M’Cheyne Bible Reading Plan
Prästers och leviters rättigheter
18 (A) De levitiska prästerna, hela Levi stam, ska inte ha någon lott eller arvedel tillsammans med Israel. Av Herrens eldsoffer och hans arvedel ska de äta. 2 De ska inte ha någon arvedel bland sina bröder. Herren är deras arvedel, som han har lovat dem. 3 Och detta är vad prästerna har rätt att få av folket, av dem som offrar ett slaktoffer av oxar eller får: Man ska ge prästen bogen, käkstyckena och magen. 4 Det första av din säd, ditt vin och din olja och det första av dina fårs ull ska du ge honom, 5 för Herren din Gud har utvalt honom bland alla dina stammar för att han och hans söner alltid ska stå och göra tjänst i Herrens namn.
6 Om en levit kommer från någon av dina städer i Israel där han uppehåller sig, så får han om han så önskar komma till den plats som Herren utväljer 7 och där göra tjänst i Herren sin Guds namn, liksom alla hans levitiska bröder som står där inför Herrens ansikte. 8 De ska alla ha lika mycket till underhåll, utan hänsyn till vad någon kan äga genom försäljning av fädernearv.
Avskyvärda seder
9 (B) När du kommer in i det land som Herren din Gud ger dig, ska du inte lära dig att handla enligt dessa folks avskyvärda seder. 10 (C) Hos dig får inte någon finnas som låter sin son eller dotter gå genom eld eller befattar sig med spådom, teckentydning, svartkonst eller häxeri, 11 (D) ingen som utövar besvärjelsekonster, ingen andebesvärjare, ingen som utövar magi och ingen som söker råd hos de döda. 12 Avskyvärd för Herren är var och en som gör sådant, och för sådana vidrigheters skull fördriver Herren din Gud dem för dig. 13 Du ska vara fullkomlig inför Herren din Gud. 14 Dessa hednafolk som du ska fördriva lyssnar till dem som utövar teckentydning och spådom, men Herren din Gud har inte tillåtit dig något sådant.
Löftet om Profeten
15 (E) En profet lik mig[a] ska Herren din Gud låta uppstå åt dig bland ditt folk, från dina bröder. Honom ska ni lyssna till. 16 (F) Det ska bli så som du begärde av Herren din Gud vid Horeb[b] den dag ni var samlade där och du sade: ”Jag vill inte höra mer av Herren min Guds röst eller se den stora elden längre, då kommer jag att dö.” 17 Herren sade då till mig: ”De har rätt i vad de säger. 18 (G) Jag ska låta en profet lik dig uppstå åt dem bland deras bröder. Jag ska lägga mina ord i hans mun, och han ska tala till dem allt som jag befaller honom. 19 Och om någon inte lyssnar till mina ord som han talar i mitt namn, ska jag själv utkräva det av honom. 20 (H) Men den profet som i övermod talar i mitt namn vad jag inte har befallt honom tala, eller som talar i andra gudars namn, den profeten ska dö.
21 Du kanske tänker i ditt hjärta: Hur ska vi känna igen det ord som Herren inte har talat? 22 (I) När profeten talar i Herrens namn och det han säger inte sker eller kommer, då är det något som Herren inte har talat. Profeten har talat i övermod. Du ska inte vara rädd för honom.”
Herrens gärningar mot sitt folk
105 [a]Tacka Herren, åkalla hans namn,
gör hans gärningar kända
bland folken!
2 [b]Sjung till honom, lovsjung honom,
tala om alla hans under!
3 Ha er ära i hans heliga namn!
De som söker Herren
ska glädja sig av hjärtat.
4 Fråga efter Herren och hans makt,
sök alltid hans ansikte.
5 Tänk på de under han gjort,
på hans tecken
och hans muns domar,
6 ni Abrahams barn, hans tjänare,
ni Jakobs söner, hans utvalda.
7 Han är Herren vår Gud,
över hela jorden når hans domar.
8 [c]Han minns för evigt sitt förbund,
i tusen släktled ordet han gett,
9 [d]förbundet han slöt med Abraham
och eden han gav till Isak.
10 [e]Han bestämde det
för Jakob som en lag,
för Israel som ett evigt förbund:
11 "Till dig ger jag Kanaans land
som er arvedel och egendom."
12 Då var de en liten skara,
de var få och främlingar i landet.
13 [f]De vandrade från folk till folk,
från ett rike till ett annat.
14 [g]Han lät ingen förtrycka dem,
han straffade kungar
för deras skull:
15 "Rör inte mina smorda,
gör inte mina profeter något ont!"
16 [h]Han sände svält över landet
och lät dem lida brist på bröd,
17 [i]men han sände en man
framför dem,
Josef som såldes till slav.
18 [j]Man slog hans fötter i bojor
och lade järn om hans hals,
19 [k]tills det han sagt slog in
och Herrens ord
bevisade hans oskuld.
20 [l]Då släpptes han
på kungens befallning,
folkens härskare gav honom fri.
21 [m]Han satte honom till herre
över sitt hus,
till härskare över allt han ägde,
22 [n]till att binda[o] hans furstar
efter sin vilja
och lära hans äldste vishet.
23 [p]Och Israel kom till Egypten,
Jakob blev gäst i Hams land.
24 [q]Herren gjorde sitt folk
mycket fruktsamt,
starkare[r] än deras fiender.
25 [s]Han vände deras hjärtan
till att hata hans folk,
till att handla svekfullt
mot hans tjänare.
26 [t]Han sände Mose, sin tjänare,
och Aron som han utvalt.
27 [u]De gjorde hans tecken[v] bland dem
och under i Hams land.
28 [w]Han sände mörker
och allt blev mörkt,
och de stod inte emot[x] hans ord.
29 [y]Han förvandlade deras vatten
till blod
och lät deras fisk dö.
30 [z]Deras land vimlade av grodor,
ända in i deras kungars kamrar.
31 [aa]Han befallde,
och det kom flugsvärmar
och mygg
över hela deras rike.
32 [ab]Han gjorde regnet till hagel
och sände eldslågor i deras land.
33 Han slog ner deras vinstockar
och fikonträd
och knäckte träden i deras rike.
34 [ac]Han befallde,
och det kom gräshoppor
och gräshoppslarver
i oräknelig mängd.
35 De åt upp all grönska i landet,
slukade grödan på marken.
36 [ad]Han slog allt förstfött i landet,
förstlingen av all deras livskraft.
37 [ae]Så förde han ut dem
med silver och guld,
i hans stammar stapplade ingen.
38 Egypten gladde sig när de drog ut,
skräck för Israel hade fallit
över dem.
39 [af]Han bredde ut ett moln till skydd
och en eld till att lysa i natten.
40 [ag]De bad, och han sände vaktlar
och mättade dem
med bröd från himlen.
41 [ah]Han öppnade klippan
och vattnet flödade,
det rann i öknen som en ström,
42 för han tänkte på sitt heliga löfte
till sin tjänare Abraham.
Koresh som Guds verktyg
45 (A) Så säger Herren
till sin smorde[a],
till Koresh vars högra hand
jag har fattat
för att slå ner folken framför honom,
lossa bältet från kungars höfter
och öppna dörrar för honom
så att inga portar mer är stängda:
2 Jag ska gå framför dig
och jämna ut höjderna[b].
Jag ska krossa kopparportarna
och knäcka järnbommarna.
3 Jag ska ge dig skatter
som är dolda i mörkret
och hemliga rikedomar,
för att du ska inse att jag är Herren
som kallar dig vid ditt namn,
jag är Israels Gud.
4 För min tjänare Jakobs skull,
för Israels skull, min utvalde,
kallade jag dig vid namn.
Jag gav dig ett ärenamn,
fastän du inte kände mig.
5 (B) Jag är Herren,
och det finns ingen annan.
Utom mig finns ingen Gud.
Jag spänner bältet om ditt liv,
fastän du inte känner mig,
6 (C) för att man ska förstå
både i öster och väster
att det inte finns någon utom mig.
Jag är Herren,
och det finns ingen annan.
7 (D) Jag formar ljuset och skapar mörkret,
jag ger lycka och skapar olycka.
Jag, Herren, gör allt detta.
8 (E) Låt det regna från ovan, ni himlar,
låt rättfärdighet strömma ner
från skyarna.
Jorden ska öppna sig
och ge frälsning som frukt,
den ska låta rättfärdighet växa upp.
Jag, Herren, skapar detta.
Blindhet för Skaparen
9 (F) Ve den som tvistar med sin Skapare,
en lerskärva
bland jordens skärvor!
Säger leran till den som formar den:
"Vad gör du?"
Säger ditt verk:
"Han har inga händer?"
10 Ve den som säger till en far:
"Vad är det du avlar?"
och till en kvinna:
"Vad är det du föder fram?"
11 (G) Så säger Herren,
Israels Helige och Skapare:
Fråga mig om det som ska komma.
Låt mig ha omsorg
om mina söner
och mina händers verk.
12 (H) Det är jag som har gjort jorden
och skapat människorna på den.
Det är jag som har spänt ut himlen
med mina händer
och gett befallning till hela dess här.
13 (I) Det är jag som har
väckt upp honom i rättfärdighet
och gör alla hans vägar jämna.
Han ska bygga upp min stad
och släppa mina fångar fria,
men inte för betalning eller mutor,
säger Herren Sebaot.
14 (J) Så säger Herren:
Vad egyptierna har vunnit
med arbete
och nubiernas och Sebas resliga folk
med handel,
allt ska gå över till dig
och tillhöra dig.
De ska följa efter dig,
i kedjor ska de gå.
Och de ska falla ner inför dig
och rikta sin bön till dig:
"Endast hos dig är Gud,
och det finns ingen mer,
ingen annan Gud."
15 (K) Du är sannerligen
en Gud som döljer sig,
du Israels Gud, du Frälsare.
16 (L) Alla måste de skämmas och blygas,
avgudamakarna går bort
tillsammans i skam.
17 (M) Men Israel blir frälst genom Herren
med en evig frälsning.
Ni ska aldrig i evighet
behöva skämmas eller blygas.
18 (N) För så säger Herren,
han som har skapat himlen,
han som är Gud,
som har format jorden
och gjort den och berett den,
som inte har skapat den
till att vara öde
utan format den till att vara bebodd:
Jag är Herren,
och det finns ingen annan.
19 (O) Jag har inte talat i hemlighet,
någonstans i ett mörkt land.
Jag har inte sagt
till Jakobs avkomlingar:
"Ni ska söka mig förgäves."
Jag är Herren,
som talar sanning
och förkunnar vad som är rätt.
20 (P) Samla er och kom, träd fram,
ni som räddats från folken.
De förstår inte,
de som bär på sina träbilder
och ber till en gud
som inte kan frälsa.
21 (Q) Berätta, lägg fram er sak!
Ja, låt dem rådslå tillsammans.
Vem har låtit er höra detta
sedan länge
och förkunnat det för längesedan?
Är det inte jag, Herren?
Och det finns ingen Gud utom mig,
en rättfärdig Gud som frälser,
ingen utom mig.
22 (R) Vänd er till mig och bli frälsta,
ni jordens alla ändar,
för jag är Gud
och det finns ingen annan.
23 (S) Jag har svurit vid mig själv,
ett sanningsord har gått ut
från min mun,
ett ord som inte ska tas tillbaka:
För mig ska alla knän böjas,
alla tungor ska ge mig sin ed[c]
24 (T) och säga om mig:
Endast i Herren
finns rättfärdighet och styrka.
Till honom ska man komma,
och alla som varit arga på honom
ska skämmas.
25 (U) I Herren ska hela Israels släkt
ha sin rättfärdighet,
de ska ha sin ära i honom.
Sången till Lammet
15 (A) Och jag såg ett annat stort och förunderligt tecken i himlen: sju änglar med sju plågor, de sista, för med dem når Guds vrede sin fullbordan.
2 (B) Och jag såg liksom ett glashav blandat med eld, och på glashavet stod de som hade besegrat vilddjuret och dess bild och dess namns tal. De har Guds harpor i händerna 3 (C) och sjunger Guds tjänare Moses sång och Lammets sång:
"Stora och underbara
är dina gärningar,
Herre Gud Allsmäktig.
Rätta och sanna
är dina vägar,
du folkens[a] Kung.
4 (D) Vem skulle inte vörda dig, Herre,
och prisa ditt namn?
Bara du är helig,
och alla folk ska komma
och tillbe inför dig,
för dina rättfärdiga domar
har uppenbarats."
De sju sista plågorna
5 (E) Därefter såg jag hur templet i himlen, vittnesbördets tabernakel, öppnades. 6 (F) Och de sju änglarna med de sju plågorna kom ut ur templet, klädda i skinande rent linne och med bälten av guld runt bröstet. 7 (G) Och en av de fyra varelserna gav de sju änglarna sju skålar av guld, fulla av vrede från Gud som lever i evigheters evighet. 8 (H) Och templet fylldes med rök från Guds härlighet och makt, och ingen kunde gå in i templet förrän de sju änglarnas sju plågor hade nått sitt slut.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation