M’Cheyne Bible Reading Plan

Människornas ondska växer

6 När människorna började föröka sig på jorden och döttrar föddes åt dem, ² såg Guds söner att människornas döttrar var vackra, och de tog till hustrur alla de ville ha. ³ Då sade Herren: "Min Ande skall inte bli kvar i^[a] människorna för alltid på grund av deras förvillelse. De är kött och deras tid skall vara etthundratjugo år."

⁴ Vid denna tid, då Guds söner gick in till människornas döttrar och dessa födde barn åt dem, och även senare, levde våldsverkarna på jorden. Detta var forntidens väldiga män som var så ryktbara.

⁵ Och Herren såg att människornas ondska var stor på jorden och att deras hjärtans alla tankar och avsikter ständigt var alltigenom onda. ⁶ Då ångrade Herren att han hade gjort människorna på jorden, och han var bedrövad i sitt hjärta. ⁷ Herren sade: "Människorna som jag har skapat skall jag utrota från jordens yta, ja, både människor och fyrfotadjur, kräldjur och himlens fåglar. Jag ångrar att jag har gjort dem." ⁸ Men Noa hade funnit nåd inför Herrens ögon.

III. NOAS FORTSATTA HISTORIA 6:9-9:29

Noa

⁹ Detta är Noas fortsatta historia. Noa var en rättfärdig man och fullkomlig bland sina samtida. Han vandrade med Gud. ¹⁰ Och Noa blev far till tre söner, Sem, Ham och Jafet. ¹¹ Men jorden blev mer och mer fördärvad inför Gud och full av våld. ¹² Gud såg på jorden, och se, den var fördärvad, eftersom alla människor^[b] levde i fördärv på jorden.

Floden förutsägs och arken byggs

¹³ Då sade Gud till Noa: "Jag har beslutat att förgöra alla levande varelser, ty för deras skull är jorden full av våld. Se, jag skall fördärva dem tillsammans med jorden. ¹⁴ Gör dig en ark av goferträ, inred den med kamrar och bestryk den med jordbeck både på insidan och utsidan. ¹⁵ Och så skall du göra arken: Den skall vara trehundra alnar lång, femtio alnar bred och trettio alnar hög. ¹⁶ Högst upp skall du göra en öppning för ljuset, en aln hög, runt hela arken. En dörr till arken skall du sätta på sidan. Du skall inreda den så att den får en undervåning, en mellanvåning och en övervåning.

¹⁷ Se, jag skall låta floden komma med vatten över jorden för att utrota alla varelser under himlen som har livsande. Allt på jorden skall förgås. ¹⁸ Men med dig vill jag upprätta mitt förbund. Du skall gå in i arken med dina söner, din hustru och dina sonhustrur. ¹⁹ Av allt levande, av alla varelser, skall du föra in ett par i arken för att de skall överleva tillsammans med dig. Hankön och honkön skall det vara. ²⁰ Av fåglarna efter deras slag, av fyrfotadjuren efter deras slag och av alla kräldjur på marken efter deras slag skall ett par av varje slag gå in till dig för att förbli vid liv. ²¹ Och du skall ta med dig allt slags mat, sådant som kan ätas, och samla i förråd. Det skall tjäna som föda för dig och dem." ²² Och Noa gjorde så. Han gjorde i allt som Gud hade befallt honom.

Rätt givande

6 Akta er för att utföra goda gärningar för att människor skall se er. Då får ni ingen lön hos er Fader i himlen. ² När du ger en gåva,^[a] blås då inte i trumpet för dig, som hycklarna gör i synagogorna och på gatorna för att människor skall berömma dem. Amen säger jag er: De har fått ut sin lön. ³ Nej, när du ger en gåva, låt inte din vänstra hand veta vad den högra gör, ⁴ så att din gåva ges i det fördolda. Då skall din Fader, som ser i det fördolda, belöna dig.

Rätt bön

⁵ När ni ber skall ni inte vara som hycklarna. De älskar att stå och be i synagogorna och i gathörnen för att synas av människor. Amen säger jag er: De har fått ut sin lön. ⁶ Nej, när du ber, gå in i din kammare och stäng din dörr och be till din Fader i det fördolda. Då skall din Fader, som ser i det fördolda, belöna dig. ⁷ Och när ni ber skall ni inte rabbla långa böner som hedningarna. De menar att de skall bli bönhörda för sina många ords skull. ⁸ Var inte som de. Er Fader vet vad ni behöver, innan ni ber honom om det.

Herrens bön

⁹ Så skall ni be:

¹⁴ Ty om ni förlåter människorna deras överträdelser, skall er himmelske Fader också förlåta er. ¹⁵ Men om ni inte förlåter människorna, skall inte heller er Fader förlåta era överträdelser.

Rätt fasta

¹⁶ När ni fastar,^[c] se inte så dystra ut som hycklarna. De vanställer sina ansikten för att visa människor att de fastar. Amen säger jag er: De har fått ut sin lön. ¹⁷ Nej, när du fastar, smörj ditt huvud och tvätta ditt ansikte, ¹⁸ så att människor inte ser att du fastar, utan endast din Fader som är i det fördolda. Då skall din Fader, som ser i det fördolda, belöna dig.

Skatter i himlen

¹⁹ Samla inte skatter på jorden, där rost och mal förstör och där tjuvar bryter sig in och stjäl. ²⁰ Samla er skatter i himlen, där varken rost eller mal förstör och där inga tjuvar bryter sig in och stjäl. ²¹ Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.

Ögat är kroppens ljus

²² Ögat är kroppens ljus. Om ditt öga är friskt, får hela din kropp ljus. ²³ Men är ditt öga sjukt, ligger hela din kropp i mörker. Om nu ljuset i dig är mörker, hur djupt är då inte mörkret!

Gud eller mammon

²⁴ Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den ene och se ner på den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.^{[d] 25} Därför säger jag er: Gör er inte bekymmer för ert liv, vad ni skall äta eller dricka, inte heller för er kropp, vad ni skall klä er med. Är inte livet mer än maten och kroppen mer än kläderna? ²⁶ Se på himlens fåglar. De sår inte, de skördar inte och samlar inte i lador, och ändå föder er himmelske Fader dem. Är inte ni värda mycket mer än de? ²⁷ Vem av er kan med sitt bekymmer lägga en enda aln till sin livslängd? ²⁸ Och varför gör ni er bekymmer för kläder? Se på ängens liljor, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte. ²⁹ Men jag säger er att inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem. ³⁰ Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset, som i dag står på ängen och i morgon kastas i ugnen, hur mycket mer skall han då inte klä er? Så lite tro ni har! ³¹ Gör er därför inte bekymmer och fråga inte: Vad skall vi äta? eller: Vad skall vi dricka? eller: Vad skall vi klä oss med? ³² Efter allt detta söker hedningarna, men er himmelske Fader vet att ni behöver allt detta. ³³ Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också. ³⁴ Gör er alltså inte bekymmer för morgondagen. Den skall själv bära sitt bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga.

Darejaves befallning

6 Då gav kung Darejaves befallning att man skulle göra efterforskningar i arkiven i skattkammaren i Babel. ² I Ametas borg i provinsen Medien fann man en bokrulle där följande stod skrivet:

³ "I sitt första regeringsår gav kung Koresh denna befallning om Guds hus i Jerusalem: Huset skall byggas upp och vara en plats där man bär fram offer. Grunden skall läggas fast. Det skall byggas sextio alnar högt och sextio alnar brett ⁴ med tre varv stora stenar och med ett varv nytt trävirke. Vad som fordras för omkostnaderna skall betalas ut från kungens hus. ⁵ De kärl av guld och silver i Guds hus som Nebukadnessar tog ur templet i Jerusalem och förde till Babel, skall man också lämna tillbaka, så att de på nytt kommer till sin plats i templet i Jerusalem, och man skall sätta in dem i Guds hus."

⁶ "Nu skall du Tattena, som är ståthållare i landet på andra sidan floden, och du Setar-Bosenaj och era medbröder afarsekiterna på andra sidan floden, hålla er borta därifrån. ⁷ Lämna arbetet på detta Guds hus i fred. Judarnas ståthållare och äldste skall bygga detta Guds hus på dess plats. ⁸ Härmed ger jag befallning om hur ni skall gå till väga med judarnas äldste, när de bygger på detta Guds hus. Av de pengar som konungen får i skatt från landet på andra sidan floden skall det som fordras för omkostnaderna fullt ut betalas till dessa män, så att arbetet inte avbryts. ⁹ Vad de behöver, ungtjurar, baggar och lamm till brännoffer åt himlens Gud, liksom vete, salt, vin och olja, skall efter uppgift av prästerna i Jerusalem utan försummelse lämnas ut till dem dag för dag. ¹⁰ Så skall de kunna bära fram offer till en ljuvlig doft åt himmelens Gud och be för konungens och hans söners liv.

¹¹ Härmed befaller jag att om någon överträder denna förordning, så skall en bjälke brytas loss ur hans hus, och på den skall man hänga upp honom. Hans hus skall förvandlas till en sophög, därför att han har gjort så. ¹² Må den Gud som har låtit sitt namn bo där, slå ner alla kungar och folk som räcker ut sin hand för att överträda denna förordning och för att förstöra detta Guds hus i Jerusalem.

Jag, Darejaves, ger denna befallning. Se till att den blir noggrant utförd!"

Templet invigs

¹³ Eftersom kung Darejaves hade sänt ut en sådan befallning, blev den noggrant utförd av Tattenaj, ståthållaren i landet på andra sidan floden, och av Setar-Bosenaj liksom av deras medbröder. ¹⁴ Judarnas äldste byggde vidare och gjorde stora framsteg i arbetet genom profeterna Haggais och Sakarjas, Iddos sons, profetiska tal. Man byggde och avslutade det så som Israels Gud hade befallt och som Koresh och Darejaves och Artasasta,^[a] den persiske kungen, hade befallt.

¹⁵ Huset blev färdigt till den tredje dagen i månaden Adar i kung Darejaves sjätte regeringsår.^{[b] 16} Israels barn, prästerna och leviterna och de övriga som hade kommit tillbaka från fångenskapen, firade med glädje invigningen av detta hus. ¹⁷ Till invigningen av Guds hus offrade man 100 tjurar, 200 baggar och 400 lamm, och som syndoffer för hela Israel, 12 bockar, som var lika med antalet av Israels stammar. ¹⁸ Man anställde prästerna efter deras skiften och leviterna efter deras avdelningar för att de skulle förrätta Guds tjänst i Jerusalem, så som det var föreskrivet i Moses bok.

Påskhögtiden

¹⁹ De som hade kommit tillbaka från fångenskapen firade påskhögtid på fjortonde dagen i första månaden. ²⁰ Prästerna och leviterna hade då alla renat sig, så att de var rena. De slaktade påskalammet för alla dem som hade kommit tillbaka från fångenskapen och för sina bröder prästerna, liksom för sig själva. ²¹ De israeliter som hade kommit tillbaka från fångenskapen åt av det liksom alla de som hade avskilt sig från hednafolkens orenhet för att söka Herren, Israels Gud. ²² De firade det osyrade brödets högtid med glädje i sju dagar, ty Herren hade gjort dem glada och vänt den assyriske kungens hjärta till dem, så att han understödde dem i arbetet på Guds, Israels Guds, hus.

Sju församlingstjänare utses

6 Vid den tiden då antalet lärjungar ökade, började de grekisktalande judarna klaga på de infödda judarna över att deras änkor blev förbisedda vid den dagliga utdelningen. ² Då kallade de tolv till sig alla lärjungarna och sade: "Det är inte bra att vi försummar Guds ord för att göra tjänst vid borden. ³ Nej, bröder, utse bland er sju män som har gott anseende och är uppfyllda av Ande och vishet, så ger vi dem den uppgiften. ⁴ Själva skall vi ägna oss åt bönen och åt ordets tjänst." ⁵ Alla de församlade tyckte att förslaget var gott, och de valde Stefanus, en man uppfylld av tro och den helige Ande, vidare Filippus, Prokorus, Nikanor, Timon, Parmenas och Nikolaus, en proselyt från Antiokia. ⁶ Dessa förde de fram inför apostlarna, som bad och lade händerna på dem. ⁷ Och Guds ord hade framgång och antalet lärjungar i Jerusalem ökade kraftigt. Även en stor skara präster blev lydiga mot tron.

Stefanus grips

⁸ Stefanus var fylld av nåd och kraft och gjorde stora tecken och under bland folket. ⁹ Då uppträdde några från den synagoga som kallades "De frigivnas", folk från Cyrene och Alexandria, Cilicien och Asien och började diskutera med Stefanus. ¹⁰ Men de kunde inte stå emot den vishet och den Ande som här talade. ¹¹ Då intalade de några män att säga: "Vi har hört honom tala hädiska ord mot Mose och mot Gud". ¹² Och de hetsade upp folket och de äldste och de skriftlärda, och dessa överföll honom, släpade honom med sig och förde honom inför Stora rådet. ¹³ Sedan lät de falska vittnen träda fram som sade: "Den mannen slutar inte att tala mot denna heliga plats och mot lagen. ¹⁴ Vi har hört honom säga: Jesus från Nasaret skall bryta ner denna plats och ändra på de seder som Mose har gett oss." ¹⁵ Alla som satt i rådet fäste ögonen på honom och såg att hans ansikte var som en ängels.