Old/New Testament
53 Vem trodde vår predikan, för vem var Herrens arm uppenbarad?
2 Som en späd planta sköt han upp inför honom,
som ett rotskott ur torr jord.
Han hade varken skönhet eller majestät.
När vi såg honom var hans utseende inte tilldragande.
3 Han var föraktad och övergiven av människor,
en smärtornas man och förtrogen med lidande,
lik en som man skyler ansiktet för,
så föraktad att vi räknade honom för intet.
4 Men det var våra sjukdomar han bar,
våra smärtor tog han på sig,
medan vi höll honom för att vara hemsökt,
slagen av Gud och pinad.
5 Han var genomborrad för våra överträdelsers skull,
slagen för våra missgärningars skull.
Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid,
och genom hans sår är vi helade.
6 Vi gick alla vilse som får,
var och en gick sin egen väg,
men all vår skuld lade Herren på honom.
7 Han blev misshandlad, men han ödmjukade sig
och öppnade inte sin mun.
Lik ett lamm som förs bort till att slaktas,
lik ett får som är tyst inför dem som klipper det,
så öppnade han inte sin mun.
8 Genom våld och dom blev han borttagen.
Vem i hans släkte besinnar
att när han rycktes bort från de levandes land,
blev han plågad på grund av mitt folks överträdelse?
9 Bland de ogudaktiga fick han sin grav,
men hos en rik var han i sin död,
ty han hade ingen orätt gjort,
och svek fanns inte i hans mun.
10 Det var Herrens vilja att slå honom och låta honom lida.
När du gör hans liv till ett skuldoffer,
får han se avkomlingar och leva länge,
och Herrens vilja skall ha framgång genom honom.
11 Genom den vedermöda hans själ har utstått
får han se[a] och bli tillfreds.
Genom sin kunskap[b] förklarar min rättfärdige tjänare de många rättfärdiga,
och deras skulder är det han som bär.
12 Därför skall jag ge honom de många[c] som hans del,
och de starka skall han få som byte,
eftersom han utgav sitt liv i döden
och blev räknad bland förbrytare,
han som bar de mångas synd
och trädde in i överträdarnas ställe.
Sions upprättelse och kommande härlighet
54 Jubla, du ofruktsamma, du som inte har fött barn,
brist ut i jubel och ropa av fröjd,
du som inte har haft födslovärkar.
Ty den ensamma har många barn,
fler än den som har man, säger Herren.
2 Utvidga platsen för din boning,
spänn ut tältdukarna som du bor inunder och spar inte.
Förläng dina tältlinor och gör dina tältpluggar starka.
3 Ty du skall utbreda dig både åt höger och åt vänster.
Dina avkomlingar skall ta hedningars länder i besittning
och på nytt befolka ödelagda städer.
4 Frukta inte, ty du skall inte komma på skam,
blygs inte, ty du skall inte bli förödmjukad.
Nej, du skall glömma din ungdoms skam,
och ditt änkestånds förakt skall du inte mer komma ihåg.
5 Ty den som har skapat dig är din man,
Herren Sebaot är hans namn.
Israels Helige är din återlösare,
han som kallas hela jordens Gud.
6 Ty som en övergiven kvinna i hjärtesorg kallades du
av Herren,
och som en förskjuten ungdomshustru, säger din Gud.
7 Ett litet ögonblick övergav jag dig,
men i stor barmhärtighet vill jag på nytt samla dig.
8 Då min vrede vällde fram,
dolde jag ett ögonblick mitt ansikte för dig,
men med evig nåd vill jag nu förbarma mig över dig,
säger Herren, din återlösare.
9 Jag skall göra som vid Noas flod.
Liksom jag svor att Noas flod inte mer skulle komma över jorden,
så svär jag att inte mer vredgas på dig eller bestraffa dig.
10 Om än bergen viker bort och höjderna vacklar,
så skall min nåd inte vika från dig
och mitt fridsförbund inte vackla,
säger Herren, din förbarmare.
11 Du arma, som har blivit så hemsökt av stormar
utan att få någon tröst,
med blyglans skall jag nu mura dina stenar
och ge dig grundvalar av safirer.
12 Jag skall göra dina tinnar av rubiner,
dina portar av karbunklar
och hela din ringmur av ädla stenar.
13 Dina barn skall alla bli Herrens lärjungar,
och deras frid skall vara stor.
14 I rättfärdighet skall du bli befäst.
Förtryck skall vara fjärran från dig,
du har ingenting att frukta.
Förskräckelse skall vara borta,
den skall inte komma dig nära.
15 Om man sammangaddar sig mot dig,
kommer det ingalunda från mig.
De som sammangaddar sig mot dig
skall falla för dig.
16 Se, jag skapar smeden,
som blåser upp kolelden
och formar ett vapen genom sitt arbete.
Jag skapar också fördärvaren till att förstöra.
17 Inget vapen som smids mot dig skall ha framgång,
och varje tunga som upphäver sig mot dig
skall du i domen döma skyldig.
Detta är Herrens tjänares arvedel,
och deras rättfärdighet kommer från mig, säger Herren.
Inbjudan till dem som törstar
55 Hör på, alla ni som törstar, kom hit till vattnet,
och ni som inte har pengar,
kom hit och köp säd och ät.
Ja, kom hit och köp säd utan pengar
och för intet både vin och mjölk.
2 Varför ger ni ut pengar för det som inte är bröd,
era inkomster för det som inte kan mätta?
Hör på mig, så skall ni få äta gott
och njuta av utsökt mat.
3 Böj ert öra hit och kom till mig!
Hör, så får er själ leva!
Jag vill sluta med er ett evigt förbund:
Ni skall få den trofasta nåd som jag lovade David.
4 Se, honom har jag satt till ett vittne för folken,
till en furste och ledare för folken.
5 Du skall kalla på ett folk
du inte känner,
ett hednafolk som inte känner dig
skall skynda till dig
för Herrens, din Guds, skull,
för Israels Heliges skull,
ty han har förhärligat dig.
6 Sök Herren medan han låter sig finnas,
åkalla honom medan han är nära.
7 Den ogudaktige må överge sin väg,
den orättfärdige sina tankar
och vända om till Herren,
så skall han förbarma sig över honom,
och till vår Gud,
ty han skall ge mycken förlåtelse.
8 Mina tankar är inte era tankar,
och era vägar är inte mina vägar, säger Herren.
9 Nej, så mycket som himlen är högre än jorden,
så mycket är mina vägar högre än era vägar
och mina tankar högre än era tankar.
10 Liksom regnet och snön faller från himlen
och inte återvänder dit,
förrän det har vattnat jorden och gjort den fruktbar
och ger säd till att så
och bröd till att äta,
11 så skall det vara med ordet
som går ut från min mun.
Förgäves skall det inte vända tillbaka till mig
utan att ha verkat vad jag vill,
och utfört det vartill jag har sänt ut det.
12 Med glädje skall ni dra ut,
i frid skall ni föras fram.
Bergen och höjderna skall brista ut i jubel inför er,
alla markens träd skall klappa i händerna.
13 Där nu törnsnår finns
skall cypresser växa upp,
där nässlor står
skall myrten växa upp.
Detta skall bli Herren till ära,
ett evigt tecken som inte skall utplånas.
Hälsning
1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus. 2 Nåd vare med er och frid från Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus.
När Herren Jesus kommer
3 Vi är alltid skyldiga att tacka Gud för er, bröder. Och det har vi goda skäl till, eftersom er tro växer till så starkt och den kärlek ni alla hyser till varandra blir allt större hos var och en av er. 4 Därför berömmer vi oss i Guds församlingar av er, av er uthållighet och er tro under alla de förföljelser och lidanden som ni får utstå. 5 Allt detta är ett bevis på Guds rättvisa dom, att ni skall anses värdiga Guds rike som ni lider för. 6 Gud är rättfärdig: han vedergäller dem med lidande som plågat er 7 och ger åt er som blir plågade lindring tillsammans med oss. Och det sker när Herren Jesus kommer från himlen och uppenbarar sig med sina mäktiga änglar, 8 i flammande eld och straffar dem som inte vill veta av Gud och dem som inte lyder vår Herre Jesu evangelium. 9 Dessa skall bli straffade med evigt fördärv, bort från Herrens ansikte och hans härlighet och makt, 10 när han kommer för att förhärligas i sina heliga och väcka förundran hos alla dem som tror. Ty vårt vittnesbörd har ni trott. Så skall det ske på den dagen.
11 Och därför ber vi alltid för er, att vår Gud skall anse er värdiga sin kallelse och med kraft fullborda varje god föresats och gärning i tron, 12 så att vår Herre Jesu namn förhärligas i er och ni i honom genom vår Guds och Herren Jesu Kristi nåd.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln