Previous Prev Day Next DayNext

M’Cheyne Bible Reading Plan

The classic M'Cheyne plan--read the Old Testament, New Testament, and Psalms or Gospels every day.
Duration: 365 days
Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Version
1 Moseboken 43

Josefs bröder återvänder till Egypten

43 Men svälten var svår i landet. När de hade ätit upp säden som de hade hämtat från Egypten, sade deras far till dem: ”Res tillbaka och köp oss lite säd.” (A) Men Juda svarade honom: ”Mannen sade uttryckligen till oss: Ni får inte komma inför mitt ansikte om inte er bror är med er. Om du låter vår bror följa med oss, reser vi ner och köper säd åt dig. Men om du inte låter honom följa med oss reser vi inte, eftersom mannen sade till oss: Ni får inte komma inför mitt ansikte om inte er bror är med er.”

Då sade Israel: ”Varför gjorde ni så illa mot mig att ni berättade för mannen att ni hade en bror till?” De svarade: ”Mannen frågade noga om oss och vår släkt. Han sade: Lever er far ännu? Har ni någon bror? Då berättade vi för honom hur det var. Kunde vi veta att han skulle säga: Ta med er bror hit ner?”

Juda sade då till sin far Israel: ”Låt pojken följa med mig. Vi måste ge oss i väg om vi ska överleva och inte dö, både vi och du och våra barn. (B) Jag ska ansvara för honom. Du får utkräva honom av min hand. Om jag inte kommer tillbaka med honom till dig och ställer honom här inför dig, ska jag vara en syndare inför dig i alla mina dagar. 10 Och hade vi inte dröjt så länge hade vi redan varit tillbaka för andra gången.”

11 Då sade deras far Israel till dem: ”Om det måste bli så, gör då så här: Ta lite av landets bästa frukt i era säckar och bär ner det till mannen som gåva, lite balsam och lite honung, dragantgummi och ladanum, pistaschnötter och mandlar. 12 Ta med er dubbla summan pengar och återlämna pengarna ni fick tillbaka överst i era säckar. Kanske var det ett misstag. 13 Ta också med er bror och res genast tillbaka till mannen. 14 Må Gud den Allsmäktige låta er finna barmhärtighet hos mannen så att han låter er andre bror och Benjamin följa med er hem igen. Och ska jag bli barnlös, så blir jag det.”

15 Då tog männen gåvorna och den dubbla summan pengar. De tog med sig Benjamin, bröt upp och gav sig i väg till Egypten och kom inför Josef. 16 När Josef såg att Benjamin var med, sade han till sin husförvaltare: ”Ta dessa män till mitt hus. Slakta något och laga oss en måltid, för männen ska äta middag med mig.” 17 Mannen gjorde som Josef hade sagt och tog männen till Josefs hus.

18 Men männen blev förskräckta när de visades in i Josefs hus. De sade: ”Det är på grund av pengarna som vi fick tillbaka i våra säckar förra gången som vi förs in här. Nu tänker han kasta sig över oss och övermanna oss och göra oss till slavar och ta våra åsnor.” 19 De steg fram till Josefs husförvaltare vid ingången till huset 20 och sade till honom: ”Hör på oss, herre! När vi var här nere förra gången för att köpa säd 21 (C) och sedan kom till en rastplats och öppnade våra säckar, hittade alla vi våra pengar till deras fulla vikt överst i sin säck. Nu har vi med dem tillbaka, 22 och vi har med oss andra pengar för att köpa säd. Vi vet inte vem som lagt pengarna i våra säckar.” 23 Han svarade: ”Oroa er inte, var inte rädda! Det är er Gud och er fars Gud som låtit er hitta en skatt i era säckar. Jag har fått era pengar.” Och han förde ut Simeon till dem. 24 Mannen förde dem in i Josefs hus. Han gav dem vatten att tvätta fötterna med och gav deras åsnor foder. 25 De gjorde i ordning sina gåvor innan Josef kom hem vid middagstiden, eftersom de hade fått höra att de skulle äta där.

26 När Josef kom hem gav de honom gåvorna som de hade med sig dit till huset, och de bugade sig till jorden för honom. 27 Han hälsade på dem och frågade: ”Är det bra med er gamle far som ni talade om? Lever han än?” 28 De svarade: ”Ja, det är bra med vår far, din tjänare. Han lever än.” Och de bugade sig och föll ner för honom.

29 När han såg sig omkring och fick se sin bror Benjamin, sin mors son, frågade han: ”Är det er yngste bror som ni nämnde för mig?” Sedan sade han: ”Gud ska vara nådig mot dig, min son.” 30 Djupt rörd av kärlek till sin bror skyndade Josef sig ut och letade efter en plats där han kunde gråta. Och han gick in i sin kammare och grät där. 31 När han hade tvättat ansiktet gick han ut igen, behärskade sig och sade: ”Sätt fram maten.”

32 (D) Och de satte fram särskilt för honom och särskilt för dem och särskilt för egyptierna som åt tillsammans med honom. Egyptier får nämligen inte äta tillsammans med hebreer, det anses avskyvärt[a] bland egyptierna. 33 De fick sina platser mitt emot Josef, den förstfödde enligt sin förstfödslorätt, sedan de yngre, var och en efter sin ålder. Och männen såg förundrade på varandra. 34 Han lät servera dem av rätterna på sitt bord, och Benjamin fick fem gånger så mycket som alla de andra. Och de drack sig glada tillsammans med honom.

Markusevangeliet 13

Templet ska förstöras

13 (A) När Jesus gick ut från templet, sade en av hans lärjungar till honom: "Mästare, se vilka stenar och vilka byggnadsverk[a]!" (B) Jesus sade till honom: "Ser du dessa stora byggnader? Här ska inte lämnas sten på sten. Allt ska rivas ner."

Nöd och förföljelse

Jesus satt på Olivberget mitt emot templet, och Petrus, Jakob, Johannes och Andreas var ensamma med honom. Då frågade de: "Säg oss: När ska det ske? Och vad blir tecknet när allt detta ska uppfyllas?"

(C) Då började Jesus tala till dem: "Se till att ingen bedrar er. Många ska komma i mitt namn och säga: Jag är Messias[b], och de ska bedra många. När ni får höra stridslarm och rykten om krig, bli då inte förskräckta. Sådant måste komma, men det är ännu inte slutet. Folk ska resa sig mot folk och rike mot rike. Det ska bli jordbävningar på många platser, det ska bli svält. Detta är början på födslovåndorna.[c]

(D) Var på er vakt! De ska utlämna er åt domstolar, och ni kommer att bli misshandlade i synagogor och ställas inför ståthållare och kungar för min skull, som vittnen inför dem. 10 Men först måste evangeliet predikas för alla folk. 11 (E) När man för bort er och utlämnar er ska ni inte bekymra er i förväg för vad ni ska säga, utan tala vad som ges er i den stunden. Det är inte ni som talar, utan den helige Ande. 12 (F) En bror ska utlämna sin bror till att dödas och en far sitt barn, och barn ska göra uppror mot sina föräldrar och döda dem. 13 (G) Ni kommer att bli hatade av alla för mitt namns skull. Men den som håller ut till slutet ska bli frälst.

Förödelsens styggelse

14 (H) När ni ser ’förödelsens styggelse[d]’ stå där den inte får stå – läsaren bör förstå det rätt[e] – då måste de som är i Judeen fly upp i bergen. 15 (I) Den som är på taket ska inte komma ner och gå in för att hämta något från sitt hus, 16 och den som är ute på åkern ska inte vända tillbaka för att hämta sin mantel.

17 Ve dem som väntar barn eller ammar i de dagarna! 18 Be att det inte händer på vintern. 19 (J) För i de dagarna ska det bli en sådan nöd att något liknande aldrig förekommit från det att Gud i begynnelsen skapade världen och ända fram till nu, och inte heller ska komma. 20 Om Herren inte hade förkortat den tiden skulle ingen människa bli frälst. Men för de utvaldas skull har han förkortat den tiden.

21 (K) Om någon då säger till er: Här är Messias, eller: Där är han, så tro det inte. 22 (L) Falska messiasgestalter och falska profeter ska träda fram och göra tecken och under för att om möjligt bedra de utvalda. 23 Men var på er vakt! Jag har sagt er allt i förväg.

Människosonen kommer

24 (M) Men i de dagarna, efter den nöden, ska solen förmörkas och månen inte längre ge sitt sken. 25 Stjärnorna ska falla från himlen och himlens makter ska skakas. 26 (N) Då ska man se Människosonen komma bland molnen med stor makt och härlighet. 27 (O) Och då ska han sända ut änglarna och samla sina utvalda från de fyra väderstrecken, från jordens yttersta gräns till himlens ände.

28 (P) Lär av en jämförelse med fikonträdet. Redan när kvisten blir mjuk och bladen spricker ut vet ni att sommaren är nära. 29 På samma sätt vet ni, när ni ser allt detta hända, att han[f] är nära och står för dörren. 30 Jag säger er sanningen: Det här släktet ska inte förgå förrän allt detta sker.[g] 31 (Q) Himmel och jord ska förgå, men mina ord ska aldrig förgå. 32 (R) Men den dagen eller stunden känner ingen – inte änglarna i himlen, inte ens Sonen, ingen utom Fadern.

33 (S) Var på er vakt och håll er vakna, för ni vet inte när tiden är inne. 34 Det är som när en man reste bort och lämnade sitt hus och gav sina tjänare ansvar, var och en för sin uppgift. Portvakten befallde han att vara vaken. 35 Var därför vakna! Ni vet inte när husets herre kommer, om det blir på kvällen eller vid midnatt eller när tuppen gal eller på morgonen. 36 Se upp så att han inte plötsligt kommer och finner att ni sover. 37 Och vad jag säger till er, det säger jag till alla: Håll er vakna!"

Job 9

Jobs svar på Bildads första tal

Då tog Job till orda och sade:

(A) Jag vet mycket väl att det är så.
    Hur kan en människa
        stå rättfärdig inför Gud?
Om hon vill gå till rätta med honom,
    kan hon inte ge svar på en sak
        bland tusen.
Hans hjärta är vist,
        hans kraft är väldig,
    vem har trotsat honom
        och kommit undan?
Han flyttar berg
        utan att någon vet det
    och omstörtar dem i sin vrede,
(B) han får jorden att vackla
        från sin plats
    och dess pelare att bäva,
han befaller solen att inte gå upp
    och förseglar stjärnorna,
(C) han ensam spänner ut himlarna
    och skrider fram över havets rygg,
(D) han har gjort Stora Björn[a] och Orion,
    Sjustjärnorna
        och söderns stjärnbilder,
10 (E) han gör stora och ofattbara ting,
    under som ingen kan räkna.

11 Se, han går förbi mig
        utan att jag ser honom,
    han drar vidare
        utan att jag märker det.
12 Han griper sitt rov,
        vem kan hindra honom?
    Vem kan säga till honom:
        ”Vad gör du?”
13 (F) Gud håller inte tillbaka sin vrede.
    För honom måste
        Rahabs[b] följe böja sig.

14 (G) Hur skulle jag kunna svara honom,
    välja ut ord inför honom?
15 Även om jag har rätt
        kan jag inte svara,
    bara be min domare om nåd.
16 Om jag ropar och han svarar,
    så tror jag inte att han lyssnar
        till min röst,
17 (H) för han straffar mig med storm
    och slår mig med sår på sår
        utan orsak.
18 Han låter mig inte hämta andan
    utan mättar mig med bedrövelser.
19 Gäller det styrka? Se, han är stark!
    Gäller det vad som är rätt?
        Vem vill ställa mig till svars[c]?
20 Om jag hade rätt
        skulle ändå min mun fälla mig,
    om jag vore oskyldig
        skulle han finna mig falsk.

21 (I) Jag är oskyldig!
    Jag vill inte veta av mig själv,
        jag är trött på att leva.
22 (J) Det går på ett ut, därför säger jag:
    Både den oskyldige
        och den skyldige förgör han.
23 Om en plåga bringar plötslig död,
    föraktar han de oskyldigas
        förtvivlan.
24 Jorden är given i de gudlösas hand.
    Han binder för ögonen
        på dess domare.
    Om det inte är han, vem är det då?

25 (K) Mina dagar rusar i väg
        snabbare än en löpare,
    de flyr bort utan att ha sett
        någon glädje.
26 De far förbi som vassbåtar,
    som en örn som störtar
        mot sitt byte.
27 Om jag säger:
    Jag ska glömma mitt bekymmer,
        släppa min sorgsna min
            och vara glad,
28 så bävar jag ändå för alla mina kval,
    för jag vet att du inte
        ska döma mig fri.
29 Jag står där som skyldig,
    varför tröttar jag ut mig i onödan?
30 (L) Även om jag tvättar mig med snö[d]
    och renar mina händer med lut,
31 ska du ändå sänka ner mig i pölen
    och mina kläder ska avsky mig.

32 (M) Han är inte en människa som jag,
    så att jag kan svara honom:
        ”Vi går tillsammans till rätten.”
33 Det finns ingen som kan
        döma mellan oss
    och lägga sin hand på oss båda.
34 (N) Må han ta bort sitt ris från mig
    så att skräcken för honom
        inte förfärar mig.
35 Då ska jag tala
        utan att vara rädd för honom.
    Men så har jag det inte.

Romarbrevet 13

Den kristne och överheten

13 (A) Varje människa ska underordna sig den överhet hon har över sig. Det finns ingen överhet som inte är av Gud, och den som finns är tillsatt av honom. (B) Den som motsätter sig överheten går därför emot Guds ordning, och de som gör så drar domen över sig själva.

De styrande är ju inget hot mot dem som gör det goda, utan mot dem som gör det onda. Vill du slippa vara rädd för överheten? Gör då det goda, så får du beröm av den. (C) Överheten är en Guds tjänare till ditt bästa. Men gör du det onda ska du vara rädd, för överheten bär inte svärdet utan orsak. Den är en Guds tjänare, en hämnare som straffar den som gör det onda. Därför måste man underordna sig, inte bara för straffets skull utan även för samvetets.

Det är också därför ni betalar skatt, för de styrande är Guds tjänare och ständigt verksamma för just den uppgiften. (D) Ge alla vad ni är skyldiga dem: skatt åt den som ska ha skatt, tull åt den som ska ha tull, respekt åt den som ska ha respekt och heder åt den som ska ha heder.

(E) Var inte skyldiga någon något, utom i detta att älska varandra. Den som älskar sin nästa har uppfyllt lagen. (F) Buden: Du ska inte begå äktenskapsbrott, Du ska inte mörda, Du ska inte stjäla, Du ska inte ha begär och alla andra bud sammanfattas i detta ord: Du ska älska din nästa som dig själv.[a] 10 (G) Kärleken gör inte sin nästa något ont. Alltså är kärleken lagens uppfyllelse.

11 (H) Gör detta och tänk på tiden, att det är dags för er att vakna upp ur sömnen. Frälsningen är oss närmare nu än när vi kom till tro. 12 (I) Natten går mot sitt slut och dagen är nära. Låt oss därför lägga bort mörkrets gärningar och ta på oss ljusets vapenrustning. 13 (J) Låt oss leva värdigt, som på dagen, inte med vilda fester och fylleri, inte med otukt och orgier, inte med strid och avund. 14 (K) Nej, iklä er Herren Jesus Kristus och ha inte en sådan omsorg om kroppen att begären väcks till liv.

Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation