hans söner så som jag har befallt dig. I sju dagar skall deras prästvigning vara. ³⁶ Varje dag skall du offra en tjur som syndoffer till försoning och rena altaret genom att du bringar försoning för det. Och du skall smörja det för att helga det. ³⁷ I sju dagar skall du bringa försoning för altaret och helga det. Altaret blir då högheligt, och var och en som rör vid det blir helig.

Det dagliga offret

³⁸ Detta är vad du skall offra på altaret varje dag för all framtid: två årsgamla lamm. ³⁹ Det ena lammet skall du offra på morgonen och det andra i skymningen. ⁴⁰ Till det första lammet skall du offra en tiondels efa fint mjöl, begjutet med en fjärdedels hin olja av stötta oliver och som drickoffer en fjärdedels hin vin. ⁴¹ Det andra lammet skall du offra i skymningen. Med likadant matoffer och drickoffer som på morgonen skall du offra det till en ljuvlig doft, ett eldsoffer åt Herren.

⁴² Från släkte till släkte skall detta vara ert dagliga brännoffer inför Herrens ansikte vid ingången till uppenbarelsetältet. Där skall jag uppenbara mig för er och tala med dig. ⁴³ Där skall jag uppenbara mig för Israels barn och den platsen skall bli helgad genom min härlighet. ⁴⁴ Jag skall helga uppenbarelsetältet och altaret, och Aron och hans söner skall jag helga till präster åt mig. ⁴⁵ Jag skall bo mitt ibland Israels barn och vara deras Gud. ⁴⁶ Och de skall inse att jag är Herren, deras Gud, som förde dem ut ur Egyptens land för att bo mitt ibland dem. Jag är Herren, deras Gud.

8 ¹ och Jesus gick ut till Oljeberget. ² Tidigt på morgonen kom han tillbaka till tempelplatsen. Allt folket samlades omkring honom, och han satte sig ner och undervisade dem. ³ Då kom de skriftlärda och fariseerna fram till honom med en kvinna som hade gripits för äktenskapsbrott. De ställde henne mitt framför sig ⁴ och sade: "Mästare, den här kvinnan greps på bar gärning, när hon begick äktenskapsbrott. ⁵ I lagen^[a] har Mose befallt oss att stena sådana. Vad säger då du?" ⁶ Detta sade de för att snärja honom och ha något att anklaga honom för. Men Jesus böjde sig ner och skrev med fingret på marken. ⁷ När de stod kvar och frågade honom, reste han sig och sade: "Den som är utan synd må kasta första stenen på henne." ⁸ Och han böjde sig ner igen och skrev på marken. ⁹ När de hörde detta gick de därifrån, den ene efter den andre, de äldste först, och han blev lämnad ensam kvar med kvinnan som stod där. ¹⁰ Jesus reste sig upp och sade till henne: "Kvinna, var är de? Har ingen dömt dig?" ¹¹ Hon svarade: "Nej, Herre, ingen." Då sade Jesus: "Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda inte mer!"

Jesus är världens ljus

¹² Jesus talade åter till dem och sade: "Jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus." ¹³ Fariseerna sade till honom: "Du vittnar om dig själv. Ditt vittnesbörd är inte giltigt." ¹⁴ Jesus svarade: "Även om jag vittnar om mig själv, är mitt vittnesbörd giltigt, eftersom jag vet varifrån jag har kommit och vart jag går. Ni vet inte varifrån jag kommer eller vart jag går. ¹⁵ Ni dömer på människors vis. Jag dömer ingen. ¹⁶ Och även om jag dömer är min dom rättvis, eftersom jag inte är ensam, utan Fadern som har sänt mig är med mig. ¹⁷ Också i er egen lag står det skrivet att vad två människor vittnar är giltigt.^{[b] 18} Jag är den som vittnar om mig själv. Om mig vittnar även Fadern som har sänt mig." ¹⁹ Då frågade de: "Var är din Fader?" Jesus svarade: "Ni känner varken mig eller min Fader. Om ni kände mig, skulle ni också känna min Fader." ²⁰ Dessa ord talade han vid offerkistan, när han undervisade på tempelplatsen. Men ingen grep honom, eftersom hans stund ännu inte hade kommit.

²¹ Än en gång sade Jesus till dem: "Jag går bort, och ni kommer att söka efter mig, men ni kommer att dö i er synd. Dit jag går kan ni inte komma." ²² Då sade judarna: "Tänker han ta sitt liv, eftersom han säger: Dit jag går kan ni inte komma?" ²³ Han sade till dem: "Ni är nerifrån, jag är ovanifrån. Ni är av den här världen, jag är inte av den här världen. ²⁴ Därför sade jag till er att ni kommer att dö i era synder. Ty om ni inte tror att Jag Är,^[c] skall ni dö i era synder." ²⁵ De frågade: "Vem är du då?" Jesus svarade: "Begynnelsen, något som jag också har sagt er. ²⁶ Mycket har jag att säga om er och döma er för. Han som har sänt mig är trovärdig, och det jag har hört av honom förkunnar jag för världen." ²⁷ De förstod inte att han talade till dem om Fadern. ²⁸ Då sade Jesus till dem: "När ni har upphöjt^[d] Människosonen, skall ni förstå att Jag Är och att jag inte gör något av mig själv utan talar vad Fadern har lärt mig. ²⁹ Och han som har sänt mig är med mig. Han har inte lämnat mig ensam, eftersom jag alltid gör det som behagar honom." ³⁰ När han sade detta, kom många till tro på honom.

Abrahams sanna barn

³¹ Jesus sade till de judar som hade satt tro till honom: "Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar, ³² och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria." ³³ De svarade honom: "Vi är Abrahams barn och har aldrig varit slavar under någon. Hur kan du säga att vi skall bli fria?" ³⁴ Jesus svarade: "Amen, amen säger jag er: Var och en som gör synd är syndens slav. ³⁵ Slaven bor inte kvar i huset för alltid, men sonen stannar där för alltid. ³⁶ Om nu Sonen gör er fria, blir ni verkligen fria. ³⁷ Jag vet att ni är Abrahams barn, men ni vill döda mig därför att ni inte förstår mitt ord. ³⁸ Jag talar vad jag har sett hos min Fader. Ni gör vad ni har hört av er fader."

³⁹ De svarade honom: "Vår fader är Abraham." Jesus sade: "Om ni vore Abrahams barn, skulle ni göra Abrahams gärningar. ⁴⁰ Men nu vill ni döda mig, en man som har sagt er sanningen, som jag har hört av Gud. Så handlade inte Abraham. ⁴¹ Ni gör er faders gärningar." De svarade: "Vi är inte födda i äktenskapsbrott. Vi har bara en fader, Gud." ⁴² Jesus svarade: "Vore Gud er Fader, skulle ni älska mig, eftersom jag har utgått från Gud och kommer från honom. Jag har inte kommit av mig själv, utan han har sänt mig. ⁴³ Varför förstår ni inte vad jag säger? Därför att ni inte kan lyssna till mitt ord. ⁴⁴ Ni har djävulen till er fader. Och vad er fader har begär till, det vill ni göra. Han har varit en mördare från början och har aldrig stått på sanningens sida, eftersom sanning inte finns i honom. När han talar lögn, talar han av sitt eget, ty han är en lögnare, ja, lögnens fader. ⁴⁵ Men mig tror ni inte, därför att jag säger er sanningen. ⁴⁶ Vem av er kan överbevisa mig om synd? Om jag talar sanning, varför tror ni mig inte? ⁴⁷ Den som är av Gud lyssnar till Guds ord. Men ni lyssnar inte, därför att ni inte är av Gud."

⁴⁸ Judarna svarade: "Har vi inte rätt när vi säger att du är en samarit och har en ond ande?" ⁴⁹ Jesus svarade: "Jag har ingen ond ande. Jag ärar min Fader, och ni vanärar mig. ⁵⁰ Jag söker inte min egen ära, men det finns en som söker den och som dömer. ⁵¹ Amen, amen säger jag er: Den som bevarar mitt ord skall aldrig någonsin se döden." ⁵² Judarna sade: "Nu förstår vi att du har en ond ande. Abraham dog, och likaså profeterna, och du säger: Den som bevarar mitt ord skall aldrig någonsin smaka döden. ⁵³ Är du större än vår fader Abraham? Han dog, och profeterna är döda. Vem ger du dig ut för att vara?" ⁵⁴ Jesus svarade: "Om jag ärar mig själv, är min ära ingenting värd. Det är min Fader som ärar mig, han som ni kallar er Gud. ⁵⁵ Ni känner honom inte, men jag känner honom. Om jag sade att jag inte kände honom, skulle jag vara en lögnare som ni. Men jag känner honom och bevarar hans ord. ⁵⁶ Abraham, er fader, jublade över att få se min dag. Han såg den och blev glad." ⁵⁷ Judarna sade: "Du är inte femtio år än, och Abraham har du sett!" ⁵⁸ Jesus svarade: "Amen, amen säger jag er: Jag Är, redan innan Abraham blev till." ⁵⁹ Då tog de upp stenar för att kasta på honom, men Jesus drog sig undan och lämnade tempelplatsen.

Varning för lösaktighet

4 ¹ Jag menar: så länge arvingen är omyndig, är det ingen skillnad alls mellan honom och en slav, fast han äger allt. ² Han står under förmyndare och förvaltare fram till den dag som hans far har bestämt. ³ På samma sätt var det med oss. Så länge vi var omyndiga var vi slavar under världens stadgar. ⁴ Men när tiden var fullbordad sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen, ⁵ för att han skulle friköpa dem som stod under lagen, så att vi skulle få söners rätt. ⁶ Och eftersom ni är söner, har Gud sänt i våra hjärtan sin Sons Ande som ropar: "Abba!^[a] Fader!" ⁷ Så är du inte längre slav utan son, och är du son är du också arvinge, insatt av Gud.

Vänd inte tillbaka till lagen

⁸ Tidigare, då ni inte kände Gud, var ni slavar under gudar som egentligen inte är några gudar. ⁹ Men nu, då ni känner Gud, ja, än mer, har blivit kända av Gud, hur kan ni då vända tillbaka till dessa svaga och ynkliga människostadgar som ni på nytt vill bli slavar under? ¹⁰ Ni iakttar noga dagar och månader och särskilda tider och år. ¹¹ Jag är rädd att jag har ansträngt mig förgäves bland er.

¹² Jag ber er, bröder: bli som jag, eftersom jag har blivit som ni. Ni har inte gjort mig något ont. ¹³ Ni vet att det var på grund av kroppslig svaghet som jag första gången fick tillfälle att predika evangeliet för er. ¹⁴ Fastän min svaga kropp kunde ha inneburit en frestelse för er, så föraktade ni mig inte eller avskydde mig, utan ni tog emot mig som en Guds ängel, ja, som Kristus Jesus. ¹⁵ Var hör man nu er lovprisning? Jag kan vittna om att ni då hade rivit ut era ögon och gett dem åt mig, om det varit möjligt. ¹⁶ Har jag nu blivit er fiende, därför att jag säger er sanningen?

¹⁷ Dessa människor är ivriga att vinna er men har inte rätt iver, utan vill skilja er från oss för att ni med så mycket större iver skall hålla er till dem. ¹⁸ Det är bra att vara ivrig för det som är gott, det gäller alltid, och inte bara när jag är hos er. ¹⁹ Mina barn, som jag nu än en gång med smärta föder, tills Kristus har tagit gestalt i er, ²⁰ jag skulle önska att jag nu var hos er och kunde ändra mitt tonfall, för jag vet mig ingen råd med er.

Lagens förbund och löftets

²¹ Säg mig, ni som vill stå under lagen: lyssnar ni inte på lagen? ²² Där står skrivet att Abraham hade två söner, en med sin slavinna och en med sin fria hustru. ²³ Slavinnans son var född av mänsklig vilja,^[b] den fria hustruns son däremot i kraft av ett löfte. ²⁴ Detta har en djupare mening: de två kvinnorna betecknar två förbund. Det ena kommer från berget Sinai och föder sina barn i slaveri, det är Hagar. ²⁵ Ordet Hagar betecknar Sinai berg i Arabien och motsvarar det nuvarande Jerusalem, eftersom det lever i slaveri med sina barn. ²⁶ Men det himmelska Jerusalem är fritt, och det är vår moder. ²⁷ Det står skrivet:

²⁸ Ni, bröder, är löftets barn liksom Isak. ²⁹ Och som det var då, att han som var född efter naturens ordning förföljde den som var född i kraft av Anden, så är det också nu. ³⁰ Men vad säger Skriften: Driv ut slavinnan och hennes son. Ty hennes son skall inte ärva tillsammans med den fria hustruns son. ^{[d] 31} Alltså, bröder, är vi inte barn till slavinnan utan till den fria hustrun.