M’Cheyne Bible Reading Plan

Tionde plågan – de förstföddas död

11 ^(A) Herren sade till Mose: ”En plåga till ska jag sända över farao och Egypten, och sedan ska han släppa er. Han ska till och med driva ut er härifrån när han släpper er. ^2 (B) Säg därför till folket att alla, både män och kvinnor, ska be sina grannar om föremål av silver och guld.”

³ Och Herren gjorde egyptierna vänligt sinnade mot folket. Dessutom hade mannen Mose stort anseende i Egyptens land, både hos faraos tjänare och hos folket.

⁴ Mose sade: ”Så säger Herren: Vid midnatt ska jag gå fram genom Egypten. ^5 (C) Då ska allt förstfött i Egyptens land dö, från den förstfödde hos farao^[a] som sitter på tronen ända till den förstfödde hos slavinnan vid handkvarnen, och även allt förstfött bland boskapen. ⁶ Ett högt sorgerop ska höras i hela Egypten, ett sådant som aldrig har hörts och aldrig mer kommer att höras.

⁷ Men inte en hund ska gläfsa mot någon av Israels barn, vare sig mot människor eller boskap. Ni ska då inse att Herren gör skillnad mellan Egypten och Israel. ⁸ Då ska alla dina tjänare komma ner till mig och buga sig för mig och säga: Ge dig av, du själv och allt folket som följer dig! Sedan ska jag dra ut.” Och Mose gick ut från farao, upptänd av vrede.

^9 (D) Men Herren sade till Mose: ”Farao kommer inte att lyssna på er, detta för att jag ska göra många under i Egyptens land.” ^10 (E) Mose och Aron gjorde alla dessa under inför farao, men Herren gjorde faraos hjärta hårt så att han inte släppte Israels barn från sitt land.

Påsken och det osyrade brödets högtid

12 Herren sade till Mose och Aron i Egyptens land: ^2 (F) ”Denna månad ska vara den främsta hos er. Den ska hos er vara den första av årets månader. ³ Säg till hela Israels församling: På tionde dagen i denna månad ska varje familjefar ta sig ett lamm, så att varje hushåll får ett lamm. ⁴ Men om hushållet är för litet för ett lamm, ska familjefadern och hans närmaste granne ta ett lamm tillsammans efter antalet personer. För varje lamm ska ni beräkna ett visst antal, efter vad var och en äter. ⁵ Ett felfritt^[b], årsgammalt lamm av hankön^[c] ska ni välja ut och ta antingen från fåren eller getterna. ^6 (G) Ni ska förvara det till den fjortonde dagen^[d] i denna månad. Då ska hela Israels församlade menighet slakta det i skymningen^[e].

⁷ Och man ska ta av blodet och stryka det på båda dörrposterna och på övre dörrträet i husen där man äter det. ^8 (H) Köttet ska ätas samma natt. Det ska vara stekt över eld och ätas med osyrat bröd och bittra örter. ⁹ Ni ska inte äta något av det rått eller kokt i vatten, utan det ska vara stekt över eld med huvud, fötter och innanmäte. ^10 (I) Ni ska inte lämna kvar något av köttet till morgonen. Om något av det skulle bli över till morgonen, ska ni bränna upp det i eld.

¹¹ Så ska det ätas: Ni ska ha bältet om livet^[f], skor på fötterna och stav i handen. Och ni ska äta det snabbt. Detta är Herrens påsk^[g].

^12 (J) Den natten ska jag gå fram genom Egyptens land och slå allt förstfött i Egypten, både människor och boskap. Och jag ska hålla dom över Egyptens alla gudar^[h]. Jag är Herren.

¹³ Blodet ska vara ett tecken för er på husen där ni är. När jag ser blodet ska jag gå förbi er. Ingen straffdom ska drabba er med fördärv när jag slår Egyptens land.

¹⁴ Denna dag ska ni ha till minnesdag och fira som en Herrens högtid. Som en evig stadga ska ni fira den från släkte till släkte. ^15 (K) I sju dagar ska ni äta osyrat bröd. Redan den första dagen ska ni skaffa bort all surdeg^[i] ur era hus, för var och en som äter något syrat från den första dagen till den sjunde ska utrotas ur Israel. ¹⁶ På första dagen ska ni hålla en helig sammankomst. Och på sjunde dagen ska ni hålla en helig sammankomst. Under de dagarna ska ni inte utföra något arbete utom det som hör till matlagningen för var och en. Det och inget annat får göras.

¹⁷ Ni ska fira det osyrade brödets högtid därför att jag just den dagen förde era härskaror ut ur Egyptens land. Det ska vara en evig stadga för er att fira denna dag från släkte till släkte. ^18 (L) Från kvällen den fjortonde dagen i första månaden ska ni äta osyrat bröd ända till kvällen den tjugoförsta dagen i månaden. ¹⁹ Under sju dagar får ingen surdeg finnas i era hus. Var och en som äter något syrat ska utrotas ur Israels församling, vare sig han är främling eller infödd. ²⁰ Inget syrat ska ni äta. Var ni än bor ska ni äta osyrat bröd.”

^21 (M) Mose kallade till sig alla de äldste i Israel och sade till dem: ”Gå och hämta ett lamm för varje hushåll och slakta påskalammet!

Jesus som gäst hos en farisé

14 ^(A) När Jesus en sabbat gick in för att äta^[a] hos en av de ledande fariseerna, vaktade de noga på honom. ² Då stod en man som led av vatten i kroppen^[b] framför honom. ^3 (B) Jesus frågade de laglärda och fariseerna: "Får man bota på sabbaten eller inte?" ⁴ Men de teg. Han rörde då vid mannen och botade honom och lät honom sedan gå. ⁵ Sedan sade han till dem: "Om någon av er har en son eller oxe som faller ner i en brunn, drar han då inte genast upp honom även om det är sabbat?" ⁶ Det kunde de inte svara på.

^7 (C) När han märkte hur gästerna valde ut de finaste platserna^[c], berättade han en liknelse för dem: ^8 (D) "När någon bjuder dig till bröllop, ta då inte den finaste platsen vid bordet. Kanske någon annan av gästerna är mer ansedd än du? ⁹ I så fall kommer den som bjudit både dig och honom och säger till dig: Ge honom din plats, och då får du skamsen ta den nedersta platsen. ¹⁰ Nej, när du är bjuden, gå och sätt dig på den nedersta platsen. När värden kommer ska han då säga till dig: Min vän, sätt dig högre upp. Då blir du hedrad inför alla de andra gästerna. ^11 (E) Var och en som upphöjer sig själv ska bli förödmjukad, men den som ödmjukar sig ska bli upphöjd."

^12 (F) Han sade också till den som bjudit honom: "När du bjuder på lunch eller middag, bjud då inte dina vänner eller syskon eller släktingar eller rika grannar, så att de bjuder tillbaka och det blir din belöning. ¹³ Nej, när du bjuder till fest, bjud fattiga, handikappade, lama och blinda. ^14 (G) Salig är du då, eftersom de inte kan ge dig någon belöning. Du ska få din lön vid de rättfärdigas uppståndelse."

Liknelsen om den stora måltiden

¹⁵ En av gästerna som hörde detta sade till honom: "Salig är den som får äta vid måltiden i Guds rike!" ^16 (H) Jesus sade till honom: "En man ordnade en stor festmåltid och bjöd många. ¹⁷ När tiden för festen var inne, sände han sin tjänare för att säga till de inbjudna: Kom, nu är allt färdigt.

¹⁸ Men alla började ursäkta sig. Den förste sade till honom: Jag har köpt en åker och måste gå ut och se den. Jag hoppas du ursäktar. ¹⁹ En annan sade: Jag har köpt fem par oxar och ska ut och pröva dem. Jag hoppas du ursäktar. ^20 (I) Ännu en annan sade: Jag har gift mig, så därför kan jag inte komma.

²¹ Tjänaren kom tillbaka och berättade detta för sin herre. Då blev husets herre vred och sade till sin tjänare: Gå genast ut på gator och gränder i staden och hämta hit fattiga, handikappade, blinda och lama. ²² Och tjänaren sade: Herre, vad du befallde är gjort, och det finns fortfarande plats. ^23 (J) Då sade herren till sin tjänare: Gå ut på vägar och stigar och se till att människor kommer in, så att mitt hus blir fullt. ²⁴ Jag säger er: Ingen av dem som var bjudna ska smaka min måltid."

Beräkna kostnaden

²⁵ Stora skaror vandrade med honom, och han vände sig om och sade till dem: ^26 (K) "Om någon kommer till mig och inte sätter mig högre än^[d] sin far och sin mor, sin hustru och sina barn, sina bröder och systrar och även sitt eget liv, så kan han inte vara min lärjunge. ^27 (L) Den som inte bär sitt kors och följer mig kan inte vara min lärjunge.

²⁸ Om någon av er vill bygga ett torn, sätter han sig inte först ner och beräknar kostnaden och ser om han kan fullfölja bygget? ²⁹ Annars, om han har lagt grunden men inte lyckas bygga färdigt, kan alla som ser det börja håna honom ³⁰ och säga: Den mannen började bygga men lyckades inte bli färdig.

³¹ Eller vilken kung går ut i krig mot en annan kung utan att först sätta sig ner och tänka efter om han med tio tusen man kan möta den som kommer emot honom med tjugo tusen? ³² Kan han inte det, skickar han sändebud och ber om fred medan den andre ännu är långt borta. ³³ På samma sätt kan ingen av er vara min lärjunge om han inte avstår från allt han äger.

^34 (M) Salt är bra, men om saltet förlorar sin sälta, hur ska man då få det salt igen? ^35 (N) Det duger varken för jorden eller gödselhögen. Man kastar bort det. Hör, du som har öron att höra med!"

29 Job fortsatte sin utläggning. Han sade:

Kristi uppståndelse

15 ^(A) Bröder, jag vill påminna er om evangeliet som jag predikade för er, som ni tog emot och som ni står fasta i. ^2 (B) Genom evangeliet blir ni frälsta, om ni håller fast vid ordet som jag förkunnade. Annars var det ingen mening med att ni kom till tro.

^3 (C) Jag förde vidare till er det allra viktigaste, vad jag själv har tagit emot: att Kristus dog för våra synder enligt Skrifterna, ^4 (D) att han blev begravd, att han uppstod på tredje dagen enligt Skrifterna ^5 (E) och att han visade sig för Kefas^[a] och sedan för de tolv^[b]. ⁶ Därefter visade han sig för mer än femhundra bröder^[c] på samma gång. De flesta av dem lever än, även om några har insomnat. ⁷ Sedan visade han sig för Jakob^[d] och därefter för alla apostlarna^[e]. ^8 (F) Allra sist visade han sig också för mig^[f], som för ett ofullgånget foster.

^9 (G) Jag är ju den minste av apostlarna, inte värd att kallas apostel, eftersom jag har förföljt Guds församling. ^10 (H) Men genom Guds nåd är jag vad jag är, och hans nåd mot mig har inte varit förgäves, utan jag har arbetat mer än alla de andra – fast inte jag själv, utan Guds nåd som varit med mig. ¹¹ Och vare sig det nu var jag eller de andra, så är det detta vi förkunnar och detta ni har kommit till tro på.

De dödas uppståndelse

^12 (I) Men om det nu predikas att Kristus har uppstått från de döda, hur kan då några bland er säga att det inte finns någon uppståndelse från de döda? ¹³ Om det inte finns någon uppståndelse från de döda, har inte heller Kristus uppstått. ¹⁴ Men om Kristus inte har uppstått, då är vår predikan meningslös och även er tro meningslös. ^15 (J) Då står vi där som falska vittnen om Gud, eftersom vi har vittnat om Gud att han uppväckt Kristus, som han ju inte har uppväckt ifall det verkligen är så att döda inte uppstår. ¹⁶ För om döda inte uppstår, har inte heller Kristus uppstått. ¹⁷ Men om Kristus inte har uppstått, då är er tro meningslös och ni är fortfarande kvar i era synder. ¹⁸ Och i så fall är de som insomnat i Kristus förlorade. ¹⁹ Om det bara är för detta livet vi har vårt hopp till Kristus, då är vi de ömkligaste av alla människor.

^20 (K) Men nu har Kristus verkligen uppstått från de döda, som förstlingen^[g] av de insomnade. ^21 (L) Eftersom döden kom genom en människa, kom också de dödas uppståndelse genom en människa. ²² Liksom alla dör i Adam, så ska också alla göras levande i Kristus. ^23 (M) Men var och en i sin ordning: Kristus som förstlingen och därefter, när han kommer, de som tillhör honom. ^24 (N) Sedan kommer slutet, när han överlämnar riket åt Gud Fadern sedan han gjort slut på varje välde, varje makt och kraft.

^25 (O) Han måste regera tills han har lagt alla fiender under sina fötter. ²⁶ Som den sista fienden berövas döden sin makt, ^27 (P) för allt har han lagt under hans fötter. Men när det sägs att allt är lagt under honom gäller det självklart inte Gud som har lagt allt under Kristus.^{[h] 28 (Q)} Och när allt blivit lagt under honom, då ska Sonen själv underordna sig den som har lagt allt under honom, så att Gud blir allt i alla.

²⁹ Vad uppnår annars de som döper sig för de döda^[i]? Om döda alls inte uppstår, varför döper de sig då för deras skull? ^30 (R) Och vi, varför utsätter vi oss för faror jämt och ständigt? ^31 (S) Jag dör varje dag, så sant som jag i vår Herre Kristus Jesus är stolt över er, bröder. ^32 (T) Om jag hade tänkt som människor i allmänhet^[j] när jag kämpade mot vilddjuren i Efesos^[k], vad hade jag haft för nytta av det? Om döda inte uppstår kan vi äta och dricka, för i morgon dör vi.^{[l] 33} Låt inte bedra er. Dåligt sällskap fördärvar goda vanor^[m]. ^34 (U) Nyktra till på allvar och synda inte! Några av er känner inte Gud. Till er skam säger jag det.

Uppståndelsekroppen

³⁵ Nu kanske någon frågar: Hur uppstår de döda? Vad har de för kropp när de kommer? ^36 (V) Du oförståndige, det du sår får inte liv om det inte dör. ³⁷ Och det du sår har inte den form det ska få utan är ett naket korn, kanske av vete eller något annat slag. ^38 (W) Men Gud ger det den form som han har bestämt, och åt varje frö dess egen form. ³⁹ Alla kroppar^[n] är inte av samma slag. Det är skillnad mellan människors, boskapdjurs, fåglars och fiskars kroppar. ⁴⁰ Det finns både himmelska kroppar och jordiska kroppar, men de himmelska kropparnas glans är av ett slag och de jordiska kropparnas glans av ett annat slag. ⁴¹ Solen har sin glans, månen en annan glans och stjärnorna en annan, och stjärna skiljer sig från stjärna i glans.

⁴² Så är det också med de dödas uppståndelse. Det som blir sått förgängligt uppstår oförgängligt. ^43 (X) Det som blir sått i ringhet uppstår i härlighet. Det som blir sått i svaghet uppstår i kraft. ⁴⁴ Det sås en jordisk kropp, det uppstår en andlig kropp. Finns det en jordisk kropp, finns det också en andlig kropp. ^45 (Y) Så står det också skrivet: Den första människan, Adam, blev en levande varelse. Den siste Adam^[o] blev en livgivande ande.^[p]

⁴⁶ Men det första var inte det andliga, utan det jordiska. Därefter kom det andliga. ^47 (Z) Den första människan kom från jorden, av jord. Den andra människan kom från himlen. ⁴⁸ Så som den jordiska människan var, så är också de jordiska. Och så som den himmelska människan är, så är också de himmelska. ^49 (AA) Och liksom vi har burit den jordiska människans bild, ska vi också bära den himmelska människans bild.

^50 (AB) Men det säger jag, bröder: kött och blod kan inte ärva Guds rike, och det förgängliga kan inte ärva det oförgängliga. ^51 (AC) Se, jag säger er en hemlighet: Vi ska inte alla insomna, men vi ska alla förvandlas, ^52 (AD) i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Basunen ska ljuda och de döda ska uppstå odödliga, och vi ska förvandlas. ^53 (AE) Detta förgängliga måste kläs i oförgänglighet och detta dödliga kläs i odödlighet. ⁵⁴ Men när det förgängliga är klätt i oförgänglighet och det dödliga klätts i odödlighet, då uppfylls det ord som står skrivet: Döden är uppslukad i seger.^{[q] 55} Du död, var är din seger? Du död, var är din udd?^{[r] 56 (AF)} Dödens udd är synden, och syndens makt kommer av lagen. ^57 (AG) Men Gud vare tack som ger oss segern genom vår Herre Jesus Kristus!

⁵⁸ Stå därför fasta och orubbliga, mina älskade bröder, och arbeta alltid hängivet för Herren. Ni vet ju att er möda i Herren inte är förgäves.