Book of Common Prayer

Har Gud inte hållit sitt ord

^1-2 I evighet ska jag sjunga om Herrens godhet! Unga och gamla ska få höra hur trofast du är.

³ Din kärlek och din trofasthet varar så länge himlen består.

^4-5 Herren Gud säger: Jag har under ed lovat min tjänare David att sätta hans ättlingar som kungar på hans tron, från och med nu och för all framtid!

⁶ Himlen ska prisa dina under, Herre. Hela skaran av änglar ska prisa dig för din trofasthet.

⁷ För vem i hela himlen kan jämföra sig med Gud? Inte ens de mäktigaste bland änglarna är som han.

⁸ I den himmelska rådsförsamlingen känner man bävan inför honom. Ja, alla fruktar honom.

⁹ Herre, du Gud över himmel och jord, var finns det någon så mäktig som du? Du är trofast i allt vad du gör.

¹⁰ Du härskar över haven. När vågorna rasar talar du, och det blir lugnt.

¹¹ Du har besegrat det högfärdiga Egypten och krossat det. Du har skingrat dina fiender med din kraft.

¹² Himlen och jorden tillhör dig, för allt detta har du skapat.

¹³ Du skapade norr och söder! Och berget Tabor och berget Hermon är glada för att du har skapat dem!

¹⁴ Din arm är väldig! Din hand är stark, och du lyfter den med makt.

^15-16 Ditt kungarike är grundat på rättvisans och rättfärdighetens pelare. I allt vad du gör visar du din kärlek och trofasthet. Lyckliga är de människor som jublar högt inför dig, de vandrar i din närvaros ljus.

¹⁷ De gläder sig dag för dag för de vet att man kan lita på dina löften.

¹⁸ Du är deras styrka. Genom din kärlek vinner de anseende och makt!

¹⁹ Ja, Herren själv är vår beskyddare, och han, Israels Helige, har gett oss vår kung.

²⁰ I en syn talade du för länge sedan till dina trogna tjänare och sa: Jag har utvalt en ung man bland folket till att bli kung.

²¹ Det är min tjänare David! Med helig olja har jag smort honom till kung.

²² Jag ska göra honom stark och mäktig.

²³ Hans fiender ska inte besegra honom. Inte heller ska de ogudaktiga människorna kunna störta honom.

²⁴ Jag ska slå ner hans motståndare framför ögonen på honom och utrota dem som hatar honom.

²⁵ Jag ska skydda honom och alltid välsigna honom, och därför att jag ger honom mitt stöd ska han bli mäktig.

²⁶ Hans rike ska sträcka sig från floden Eufrat till Medelhavet,

²⁷ och när han ber ska han säga: 'Du är min Gud, min Far och min frälsnings klippa.'

²⁸ Jag ska ge honom en förstfödd sons alla rättigheter och göra honom till den mäktigaste kungen på jorden.

²⁹ Jag ska älska honom i evighet och hålla mitt löfte till honom. Mitt förbund med honom kommer aldrig att ta slut.

³⁰ Hans kungasläkt ska aldrig dö ut, och en arvinge till honom ska alltid vara kung.

^31-33 Om hans barn inte lyder mina lagar och inte följer dem, och om de inte håller mina bud, kommer jag att straffa dem för deras trolöshet.

³⁴ Men jag ska aldrig sluta att älska David eller svika mitt löfte.

³⁵ Nej, jag ska inte bryta mitt förbund, och jag tänker inte ändra på ett enda ord av vad jag har sagt,

^36-37 för jag har lovat David - och en helig Gud kan aldrig ljuga - att hans ättlingar ska få regera till tidens slut.

³⁸ Hans tron ska bestå för all framtid liksom månen, mitt trofasta vittne i skyn!

³⁹ Varför har du då övergett mig? Varför är du så vred mot den som du har utvalt till kung?

⁴⁰ Har du upphävt ditt förbund med din tjänare? Du har ju kastat hans krona i smutsen.

⁴¹ Du har brutit ner murarna i den stad, som skyddade honom, och raserat varje borg som försvarade honom.

⁴² Alla som har kommit dit har plundrat honom och grannfolken har hånat honom.

⁴³ Du har låtit hans fiender segra, och de är glada.

⁴⁴ Du har gjort hans vapen obrukbara och vägrat hjälpa honom i striden.

⁴⁵ Du har gjort slut på hans härlighet som kung och vält omkull hans tron.

⁴⁶ Du har gjort honom gammal i förtid, ja, du har klätt honom i vanära.

⁴⁷ Herre, hur länge ska detta fortsätta? Ska du hålla dig gömd för mig i evighet? Hur länge kommer din vredes glöd att vara?

⁴⁸ Tänk på hur kort du har gjort människans livstid. Du har skapat henne till att leva ett flyktigt ögonblick.

⁴⁹ Ingen människa kan leva för evigt. Vem kan komma undan döden?

⁵⁰ Herre, var finns nu den kärlek du brukade bevisa mig? Var är den trohet du lovade David?

⁵¹ Herre, se hur alla människor föraktar din tjänare!

⁵² Dina fiender hånar mig, mig som du smorde till kung.

⁵³ Trots detta är Herren välsignad i evighet! Amen, ja, amen!

Andra folk bosätter sig i landet

²⁴ Kungen av Assyrien hämtade kolonier av folk från Babylon, Kuta, Ava, Hamat och Sefarvaim och lät dem bosätta sig i Samariens städer och ersätta de deporterade israeliterna. Assyrierna övertog alltså Samaria och de andra städerna i Israel.

²⁵ Till att börja med tillbad de inte Herren, och därför sände han dit lejon som dödade en del av dem.

²⁶ Man rapporterade då till kungen i Assyrien: De folk du har sänt till Israel känner inte till de lagar som landets gud har ställt upp, och därför har han sänt lejon bland dem som håller på att utrota dem därför att man inte tillber honom.

^27-28 Då bestämde kungen i Assyrien att en av de landsflyktiga prästerna från Samarien skulle få återvända till Israel och lära de nya invånarna de lagar som landets gud ville att de skulle följa. En av dem återvände alltså till Betel och undervisade dem som invandrat från Babylon om hur de skulle tillbe Herren.

²⁹ Men varje folkgrupp tillbad också sina egna gudar. De placerade dem i templen på höjderna i närheten av städerna där de bodde.

³⁰ De som kom från Babylon tillbad bilder av sin gud Suckot-Benot, de som kom från Kuta tillbad Nergal och folket från Hamat tillbad Asima.

³¹ Gudarna Nibhas och Tartak tillbads av aviterna, och folket från Sefaraim till och med brände sina egna barn på gudarna Adrammeleks och Anammeleks altaren.

³² De tillbad också Herren, men i strid mot Herrens befallning utsåg de bland sig själva präster som skulle offra till Herren i templen på höjderna.

³³ Samtidigt fortsatte de att följa de religiösa sederna från sina hemländer.

³⁴ Detta pågår bland dem än i dag. De följer sina gamla seder i stället för att uppriktigt tillbe Herren och lyda de lagar han gav till Jakobs ättlingar, Israels barn.

^35-39 Herren hade ju slutit ett förbund med dem och befallt: Ni får aldrig glömma vårt förbund. Be aldrig till några andra gudar. Det är bara Herren ni ska be till. Han ska rädda er från alla fiender. Be aldrig och offra aldrig till andra gudar. Be till Herren, som har fört er ut ur Egypten med makt och genom under. Jakobs efterkommande ska lyda alla Guds lagar och aldrig tillbe andra gudar.

⁴⁰ Men Israel lyssnade inte utan fortsatte att tillbe andra gudar.

⁴¹ Invandrarna från Babylon tillbad visserligen Herren, men de tillbad också avgudar. Och än i dag gör deras ättlingar likadant.

Ensamstående och änkor

²⁵ Nu ska jag försöka svara på er andra fråga, beträffande de unga flickor, som ännu inte är gifta? Ska de tillåtas att gifta sig? Mitt svar är inte en order från Herren. Men i sin godhet har han gett mig vishet, och jag ska med glädje säga er vad jag tycker.

²⁶ För närvarande är vi kristna genom förföljelser utsatta för stora faror, även livsfara. I sådana tider tror jag att det är bäst att förbli ogift.

²⁷ Om man redan är gift ska man naturligtvis inte skilja sig. Men det finns ingen anledning att rusa iväg och gifta sig just nu.

²⁸ Om ni män ändå bestämmer er för att gifta er nu, är det inget fel i det, och om en flicka gifter sig i en tid som den här, så är det heller ingen synd. Men äktenskapet kommer att föra med sig många problem, som jag önskar att ni inte skulle behöva möta just nu.

²⁹ Det är viktigt att komma ihåg att den tid som är kvar är mycket kort, och våra tillfällen att arbeta för Herren är begränsade. Därför bör de som har hustrur försöka att vara så fria som möjligt.

³⁰ Lycka eller sorg eller rikedom får inte hålla någon borta från att arbeta för Herren.

³¹ De som har ständig kontakt med allt som världen erbjuder ska tänka på att de inte kan behålla något av detta, för världen och dess nuvarande system kommer snart att gå under.

Om oro och bekymmer

²⁵ Därför säger jag: Oroa er inte för pengar till mat och dryck och för kläder att ha på kroppen. Livet är mer än att äta och dricka, och en människa betyder mer än kläderna hon har på sig.

²⁶ Se på fåglarna! De oroar sig inte över vad de ska äta. De behöver inte så eller skörda eller skaffa sig matförråd för er himmelske Far ger dem mat. Och ni är mycket mer värda för honom än de.

²⁷ Kan all er oro lägga ett enda ögonblick till era liv?

²⁸ Och varför bekymrar ni er för kläder? Se på liljorna på fälten. De bekymrar sig inte för sina kläder.

²⁹ Och ändå var inte kung Salomo i all sin prakt så vackert klädd som de.

³⁰ Och om Gud nu på ett så underbart sätt bryr sig om blommorna, som står här i dag och är borta i morgon, ska han då inte ha omsorg om er? Litar ni alltjämt så lite på Gud?

^31-32 Oroa er alltså inte för vad ni ska äta och dricka. Varför är ni som de som inte känner honom? De jagar efter allt detta och bekymrar sig för det. Men er himmelske Far vet redan vad ni behöver.

³³ Och han kommer att med glädje ge er allt vad ni behöver, om ni ger honom första platsen i era liv och lever efter hans vilja.

³⁴ Bekymra er alltså inte för morgondagen. Även den kommer Gud att ta hand om.