M’Cheyne Bible Reading Plan
Förstlingsfrukt och tionde
26 När du kommer in i det land som Herren din Gud ger dig till arvedel och du tar det i besittning och bor där, 2 (A) då ska du ta det första av markens alla frukter[a] som du skördar från ditt land som Herren din Gud ger dig, lägga det i en korg och gå till den plats som Herren din Gud utväljer till boning åt sitt namn. 3 Och du ska gå till den som i de dagarna är präst och säga till honom: ”Jag kungör i dag för Herren din Gud att jag har kommit in i det land som Herren med ed har lovat våra fäder att ge oss.” 4 Prästen ska då ta korgen ur din hand och sätta ner den inför Herren din Guds altare.
5 (B) Inför Herren din Guds ansikte ska du ta till orda och säga: ”Min far var en kringvandrande aramé[b] som drog ner till Egypten. Han bodde där som främling med en liten skara, och där blev han ett stort, mäktigt och talrikt folk. 6 Men egyptierna behandlade oss illa, förtryckte oss och lade tungt arbete på oss. 7 (C) Då ropade vi till Herren, våra fäders Gud, och Herren hörde vår röst och såg vårt lidande, vår nöd och vårt betryck. 8 Och Herren förde oss ut ur Egypten med stark hand och uträckt arm, med stora och fruktansvärda gärningar, med tecken och under. 9 Han lät oss komma till denna plats och gav oss detta land, ett land som flödar av mjölk och honung. 10 Och se, nu bär jag fram den första frukten från den mark som du, Herre, har gett mig.”
Och du ska sätta ner korgen inför Herren din Guds ansikte och tillbe inför Herren din Guds ansikte. 11 Över allt det goda som Herren din Gud har gett dig och ditt hus ska du glädja dig tillsammans med leviten och främlingen som bor hos dig.
12 (D) När du under det tredje året, året för tiondegivande, har lagt undan hela tiondet av din avkastning och gett det åt leviten, främlingen, den faderlöse och änkan och de har ätit av det inom dina portar och blivit mätta, 13 då ska du säga inför Herren din Guds ansikte: ”Jag har fört bort det heliga ur mitt hus, och jag har gett det åt leviten och främlingen, åt den faderlöse och änkan, helt enligt det bud som du har gett mig. Jag har inte brutit eller glömt något av dina bud. 14 Jag åt inget av det när jag hade sorg, och jag förde inte bort något av det när jag var oren[c], och gav inte något av det till de döda[d]. Jag har lyssnat till Herren min Guds röst och i allt gjort så som du har befallt mig. 15 (E) Se ner från din heliga boning, från himlen, och välsigna ditt folk Israel, och det land som du har gett oss, ett land som flödar av mjölk och honung, så som du med ed lovade våra fäder.”
Herrens egendomsfolk
16 Herren din Gud befaller dig i dag att följa dessa stadgar och föreskrifter. Du ska hålla fast vid och följa dem av hela ditt hjärta och av hela din själ. 17 Du har i dag sagt att Herren ska vara din Gud och att du ska vandra på hans vägar, hålla hans stadgar, bud och föreskrifter och lyssna till hans röst. 18 (F) Och Herren har i dag gett dig sitt ord på att du ska vara hans egendomsfolk, så som han har sagt till dig, och att du ska hålla alla hans bud. 19 (G) Han ska upphöja dig till lov, berömmelse och ära över alla folk som han har gjort. Du ska vara ett heligt folk åt Herren din Gud, så som han har lovat.
Lova Herren, alla folk
117 [a]Lova Herren, alla hednafolk,
prisa honom, alla folk![b]
2 [c]Väldig är[d] hans nåd över oss,
och Herrens sanning består
för evigt.
Halleluja!
Tacksamhet för Herrens hjälp
118 [e]Tacka Herren, för han är god,
evig är hans nåd.
2 [f]Så ska Israel säga:
evig är hans nåd.
3 Så ska Arons hus säga:
evig är hans nåd.
4 Så ska de
som vördar Herren säga:
evig är hans nåd.
5 [g]I min nöd ropade jag till Herren,
och Herren svarade
och gav mig rymlig plats.
6 [h]Herren är med mig,
jag är inte rädd.
Vad kan en människa göra mig?
7 [i]Herren är med mig,
han är min hjälpare.
Jag ska se i triumf
på dem som hatar mig.
8 [j]Det är bättre att fly till Herren
än att lita till människor,
9 [k]det är bättre att fly till Herren
än att lita till furstar.
10 Alla hednafolk omringade mig,
men i Herrens namn
avvärjde jag[l] dem.
11 De omringade mig
och inringade mig,
men i Herrens namn
avvärjde jag dem.
12 De omringade mig som bin,
men slocknade som eld i törne.
I Herrens namn
avvärjde jag dem.
13 De stötte mig hårt
för att få mig på fall,
men Herren hjälpte mig.
14 [m]Herren är min styrka
och min lovsång,
han blev min frälsning.
15 [n]Fröjderop om frälsning
hörs i de rättfärdigas hyddor:
"Herrens högra hand
gör mäktiga ting!
16 Herrens högra hand upphöjer[o],
Herrens högra hand
gör mäktiga ting!"
17 [p]Jag ska inte dö,
utan leva och förkunna
Herrens gärningar.
18 Hårt har Herren tuktat mig,
men han utlämnade mig inte
åt döden.
19 [q]Öppna för mig
rättfärdighetens portar,
jag vill gå in genom dem
och tacka Herren.
20 Detta är Herrens port,
de rättfärdiga går in genom den.
21 Jag tackar dig
för att du svarade mig
och blev min frälsning.
22 [r]Stenen som husbyggarna
förkastade
har blivit en hörnsten.[s]
23 Herren har gjort den till detta,
underbart är det i våra ögon.
24 [t]Detta är dagen
som Herren har gjort,[u]
låt oss jubla och glädjas i dag[v]!
25 O, Herre, fräls[w]!
O, Herre, ge framgång!
26 [x]Välsignad är han
som kommer i Herrens namn!
Vi välsignar er från Herrens hus.[y]
27 [z]Herren är Gud,
och han gav oss ljus.
Ordna er i högtidsled
med lövrika kvistar
fram till altarets horn.[aa]
53 (A) Vem trodde vår predikan?
För vem blev Herrens arm
uppenbarad?[a]
2 (B) Som en späd planta
sköt han upp inför honom,
som ett rotskott ur torr jord.
Han hade varken skönhet
eller majestät när vi såg honom,
inget utseende som vi drogs till.
3 (C) Han var föraktad
och övergiven av människor,
en smärtornas man
och förtrogen med lidande.
Han var som en
som man skyler ansiktet för,
så föraktad att vi inte
respekterade honom.
4 (D) Men det var våra sjukdomar han bar,
våra smärtor tog han på sig,
medan vi såg honom som hemsökt,
slagen av Gud och pinad.[b]
5 (E) Han blev genomborrad för våra brott,
slagen för våra synder.
Straffet blev lagt på honom
för att vi skulle få frid,
och genom hans sår är vi helade.
6 (F) Vi gick alla vilse som får,
var och en gick sin egen väg.
Men all vår skuld
lade Herren på honom.
7 (G) Han blev misshandlad,
men han ödmjukade sig
och öppnade inte sin mun.
Som ett lamm som förs bort
för att slaktas,
som ett får som är tyst
inför dem som klipper det,
så öppnade han inte sin mun.[c]
8 (H) Genom våld och dom
blev han borttagen.
Vem i hans släkte betänker
att när[d] han rycktes bort
från de levandes land,
blev han plågad på grund av
mitt folks brott?
9 (I) Han fick sin grav
bland de ogudaktiga
men var hos en rik vid sin död,
för han hade inte gjort något orätt,
och inget svek fanns i hans mun.[e]
10 (J) Det var Herrens vilja
att slå honom och låta honom lida.
När du gör hans liv
till ett skuldoffer[f],
får han se avkomlingar
och leva länge,
och Herrens vilja ska ha framgång
genom hans hand.
11 (K) Genom den möda
hans själ har utstått
får han se[g] och bli tillfreds.
Genom sin kunskap[h] förklarar
min rättfärdige tjänare
de många rättfärdiga,
och han bär deras skulder.
Jesu släkttavla
1 (A) Detta är berättelsen[a] om Jesus Kristus[b], Davids son, Abrahams son[c].
2 (B) Abraham blev far till Isak,
Isak till Jakob,
och Jakob till Juda
och hans bröder.
3 (C) Juda blev far till Peres och Sera
genom Tamar,
Peres till Hesron,
Hesron till Ram,
4 Ram till Amminadab,
Amminadab till Nahshon,
Nahshon till Salmon.
5 Salmon blev far till Boas
genom Rahab,
Boas till Obed genom Rut,
Obed till Ishai,
6 (D) och Ishai till kung David.
David blev far till Salomo
genom Urias hustru.
7 (E) Salomo blev far till Rehabeam,
Rehabeam till Abia,
Abia till Asa,
8 (F) Asa till Joshafat,
Joshafat till Joram,
Joram till Ussia,
9 (G) Ussia till Jotam,
Jotam till Ahas,
Ahas till Hiskia,
10 (H) Hiskia till Manasse,
Manasse till Amon,
Amon till Josia,
11 (I) och Josia till Jekonja och hans bröder vid den tid då folket fördes bort till Babylon.
12 (J) Efter bortförandet till Babylon blev Jekonja far till Shealtiel,
Shealtiel till Serubbabel,
13 Serubbabel till Abihud,
Abihud till Eljakim,
Eljakim till Asur,
14 Asur till Sadok,
Sadok till Jakim,
Jakim till Elihud,
15 Elihud till Eleasar,
Eleasar till Mattan,
Mattan till Jakob,
16 (K) och Jakob till Josef, Marias man.
Av henne föddes Jesus,
som kallas Kristus.
17 Alltså blir det tillsammans fjorton släktled[d] från Abraham till David, fjorton led från David till fångenskapen i Babylon och fjorton led från fångenskapen i Babylon till Kristus.
Jesu födelse
18 (L) Med Jesu Kristi födelse gick det till så: hans mor Maria var trolovad[e] med Josef, men innan de hade varit tillsammans visade det sig att hon var havande genom den helige Ande. 19 Hennes man Josef var rättfärdig och ville inte dra skam över henne[f], och därför beslöt han att skilja sig från henne i hemlighet.
20 Men när han funderade över detta, då visade sig en Herrens ängel för honom i en dröm och sade: "Josef, Davids son! Var inte rädd för att ta till dig Maria som din hustru, för barnet i henne har blivit till genom den helige Ande. 21 (M) Hon ska föda en son, och du ska ge honom namnet Jesus[g], för han ska frälsa sitt folk från deras synder."
22 Allt detta hände för att det som Herren hade sagt genom profeten skulle uppfyllas: 23 (N) Se, jungfrun ska bli havande och föda en son, och man ska ge honom namnet Immanuel. Det betyder: Gud med oss.[h]
24 När Josef vaknade upp ur sömnen, gjorde han som Herrens ängel hade befallt och tog sin hustru till sig. 25 (O) Men han rörde henne inte förrän hon hade fött en son. Och han gav honom namnet Jesus.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation