Old/New Testament
Straffdom över Juda och Jerusalem
3 Se, Herren, Herren Sebaot skall ta bort ifrån Jerusalem och Juda
både stöd och tillgång -
all tillgång på bröd,
all tillgång på vatten -
2 hjältar och krigsmän,
domare och profeter,
spåmän och äldste,
3 underbefäl och högt uppsatta män, rådgivare och
hantverkskunnigt folk
och män som är kunniga i besvärjelsekonst.
4 Jag skall ge dem pojkar till furstar,
nyckfullhet skall råda över dem.
5 Av folket skall den ene förtrycka den andre,
var och en sin nästa.
Barnet skall sätta sig upp mot den gamle,
den obetydlige mot den högt ansedde.
6 När någon tar tag i sin bror i sin fars hus och säger:
"Du äger en mantel, bli du vår ledare.
Tag du hand om denna ruinhög!"
7 då skall han ropa:
"Jag kan inte råda bot.
I mitt hus finns varken bröd eller mantel.
Sätt inte mig till ledare för folket."
8 Ty Jerusalem vacklar och Juda faller,
därför att de med tal och gärningar står emot Herren,
upproriska mot hans härlighets ögon.
9 Deras uppsyn vittnar emot dem.
Liksom Sodoms folk bedriver de sina synder öppet
och döljer dem inte.
Ve över deras själar,
ty själva har de berett sig olycka.
10 Säg till den rättfärdige att det skall gå honom väl,
ty sina gärningars frukt skall de äta.
11 Men ve över den ogudaktige!
Honom skall det gå illa,
han skall vedergällas efter sina gärningar.
12 Mitt folks förtryckare är barn,
och kvinnor härskar över det.
O, mitt folk, dina ledare för dig vilse
och fördärvar den väg du skulle gå.
13 Herren träder fram för att gå till rätta,
han står upp för att döma folken.
14 Herren håller rättegång
med sitt folks äldste och dess furstar.
"Ni har skövlat vingården.
Rov från de fattiga finns i era hus.
15 Vad menar ni med att krossa mitt folk
och mala sönder de fattiga?"
säger Herren, Herren Sebaot.
16 Och Herren sade:
Sions döttrar är så högmodiga,
de går med rak hals och spelar med ögonen,
trippar och pinglar med sina fotringar.
17 Därför skall Herren låta Sions döttrar gå med kal hjässa,
ja, Herren skall blotta deras nakenhet.
18 På den dagen skall Herren ta bort all deras prydnad: fotringar, pannband och halssmycken, 19 örhängen, armband och slöjor, 20 huvudprydnader, fotkedjor, gördlar, parfymflaskor och amuletter, 21 fingerringar och näsringar, 22 högtidsdräkter, kåpor, mantlar och kjortelväskor, 23 speglar, fina linneskjortor, huvudbindlar och flor.
24 Det skall bli stank i stället för ljuvlig doft,
rep i stället för bälte,
skalligt huvud i stället för fint uppsatt hår,
hölje av säcktyg i stället för högtidsmantel,
märken av brännjärn i stället för skönhet.
25 Dina män skall falla för svärd
och dina hjältar i strid.
26 Sions portar skall klaga och sörja,
utblottad skall hon sitta på marken.
4 På den dagen skall sju kvinnor ta tag i samma man och säga:
"Vi vill själva föda och klä oss.
Låt oss bara få bära ditt namn!
Ta bort vår vanära!"
Det renade Sions härlighet genom Herrens telning
2 På den dagen skall Herrens telning bli till härlighet och ära och landets frukt till stolthet och prydnad för den räddade skaran av Israel. 3 Och den som förblir i Sion och lämnas kvar i Jerusalem skall kallas helig, var och en som är upptecknad bland de levande i Jerusalem, 4 när Herren har tvättat bort orenheten från Sions döttrar och sköljt bort blodskulderna från Jerusalem genom domens och reningens ande. 5 Och Herren skall över hela Sions bergs område och över dess högtidsskaror skapa en rök och en molnsky om dagen och skenet av en flammande eld om natten. Ja, över allt det härliga skall det finnas ett skyddande tak. 6 Och det skall finnas en hydda, som ger skugga om dagen undan hettan och tillflykt och skydd undan storm och regn.
Bär varandras bördor
6 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till att inte du också blir frestad. 2 Bär varandras bördor, så uppfyller ni Kristi lag. 3 Ty den som tror sig vara något, fast han ingenting är, han bedrar sig själv. 4 Var och en skall pröva sina egna gärningar. Han behåller då för sig själv det som är värt att vara stolt över och jämför sig inte med andra. 5 Ty var och en skall bära sin egen börda. 6 Men den som får undervisning i ordet bör dela med sig av allt gott till den som undervisar honom. 7 Bedra inte er själva. Gud bedrar man inte: det människan sår skall hon också skörda. 8 Den som sår i sitt kötts åker skall av köttet skörda undergång, men den som sår i Andens åker skall av Anden skörda evigt liv. 9 Låt oss inte tröttna på att göra gott. Ty när tiden är inne får vi skörda, om vi inte ger upp. 10 Låt oss därför göra gott mot alla människor medan vi har tillfälle, och framför allt mot dem som delar vår tro.
Inte omskärelse utan ny skapelse
11 Se här med vilka stora bokstäver jag skriver till er med egen hand. 12 Alla som vill ha gott anseende genom något yttre försöker tvinga er till omskärelse, och detta bara för att de inte skall bli förföljda för Kristi kors. 13 Ty de som låter omskära sig[a] kan inte ens själva hålla lagen, men de vill att ni skall låta omskära er, för att de skall kunna skryta med att ni är omskurna. 14 För min del vill jag aldrig berömma mig av något annat än vår Herre Jesu Kristi kors, genom vilket världen är korsfäst för mig och jag för världen. 15 Det har ingen betydelse om man är omskuren eller oomskuren. Det som verkligen betyder något är en ny skapelse. 16 Frid och barmhärtighet över dem som följer denna regel, ja, över Guds Israel. 17 Nu må ingen plåga mig längre, eftersom jag bär Jesu märken[b] på min kropp. 18 Vår Herre Jesu Kristi nåd vare med er ande, bröder. Amen.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln