Old/New Testament
Rättfärdighetens rike
32 Se, en kung skall regera i rättfärdighet,
furstar skall styra med rättvisa.
2 En man skall vara som en tillflykt i stormen,
som ett skydd mot störtskuren,
som vattenbäckar i en ödemark,
som skuggan av en väldig klippa
i ett törstigt land.
3 De som har ögon att se med
skall inte vara förblindade,
de som har öron att höra med skall lyssna.
4 De obetänksammas hjärtan
skall förstå kunskap,
och de stammandes tunga
skall tala flytande och klart.
5 Dåren skall då inte mer kallas ädel,
girigbuken inte kallas frikostig.
6 Ty en dåre talar dårskap,
hans hjärta gör det som är orätt,
så att han handlar ogudaktigt
och sprider villoläror om Herren.
Han svälter ut den hungriges själ
och hindrar den törstige att dricka.
7 Girigbukens vapen är onda,
han tänker ut ondskefulla anslag
för att fördärva de betryckta genom lögnaktiga ord
och den fattige när han vädjar om rättvisa.
8 Men den ädle tänker ädla tankar,
han står fast vid det som är ädelt.
Dom och upprättelse
9 Ni kvinnor som är så säkra,
res er upp och hör min röst.
Ni självsäkra döttrar,
lyssna till mina ord.
10 När dagar lagts till år skall ni darra,
ni som är så sorglösa,
ty vinskörden uteblir,
ingen fruktskörd kommer mer.
11 Bäva, ni som är så säkra,
darra, ni som är så sorglösa,
lägg av era kläder och blotta er,
bär säcktyg runt era höfter!
12 Slå er för bröstet,
klaga över de vackra fälten,
över de fruktbara vinstockarna,
13 över mitt folks åkrar,
där törne och tistel skjuter upp,
ja, över alla glädjens boningar i den yra staden.
14 Ty palatset blir övergivet,
den folkrika staden lämnas öde.
Ofelhöjden med tornet förvandlas till grotthålor för evig tid,
till glädje för vildåsnor
och bete för hjordar -
15 detta till dess att Anden från höjden blir utgjuten över oss
och öknen blir ett bördigt fält,
och det bördiga fältet räknas som skog.
16 Då skall rätten ta sin boning i öknen,
rättfärdigheten bo på det bördiga fältet.
17 Rättfärdighetens frukt skall vara frid,
och rättfärdighetens vinning vara ro och trygghet till evig tid.
18 Mitt folk skall bo i fridfulla hem,
i trygga boningar och på säkra viloplatser.
19 Men hagel skall falla när skogen fälls,
och staden skall bli djupt förödmjukad.
20 Lyckliga är ni som sår vid alla vatten
och låter oxen och åsnan fritt ströva omkring.
Assyriens fall och Sions räddning
33 Ve dig, du ödeläggare,[a] som själv har gått fri från ödeläggelse.
Ve dig, du plundrare,
som själv har undgått att bli plundrad.
När du har slutat att ödelägga,
skall du själv ödeläggas.
När du har upphört att plundra,
skall du själv plundras.
2 Herre, var oss nådig, vi väntar på dig.
Bli du vår[b] arm var morgon,
vår frälsning i nödens tid.
3 För det väldiga dånet flyr folken,
inför ditt majestät skingras folkslagen.
4 Man skall förse sig med byte från er,
som när gräsmaskar förser sig.
Så som gräshoppor störtar fram
kastar han sig över det.
5 Upphöjd är Herren, ty han bor i höjden.
Han uppfyller Sion med rätt och rättfärdighet.
6 Han skall vara din framtids säkra grund,
rik på frälsning, vishet och kunskap.
Herrens fruktan skall vara Sions skatt.
7 Hör, deras hjältar klagar därute,
fredsbudbärarna gråter bittert.
8 Vägarna är öde, ingen går mer på stigarna.
Han bryter förbund, han föraktar städer,[c]
han tar ingen hänsyn till människor.
9 Landet sörjer och försmäktar,
Libanon blygs och tynar bort,
Saron har blivit lik en ödemark,
Basans och Karmels skogar fäller sina löv.
10 Nu vill jag stå upp, säger Herren,
nu vill jag resa mig upp,
nu vill jag visa min höghet.
11 Med halm går ni havande, och ni föder strå.
Er ande är en eld som kommer att förtära er.
12 Folken skall förbrännas till kalk,
likt avhugget törne skall de brännas upp i eld.
13 Ni som är långt borta, hör vad jag har gjort.
Ni som är nära, lär känna min makt.
14 Syndarna i Sion blir förskräckta,
bävan griper de gudlösa.
"Vem av oss kan härda ut vid en förtärande eld?
Vem av oss kan bo vid en evig glöd?"
15 Den som vandrar i rättfärdighet
och talar vad rätt är,
den som föraktar det som vinns genom förtryck
och som avhåller sina händer från att ta mutor,
den som stoppar till sina öron
för att inte höra om blodsgärningar
och sluter sina ögon för att inte se det onda,
16 han skall bo på höjderna,
klippfästen skall vara hans värn.
Sitt bröd skall han få,
vatten skall aldrig fattas honom.
17 En kung i sin skönhet skall dina ögon se,
de skall blicka ut över ett vidsträckt land.
18 Då skall ditt hjärta tänka tillbaka
på förskräckelsens tid:
"Var är nu skrivarna,
var är skatteindrivarna,
var är de som räknade tornen?"
19 Du slipper då se det vildsinta folket,
folket med obegripligt språk
som ingen kunde förstå,
vars stammande tungomål
ingen kunde tyda.
20 Se på Sion, våra högtiders stad!
Dina ögon skall skåda Jerusalem,
en säker boning,
ett tält som inte flyttas bort.
Dess tältpinnar skall aldrig ryckas upp,
och av dess tältlinor skall ingen enda brista.
21 Ty där skall Herren vara i sitt majestät.
Han skall vara för oss
som floder och breda strömmar.
Inget skepp med åror skall där gå fram,
inget mäktigt skepp färdas däröver.
22 Ty Herren är vår domare.
Herren är vår lagstiftare.
Herren är vår konung.
Han är den som frälsar oss.
23 Dina tåg hänger slaka,
de håller inte masten stadig,
seglet är inte spänt.
Då skall mycket rövat gods utskiftas,
även de lama skall då ta byte.
24 Och ingen av invånarna skall säga: "Jag är sjuk."
Folket som bor där
har fått sin synd förlåten.
Hälsning
1 Från Paulus, genom Guds vilja Kristi Jesu apostel, och från vår broder Timoteus, 2 till de heliga i Kolosse, de troende bröderna i Kristus. Nåd vare med er och frid från Gud, vår Fader.
Tacksägelse och bön
3 Vi tackar alltid Gud, vår Herre Jesu Kristi Fader, när vi ber för er. 4 Vi har hört om er tro i Kristus Jesus och om den kärlek ni har till alla de heliga, 5 på grund av hoppet som är förvarat åt er i himlen. Om detta hopp har ni redan hört i det sanna budskapet, det evangelium 6 som har kommit till er och finns i hela världen och växer och bär frukt. Så har det också gjort hos er från den dag ni fick höra det och lärde känna Guds nåd sådan den verkligen är. 7 Det har ni fått lära er av Epafras,[a] vår käre medarbetare, som troget tjänar Kristus i vårt ställe. 8 Han har berättat för oss om er kärlek i Anden.
9 Från den dag vi hörde om det, har vi därför inte upphört att be för er. Vår bön är att ni skall uppfyllas av kunskap om hans vilja, med all andlig vishet och insikt, 10 så att ni kan leva värdigt Herren och i allt behaga honom, när ni bär frukt i alla slags goda gärningar och växer till i kunskapen om Gud. 11 Hans härlighets makt skall då styrka er och ge er all kraft till att vara uthålliga och tåliga i allt. 12 Med glädje skall ni då tacka Fadern, som har gjort er värda att få del i det arv som de heliga har i ljuset.
I Sonens rike
13 Han har frälst oss från mörkrets välde och fört oss in i sin älskade Sons rike. 14 I honom är vi friköpta och har fått förlåtelse för våra synder. 15 Han är den osynlige Gudens avbild, förstfödd före allt skapat. 16 Ty i honom skapades allt i himlen och på jorden, det synliga och det osynliga, tronfurstar och herradömen, makter och väldigheter. Allt är skapat genom honom och till honom. 17 Han är till före allting, och allt består genom honom. 18 Han är huvudet för sin kropp, församlingen. Han är begynnelsen, den förstfödde från de döda, för att han i allt skulle vara den främste. 19 Ty Gud beslöt att låta hela fullheten bo i honom 20 och genom honom försona allt med sig, sedan han skapat frid i kraft av blodet på hans kors - frid genom honom både på jorden och i himlen. 21 Också ni som en gång var främmande för Gud och genom ert sinnelag och genom era onda gärningar hans fiender, 22 också er har han nu försonat med sig, när han i sin jordiska kropp led döden. Han vill låta er träda fram inför sig heliga, fläckfria och oförvitliga, 23 om ni verkligen står fasta och väl grundade i tron och inte låter er rubbas från hoppet i det evangelium som ni har hört och som har predikats för allt skapat under himlen och som jag, Paulus, har blivit satt att tjäna.
Apostelns tjänst
24 Nu gläder jag mig mitt under mina lidanden för er. Och det som fattas av Kristuslidanden uppfyller jag i mitt liv för hans kropp, som är församlingen. 25 Dess tjänare har jag blivit i kraft av det uppdrag Gud har gett mig för er räkning, att överallt predika Guds ord, 26 den hemlighet som genom tider och släktled varit dold men nu har uppenbarats för hans heliga. 27 För dem ville Gud göra känt vilken rikedom på härlighet hedningarna har i denna hemlighet - Kristus i er, härlighetens hopp. 28 Honom predikar vi genom att förmana varje människa och undervisa varje människa med all vishet, för att ställa fram varje människa som fullkomlig i Kristus. 29 För det målet arbetar och kämpar jag i hans kraft, som verkar mäktigt i mig.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln