Book of Common Prayer
En väg till Gud genom prövningar och lidande
1-2 Rädda mig, Gud, för vattnet står mig upp till halsen!
3 Djupare och djupare sjunker jag i dyn, och vattnet bara stiger.
4 Jag har skrikit mig hes och är alldeles utmattad. Mina ögon är svullna av gråt, och förgäves har jag sett efter dig, min Gud.
5 De som hatar mig utan orsak är flera än hårstråna på mitt huvud. Det är inflytelserika män, som går samman för att döda mig trots att jag är oskyldig. De kräver att jag ska straffas för sådant som jag inte har gjort.
6 Gud, du vet så väl hur dåraktig jag har varit, och du känner till alla mina synder.
7 Herre, du som härskar över alla himmelska härar och är Israels Gud, låt mig inte vara en stötesten för dem som tror på dig. Om de ser att du lämnar mig i sticket blir de förvirrade.
8 Det är för din skull som de hånar och förbannar mig.
9 Till och med mina egna bröder skäms för mig och låtsas som om de inte känner mig!
10 Min iver för ditt tempel brinner som en eld inom mig. Alla förolämpningar mina fiender riktar mot dig, träffar också mig.
11 När jag sörjer och fastar inför dig, Herre, hånar de mig!
12 Alla talar om mig när jag går omkring sorgklädd! De småskrattar åt mig!
13 Jag är hela stadens samtalsämne, och i dryckesvisorna sjunger man om mig.
14 Men jag fortsätter att be till dig, Herre! Nu är tiden inne då du kommer att lyssna till mig. Du är beredd att ge mig din kärlek och godhet. Svara på min bön och rädda mig, eftersom du har lovat det.
15 Dra upp mig ur detta träsk! Låt mig inte sjunka! Rädda mig från dem som hatar mig och låt mig inte drunkna.
16 Låt inte vattenmassorna begrava mig eller strömmarna dra ner mig i djupet. Rädda mig från avgrunden!
17 Herre, svara på min bön, för din kärlek och godhet tröstar mig! Din nåd är så stor och så god.
18 Herre, du vet att jag inte ser någon utväg längre. Göm dig inte för mig. Skynda dig, och kom och rädda mig!
19 Kom, Herre, och befria mig från alla mina fiender!
20 Du vet hur skamligt alla talar om mig och hur de förolämpar mig. Du ser dem allesammans och vet vad var och en har sagt.
21 Deras förakt för mig har krossat mitt hjärta, och jag är förtvivlad. Om ändå någon kunde visa medlidande! Det finns ingen som kan trösta mig!
22 De blandade gift i min mat och i stället för vatten gav de mig ättika blandat med galla.
23 Låt deras festmåltider ruinera dem och deras frid försvinna.
24 Låt dem drabbas av mörker och blindhet och vrid deras höfter ur led.
25 Häll ut din vrede över dem! Låt dem känna din vredes glöd och
26 låt deras hem stå öde och övergivna!
27 Utan förbarmande förföljer de den som du redan har straffat och hånskrattar åt den du har sårat.
28 Låt dem stå till svars för varenda synd de gjort och ha inte överseende med dem.
29 Utplåna dessa människors namn från de levandes bok! Låt dem inte finnas där tillsammans med dem som lever efter din vilja.
30 Men, Herre, befria mig från mitt elände och mitt lidande.
31 Då ska jag prisa dig med min sång! I tacksamhet kommer jag att sjunga en lovsång till dig.
32 Du gläder dig mer över det än om jag offrar en tjur eller en oxe.
33 De förtryckta ska få se vad Gud gör för dem. Inte undra på att de kommer att bli glada! Alla som söker Gud ska få nytt mod,
34 för Herren hör hur de fattiga och behövande ropar. Och inte heller glömmer han dem som är fångar för hans skull.
35 Prisa honom, både himmel och jord! Prisa honom, alla hav och allt som finns i dem!
36 Gud ska nämligen rädda Jerusalem. Han ska bygga upp Juda städer igen, och hans folk ska bo i dem och inte drivas bort.
37 Deras barn ska ärva landet, och alla som älskar honom ska tryggt kunna bo där.
Gud är rättvis
73 Gud är verkligen god mot Israel! Han är god mot dem som har rena hjärtan.
2 Men jag nästan tvivlade på honom och kom för nära klippbranten! Jag snubblade och var nära att falla ner.
3 Jag var avundsjuk på dem som det gick bra för, de stolta och högfärdiga som hade framgång.
4 Hela livet tycks le emot dem. De är friska och välmående.
5 De råkar inte in i svårigheter och brottas inte med problem som många andra.
6 Deras högfärd glänser som ett juvelhalsband, och deras kläder är vävda av grymhet!
7 Deras feta uppsyn talar om de onda planerna i deras hjärtan.
8 Föraktfullt skrattar de åt andra människor och förtalar dem. De är högfärdiga och förtrycker andra.
9 De skryter som om de ägde både himmel och jord.
10 De har lyckats göra Guds folk förskräckt och förvirrat, så att de lyssnar till dem och tror vad de säger.
11 Förstår Gud vad som händer? frågar de.
12 Se på dessa självsäkra människor. De behöver aldrig lyfta ett finger. Eller också lyfter de ett finger och får det de pekar på. De lever ett lättvindigt liv och blir bara rikare och rikare.
13 Har jag slösat bort min tid? Vad har jag för glädje av att leva ett rent liv och inte synda?
14 Allt jag fått ut av det är lidande och problem, ingenting annat.
15 Nej, om jag verkligen hade sagt så, skulle jag ha varit en förrädare mot ditt folk.
16 Ändå är det alltför svårt att förstå varför de som hatar Herren kan ha sådan framgång.
17 Jag funderade mycket över detta, men en dag då jag satt i Guds helgedom fick jag ett annat perspektiv på alltsammans.
18 Jag tänkte på hur framtiden ska bli för dessa ogudaktiga människor och på vilken slipprig väg de går. Plötsligt kommer Gud att störta dem i fördärvet.
19 I ett ögonblick tar deras lycka slut. Den tar en ände med förskräckelse.
20 Nu lever de som i en drömvärld, men en dag kommer de att vakna upp inför sanningen, och stå där yrvakna inför dig.
21 När jag ännu kände bitterhet och mina känslor var sårade,
22 då var jag lika dum och ovetande som ett djur, och jag förstod dig inte.
23 Trots detta älskar du mig! Du håller min högra hand!
24 Du ska fortsätta att leda mig hela livet med din vishet och dina råd, och slutligen ska du ta emot mig med ära i din himmel.
25 Vem känner jag i himlen utom dig? Och när jag känner dig, vad behöver jag då på jorden?
26 Om jag blir sjuk till kropp och själ, så är ändå Gud min styrka! Han ger mig kraft att leva.
27 Men ett är säkert. De som vägrar att tillbe Gud kommer att förgås. Han förgör dem som inte är trogna honom.
28 Men jag försöker komma honom så nära jag kan! Jag har utvalt honom, och jag kommer att berätta för alla om hur underbart han räddar mig.
2 En dag föll Israels nye kung, Ahasja, ner från sin sal på övre våningen och skadade sig svårt. Han sände bud till Baal-Sebubs tempel i Ekron för att fråga om han skulle bli frisk igen.
3 Men då kom en Herrens ängel och sa till profeten Elia: Gå och möt sändebuden och fråga dem om det är sant att det inte finns någon Gud i Israel. Fråga dem om det i så fall är därför de går till Baal-Sebub, guden i Ekron, för att fråga om kungen ska bli frisk eller inte.
4-5 Säg till dem att Herren har sagt att kung Ahasja aldrig kommer att lämna sängen han ligger i, utan han ska dö, därför att han har gjort så här.Sändebuden återvände genast till kungen.Varför är ni redan tillbaka? undrade han.
6 Det var en man som kom fram till oss, förklarade de. Han sa till oss att gå tillbaka till kungen och säga: 'Herren vill veta varför du frågar Baal-Sebub, guden i Ekron, om råd. Är det för att det inte finns någon Gud i Israel? Därför att du har gjort så här, kommer du aldrig att få lämna sängen du ligger i, utan du ska dö.'
7 Vad var det för en man? Hur såg han ut? frågade kungen.
8 Han hade en mantel av hår och ett brett läderbälte på sig, svarade de.Det var profeten Elia! utbrast kungen.
9 Han skickade genast en officer med femtio soldater för att hämta honom. De fann Elia sittande högst uppe på en kulle. Du gudsman, kungen har befallt att du ska följa med oss, sa officeren till honom.
10 Om jag är en gudsman, så ska eld komma ner från himlen och utplåna dig och dina femtio män! svarade Elia. Omedelbart slog blixten ner och dödade dem allesammans!
11 Kungen skickade då ytterligare en officer med femtio män för att hämta Elia. Du gudsman, ropade officeren till honom. Kungen säger att du omedelbart måste följa med oss!
12 Men Elia svarade som förut: Om jag är en gudsman, så ska eld komma ner från himlen och döda dig och dina femtio män.Och än en gång kom eld från himlen, och männen förintades.
13 För tredje gången skickade kungen iväg femtio män för att hämta profeten. Den här gången föll officeren på knä för Elia och vädjade till honom: Du gudsman, skona mitt liv och de här femtio männens, som är dina tjänare.
14 Ha förbarmande med oss! Döda oss inte, som du gjorde med de andra.
15 Då sa Herrens ängel till Elia: Var inte rädd utan följ med dem.Elia lydde då ängeln och följde med dem till kungen.
16 Varför skickade du bud till Baal-Sebub, guden i Ekron, för att fråga om din sjukdom? frågade Elia kungen. Är det för att det inte finns någon Gud i Israel, som du kan fråga om detta? Eftersom du har gjort detta ska du inte komma upp ur sängen du ligger i, utan du ska dö.
17 Ahasja dog, precis som Herren hade förutsagt genom Elia, och hans bror Joram blev kung, eftersom Ahasja inte hade någon son som kunde efterträda honom. Det här skedde under Jorams, Josafats sons, andra regeringsår över Juda.
16 Förstår ni inte att ni alla tillsammans är Guds hus och att Guds Ande bor bland er i sitt hus?
17 Om någon förstör Guds hus, kommer Gud att förgöra honom. För Guds hus är heligt och rent, och ni är detta hus.
18 Sluta lura er själva. Om ni tycker att ni är klokare än alla andra så är det lika bra att ni slutar att räkna med den kunskapen, så att ni kan lämna plats för den sanna visdomen från Gud.
19 För denna världens visdom är dårskap för Gud. Och det står i Jobs bok att Gud använder människans eget skarpsinne för att fånga henne. Hon snubblar över sin egen visdom och faller.
20 Och Psaltaren säger att Herren vet hur begränsade och oförnuftiga människornas tankar är, och han genomskådar allt.
21-23 Skryt därför inte över sådant som ni har lärt er av människor, för Gud har redan gett er allt det som betyder något. Han har gett er Paulus, Apollos och Petrus. Han har gett er livet, ja, till och med makt över döden. Han har gett er allt det närvarande och allt det som ska komma. Allt tillhör er, och ni tillhör Kristus, och Kristus tillhör Gud.
11 Ja, ni är lyckliga när ni blir hånade och förföljda och man ljuger om er, därför att ni är mina efterföljare.
12 Gläd er då av hela hjärtat! Er lön ska bli stor i himlen. Och kom ihåg att de gamla profeterna också blev förföljda.
Salt och ljus
13 Ni är det salt som bevarar världen från undergång. Men salt som förlorat sin kraft är till ingen nytta. Ni gör heller ingen nytta om ni förlorar er kraft. Man kommer inte att bry sig om er eftersom ni inte lyckas fullgöra er uppgift i världen.
14 Ni är det ljus som lyser upp världen. Ni liknar en stad uppe på ett berg. En stad uppe på ett berg ses av alla.
15-16 När man tänder en lampa så täcker man ju inte över den, utan tvärtom ställer man den så att den lyser för alla i huset. På samma sätt ska ert ljus lysa för människorna, så att de ser allt gott ni gör och prisar er Far i himlen.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®