Old/New Testament
1 Detta är de syner som Jesaja, Amos son, skådade angående Juda och Jerusalem, då Ussia, Jotam, Ahas och Hiskia var kungar i Juda.
Herrens klagan över det trolösa Juda
2 Hör, ni himlar,
lyssna, du jord,
ty Herren talar.
Barn har jag fött upp och fostrat,
men de har gjort uppror mot mig.
3 En oxe känner sin ägare,
en åsna sin herres krubba,
men Israel känner inget,
mitt folk förstår ingenting.
4 Ve dig, du syndiga släkte,
du skuldbelastade folk,
ni ogärningsmäns avkomma,
ni vanartiga barn,
som har övergivit Herren,
föraktat Israels Helige
och vikit bort ifrån honom.
5 Var skall man mer slå er,
då ni fortsätter i trolöshet?
Hela huvudet är sjukt
och hela hjärtat svagt.
6 Från fotbladet upp till huvudet finns inget helt,
bara blåmärken, ärr och öppna sår,
som inte är urkramade eller ombundna eller lindrade med olja.
7 Ert land är en ödemark,
era städer är uppbrända i eld,
era åkrar förtärs i er åsyn av främlingar.
En ödemark är det som efter främlingars framfart.
8 Sions dotter har lämnats kvar
som en hydda i en vingård,
som ett vaktskjul på ett gurkfält,
som en belägrad stad.
9 Om Herren Sebaot inte hade lämnat kvar
en liten återstod åt oss,
då hade vi blivit som Sodom,
vi hade liknat Gomorra.
10 Hör Herrens ord, ni Sodomsfurstar,
lyssna till vår Guds undervisning, du Gomorrafolk!
11 Vad skall jag med era många slaktoffer till?
säger Herren.
Jag är mätt på brännoffer av baggar
och på gödkalvars fett,
till blod av tjurar, lamm och bockar har jag inte behag.
12 När ni kommer för att träda fram inför mitt ansikte,
vem begär då av er att mina förgårdar trampas ner?
13 Bär inte längre fram meningslösa matoffer.
Röken av dem är avskyvärd för mig.
Jag står inte ut med nymånader, sabbater och utlysta fester -
ondska tillsammans med högtidsförsamlingar.
14 Min själ hatar era nymånader och högtider.
De är en börda för mig,
jag är trött på att bära den.
15 När ni räcker ut era händer,
döljer jag mina ögon för er.
Även om ni ber mycket,
kommer jag inte att lyssna.
Era händer är fulla av blod.
16 Tvätta er och gör er rena.
Tag bort era onda gärningar från mina ögon.
Sluta att göra det som är ont.
17 Lär er att göra det som är gott,
sök det rätta.
Tillrättavisa förtryckaren,
försvara den faderlöses rätt,
stöd änkan i hennes sak.
18 Kom, låt oss gå till rätta med varandra, säger Herren.
Om era synder än är blodröda,
skall de bli snövita,
om de än är röda som scharlakan,
skall de bli vita som ull.
19 Om ni är villiga att höra,
skall ni få äta landets goda.
20 Men om ni vägrar och är motsträviga,
skall ni förtäras av svärd,
ty så har Herrens mun talat.
21 Hur har inte den trogna staden blivit en hora!
Den var full av rätt.
Då bodde rättfärdighet därinne,
men nu mördare.
22 Ditt silver har blivit slagg,
ditt ädla vin är utspätt med vatten.
23 Dina ledare är upprorsmän
och tjuvars kumpaner.
Alla älskar de mutor och jagar efter vinning.
Den faderlöses rätt försvarar de inte,
och änkans sak kommer inte inför dem.
24 Därför säger Herren, Herren Sebaot,
den starke i Israel:
Ve! Jag skall låta mina motståndare drabbas av min vrede
och jag skall hämnas på mina fiender.
25 Jag skall vända min hand mot dig
och rensa bort ditt slagg som med lut
och skaffa bort all din oädla malm.
26 Jag skall åter ge dig sådana domare
som du hade först
och sådana rådgivare som du hade i början.
Därefter skall du kallas "rättfärdighetens stad",
"den trogna staden".
27 Genom rätt skall Sion friköpas,
genom rättfärdighet de som vänder tillbaka.
28 Men fördärv skall drabba
alla överträdare och syndare,
de som överger Herren skall gå under.
29 Ja, ni skall komma på skam
med de terebinter som var er lust,
ni skall få skämmas över de lustgårdar
som ni har utvalt.
30 Ty ni skall bli som en terebint
med vissnade löv,
som en lustgård utan vatten.
31 Och den starke skall bli som blånor,
hans verk som en gnista.
Båda skall brinna tillsammans
och ingen skall kunna släcka.
Herrens berg
2 Det ord som Jesaja, Amos son, skådade angående Juda och Jerusalem:
2 Det skall ske i den yttersta tiden
att det berg där Herrens hus är
skall stå fast grundat
och vara högst bland bergen,
upphöjt över höjderna.
Alla hednafolk skall strömma dit.
3 Ja, många folk skall gå i väg och säga:
"Kom, låt oss gå upp till Herrens berg,
till Jakobs Guds hus.
Han skall undervisa oss om sina vägar,
så att vi kan vandra på hans stigar."
Ty undervisning skall gå ut från Sion,
Herrens ord från Jerusalem.
4 Han skall döma mellan hednafolken
och skipa rätt åt många folk.
Då skall de smida sina svärd till plogbillar
och sina spjut till vingårdsknivar.
Folken skall inte mer lyfta svärd mot varandra
och inte mer träna sig för krig.
5 Kom, ni av Jakobs släkt,
låt oss vandra i Herrens ljus.
Herrens dag
6 Du har förskjutit ditt folk, Jakobs hus,
därför att de är fulla av Österlandets tänkande,
de är spåmän som filisteerna.
De ingår förbund med främmande folk.
7 Deras land är fullt av silver och guld,
oräkneliga är deras skatter.
Deras land är fullt av hästar,
oräkneliga är deras vagnar.
8 Deras land är fullt av avgudar,
och de tillber sina händers verk,
det som deras fingrar har gjort.
9 Därför blir människorna nerböjda
och männen förödmjukade.
Du skall inte förlåta dem.
10 Fly in i klippan och göm dig i stoftet
av fruktan för Herren och hans höga majestät.
11 Ty människornas stolta ögon skall förödmjukas,
männens högmod skall bli nerböjt,
och Herren ensam skall vara upphöjd på den dagen.
12 Ty Herren Sebaots dag skall komma
mot allt stolt och högmodigt,
mot allt som är upphöjt,
och det skall bli förödmjukat,
13 mot alla Libanons cedrar,
de höga och upphöjda,
och mot alla Basans ekar,
14 mot alla höga berg
och alla stolta höjder,
15 mot alla höga torn
och alla fasta murar,
16 mot alla Tarsisskepp,
ja, mot allt som är vackert att se på.
17 Människornas stolthet skall slås ner
och männens högmod förödmjukas.
Herren ensam skall vara upphöjd på den dagen,
18 och avgudarna skall fullständigt försvinna.
19 Man skall fly in i klippgrottor och jordhålor
av fruktan för Herren och hans höga majestät,
när han reser sig för att förskräcka jorden.
20 På den dagen skall människorna kasta bort
till mullvadar och fladdermöss
de avgudar av silver
och de avgudar av guld
som de har gjort åt sig för att tillbe.
21 De skall fly in i klippskrevor
och in i bergsklyftor
av fruktan för Herren och hans höga majestät,
när han reser sig för att förskräcka jorden.
22 Förlita er inte på människor,
som bara har en vindpust i sin näsa!
Vad är de att räkna med?
Friheten i Kristus
5 Till denna frihet har Kristus gjort oss fria. Stå därför fasta och låt er inte på nytt tvingas in under slavoket. 2 Se, jag Paulus säger er att om ni låter omskära er, kommer Kristus inte att vara till någon hjälp för er.[a] 3 Jag försäkrar er än en gång: var och en som låter omskära sig är skyldig att hålla hela lagen. 4 Ni har kommit bort ifrån Kristus, ni som försöker bli rättfärdiga genom lagen. Ni har fallit ur nåden. 5 Vi däremot väntar i Anden genom tron på den rättfärdighet som är vårt hopp. 6 Ty i Kristus Jesus beror det inte på om vi är omskurna eller oomskurna, utan om vi har en tro som är verksam i kärlek.
7 Ni började bra. Vem har nu hindrat er, så att ni inte längre lyder sanningen? 8 Till det har ni inte blivit övertalade av honom som kallade er. 9 Lite surdeg syrar hela degen. 10 Jag för min del litar i Herren på att ni inte skall vara av annan mening. Men den som skapar förvirring bland er skall få sin dom, vem han än är. 11 Bröder, om jag fortfarande predikade omskärelse, varför skulle jag då bli förföljd? Då vore korsets anstöt borta. 12 De som uppviglar er borde gå och stympa sig.
13 Ni är kallade till frihet, bröder. Använd bara inte friheten så att den onda naturen får något tillfälle, utan tjäna varandra i kärlek. 14 Ty hela lagen är uppfylld i detta enda budord: Du skall älska din nästa som dig själv. [b] 15 Men om ni biter och sliter i varandra, se då till att ni inte blir uppslukade av varandra.
Köttets gärningar och Andens frukt
16 Vad jag vill säga är detta: vandra i Anden, så kommer ni inte att göra vad köttet begär. 17 Ty köttet söker det som är emot Anden och Anden söker det som är emot köttet. De två strider mot varandra för att hindra er att göra det ni vill. 18 Men om ni leds av Anden, står ni inte under lagen. 19 Köttets gärningar är uppenbara: de är otukt, orenhet, lösaktighet, 20 avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror, 21 illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: de som lever så skall inte ärva Guds rike.
22 Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, 23 trohet, mildhet och självbehärskning. Sådant är lagen inte emot.[c] 24 De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med dess lidelser och begär. 25 Om vi har liv genom Anden, låt oss då även följa Anden. 26 Låt oss inte söka tom ära, inte utmana varandra och inte avundas varandra.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln