M’Cheyne Bible Reading Plan
Giftermål och skilsmässa
24 (A) Om en man gifter sig med en kvinna och är tillsammans med henne och sedan inte vill veta av henne, därför att han har kommit på henne med något oanständigt[a], och han skriver ett skilsmässobrev[b] åt henne och ger henne det i handen och skickar bort henne från sitt hus, 2 och hon lämnar hans hus och går och blir en annans hustru, 3 och även denne andre man får motvilja mot henne och skriver skilsmässobrev åt henne och ger henne det i handen och skickar bort henne från sitt hus, eller om den andre mannen som tagit henne till hustru dör, 4 då får inte hennes förste man som skickade i väg henne på nytt ta henne till sin hustru, sedan hon blivit orenad. Det vore något avskyvärt inför Herren. Du ska inte dra synd över det land som Herren din Gud ger dig till arvedel.
Olika lagar
5 (B) Om en man nyligen har tagit sig hustru, behöver han inte gå i krigstjänst eller åläggas någon annan tjänstgöring. Han ska vara fri ett år för att stanna hemma och glädja den hustru han tagit.
6 Man får inte ta handkvarnen[c] eller den övre kvarnstenen i pant, för det vore att ta livet i pant.
7 (C) Om en man ertappas med att ha rövat bort någon av sina bröder bland Israels barn, och han behandlar denne som en slav eller säljer honom, ska kidnapparen dö. Du ska skaffa bort det onda ifrån dig.
8 (D) När någon blir angripen av spetälska[d], ska du vara mycket noga med att göra allt som de levitiska prästerna lär er. Vad jag har befallt dem ska ni noggrant följa. 9 (E) Kom ihåg vad Herren din Gud gjorde med Mirjam[e] på vägen när ni drog ut ur Egypten.
10 Om du ger ett lån åt din nästa, ska du inte gå in i hans hus och ta pant av honom. 11 Du ska stanna utanför, och mannen som du har lånat åt ska bära ut panten till dig. 12 Om det är en fattig man, ska du inte sova med manteln du fått i pant. 13 (F) Du måste ge honom panten tillbaka när solen går ner, så att han kan ha sin mantel på sig när han sover och så välsigna dig. Detta ska bli dig till rättfärdighet inför Herren din Gud.
14 (G) Du ska inte göra orätt mot en fattig och nödställd daglönare, vare sig han är en av dina bröder eller en av främlingarna som finns i någon stad i ditt land. 15 (H) Varje dag ska du ge honom hans lön före solnedgången, eftersom han är fattig och längtar efter sin lön. Han kunde annars ropa till Herren mot dig och synd skulle då vila på dig.
16 (I) Föräldrar ska inte dödas för sina barns skull, och barn ska inte dödas för sina föräldrars skull. Var och en ska lida döden genom sin egen synd.
17 (J) Du ska inte förvanska rätten för främlingen eller den faderlöse, och inte ta en änkas kläder i pant. 18 (K) Du ska komma ihåg att du har varit slav i Egypten och att Herren din Gud har befriat dig därifrån. Därför befaller jag dig att iaktta detta.
19 (L) När du skördar din åker och glömmer kvar en kärve på åkern, ska du inte gå tillbaka för att hämta den. Den ska tillhöra främlingen, den faderlöse och änkan. Då ska Herren din Gud välsigna dig i allt du företar dig. 20 När du slår ner dina oliver, ska du inte sedan söka genom grenarna. Det som finns kvar ska tillhöra främlingen, den faderlöse och änkan. 21 När du plockar druvorna i din vingård, ska du inte göra någon efterskörd. Det som finns kvar ska tillhöra främlingen, den faderlöse och änkan. 22 Kom ihåg att du själv har varit slav i Egyptens land. Därför befaller jag dig att iaktta detta.
Guds under vid uttåget ur Egypten
114 [a]När Israel drog ut ur Egypten,
Jakobs hus från folket med
främmande språk,
2 [b]då blev Juda hans helgedom,
Israel hans rike.
3 [c]Havet såg det och flydde,
Jordan vände tillbaka.
4 [d]Bergen hoppade som baggar,
höjderna som lamm.
5 Varför flyr du, hav?
Jordan, varför vänder du tillbaka?
6 Berg, varför hoppar ni som baggar,
ni höjder som lamm?
7 Bäva inför Herren, du jord,
inför Jakobs Gud
8 [e]som gör klippan till vattenrik sjö,
den hårda stenen[f] till vattenkälla.
All ära åt Herren
115 [g][h]Inte oss, Herre, inte oss
utan ditt namn ska du ge ära,
för din nåds
och din sannings skull.
2 [i]Varför ska hednafolken få säga:
"Var är deras Gud?"
3 [j]Vår Gud är i himlen,
han gör allt han vill.
4 [k]Men deras avgudar
är silver och guld,
verk av människohänder.
5 De har mun men kan inte tala,
ögon men kan inte se.
6 De har öron men kan inte höra,
näsa men kan inte lukta,
7 händer men kan inte känna,
fötter men kan inte gå.
I sin strupe har de inget ljud.
8 [l]De som har gjort dem blir som de,
likaså alla som litar till dem.
9 [m]Israel, lita på Herren!
Han är deras hjälp och sköld.
10 Arons hus, lita på Herren!
Han är deras hjälp och sköld.
11 Ni som vördar Herren,
lita på Herren!
Han är deras hjälp och sköld.
12 [n]Herren tänker på oss,
han välsignar –
han välsignar Israels hus,
han välsignar Arons hus,
13 han välsignar dem
som vördar Herren,
både små och stora.
14 [o]Herren ska föröka er,
er och era barn.
15 [p]Ni är välsignade av Herren
som har gjort himmel och jord.
16 [q]Himlen är Herrens himmel,
och jorden har han gett
åt människors barn.
17 [r]De döda prisar inte Herren,
ingen som gått ner i det tysta.
18 [s]Men vi, vi lovar Herren
från nu och till evig tid.
Halleluja!
Sions frälsning är Herrens verk
51 Hör på mig,
ni som strävar
efter rättfärdighet,
ni som söker Herren!
Se på klippan ni är uthuggna ur
och på gruvan ni grävts fram ur.
2 (A) Se på er fader Abraham
och på Sara som födde er.
För jag kallade honom
när han ännu var ensam,
och jag välsignade
och förökade honom.
3 (B) Ja, Herren tröstar Sion,
han ser med medlidande
på alla dess ruiner.
Han gör dess öken lik Eden,
dess ödemark
lik Herrens lustgård.
Fröjd och glädje ska höras därinne,
tacksägelse och lovsångsljud.
4 (C) Hör på mig, du mitt folk,
lyssna till mig, du mitt folkslag[a],
för från mig ska undervisning gå ut,
jag ska sätta min rätt
till ett ljus för folken.
5 (D) Min rättfärdighet är nära,
min frälsning är på väg,
och mina armar ska döma folken.
Kustländerna väntar på mig
och hoppas på min arm.
6 (E) Lyft er blick till himlen
och se på jorden därnere,
för himlen ska försvinna som rök
och jorden nötas ut
som en klädnad.
Dess invånare ska dö som mygg.
Men min frälsning
ska bestå för evigt,
min rättfärdighet ska inte brytas ner.
7 (F) Hör på mig,
ni som känner rättfärdigheten,
du folk som har min undervisning
i ditt hjärta.
Var inte rädda för människors hån,
frukta inte deras förolämpningar,
8 (G) för mal ska förtära dem
som en klädnad,
mott ska äta dem som ylle.
Men min rättfärdighet
ska bestå för evigt,
min frälsning från släkte till släkte.
9 (H) Vakna, vakna, klä dig i kraft,
du Herrens arm!
Vakna som i forna dagar,
i gångna tider.
Var det inte du
som högg Rahab[b] i bitar,
som genomborrade draken?
10 (I) Var det inte du
som torkade ut havet,
det stora djupets vatten,
och gjorde havsdjupen till en väg
där de återlösta kunde gå fram?
11 (J) Så ska Herrens friköpta vända hem
och komma till Sion med jubel.
Evig glädje ska kröna
deras huvuden,
de ska få fröjd och glädje,
men sorg och suckan ska fly.
12 (K) Jag, jag är den som tröstar er.
Vem är då du, att du fruktar
människor som ska dö,
människobarn som torkar
som gräs,
13 (L) att du glömmer Herren din Skapare
som har spänt ut himlen
och lagt jordens grund,
att du ständigt dagen lång
är rädd för förtryckarens vrede,
när han är redo att fördärva?
Var är nu förtryckarens vrede?
14 Snart blir fången fri.
Han ska inte dö och läggas i graven,
han ska inte lida brist på bröd.
15 (M) Jag är Herren din Gud,
han som rör upp havet
så att dess vågor dånar,
Herren Sebaot är hans namn.
16 (N) Jag har lagt mina ord i din mun
och täckt dig med skuggan
av min hand,
för att plantera himlen
och grunda jorden
och säga till Sion: Du är mitt folk.
Herrens vredesbägare
17 (O) Vakna, vakna! Res dig, Jerusalem,
du som av Herrens hand
har fått dricka
hans vredes bägare,
du som har tömt
berusningens bägare
till sista droppen.
18 Av alla de söner hon fött
var det ingen som ledde henne,
av alla de söner hon fostrat
var det ingen som tog henne
i handen.
19 (P) Dubbel olycka har drabbat dig,
vem har medkänsla med dig?
Förödelse och förstöring,
svält och svärd –
hur ska jag[c] trösta dig?
20 (Q) Dina söner var utslagna,
de låg vid alla gathörn
som antiloper i nät,
fullt drabbade av Herrens vrede,
av din Guds bestraffning.
21 Så hör nu detta, du plågade
som är drucken, men inte av vin:
22 Så säger Herren,
din Herre och Gud
som utför sitt folks sak:
Se, jag tar bort berusningens bägare
ur din hand,
du ska inte dricka mer
av min vredes bägare.
23 (R) Jag ska sätta den i handen
på dina plågare, de som sade till dig:
"Fall ner, vi ska gå fram
över dig!"
Så gjorde du din rygg till mark,
en gata för dem att gå på.
Den nya himlen och den nya jorden
21 (A) Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Den första himlen och den första jorden var borta, och havet fanns inte mer. 2 (B) Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, från Gud, redo som en brud som är smyckad för sin man. 3 (C) Och jag hörde en stark röst från tronen: "Se! Nu står Guds boning[a] bland människorna. Han ska bo hos dem, och de ska vara hans folk[b], och Gud själv ska vara hos dem. 4 (D) Och han ska torka alla tårar från deras ögon. Döden ska inte finnas mer, och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga, för det som förr var är borta."
5 (E) Och han som satt på tronen sade: "Se, jag gör allting nytt." Och han sade: "Skriv, för dessa ord är trovärdiga och sanna." 6 (F) Sedan sade han till mig: "Det har skett. Jag är A och O, begynnelsen och änden. Åt den som törstar ska jag fritt ge ur källan med livets vatten. 7 (G) Den som segrar ska få detta i arv, och jag ska vara hans Gud, och han ska vara min son. 8 (H) Men de fega, de otroende och de skändliga, mördarna och de sexuellt omoraliska, ockultisterna, avgudadyrkarna och alla lögnare, de ska få sin del i sjön som brinner av eld och svavel. Detta är den andra döden."
Det nya Jerusalem
9 (I) En av de sju änglarna med de sju skålarna som var fyllda med de sju sista plågorna kom och talade till mig och sade: "Kom, jag ska visa dig bruden, Lammets hustru." 10 (J) Och han förde mig i Anden upp på ett stort och högt berg och visade mig den heliga staden Jerusalem, som kom ner från himlen, från Gud. 11 (K) Den hade Guds härlighet, dess strålglans var som den dyrbaraste ädelsten, som kristallklar jaspis.
12 (L) Staden hade en stor och hög mur med tolv portar, och vid portarna fanns tolv änglar. Där var också namn inskrivna: namnen på Israels barns tolv stammar. 13 I öster fanns tre portar, i norr tre portar, i söder tre portar och i väster tre portar. 14 (M) Stadsmuren hade tolv grundstenar, och på dem stod de tolv namnen på Lammets tolv apostlar.
15 (N) Och han som talade till mig hade en mätstång av guld för att mäta staden och dess portar och dess mur. 16 Staden bildade en fyrkant och var lika lång som den var bred. Och han mätte upp den med mätstången till tolv tusen stadier.[c] Dess längd och bredd och höjd var lika. 17 Han mätte också dess mur till etthundrafyrtiofyra alnar[d] efter människors mått, som också är änglars.
18 Muren var byggd av jaspis, och staden var av rent guld som liknade rent glas. 19 (O) Stadsmurens grundstenar var smyckade med alla slags ädelstenar[e]. Den första grundstenen var en jaspis, den andra en safir, den tredje en kalcedon, den fjärde en smaragd, 20 den femte en sardonyx, den sjätte en karneol, den sjunde en krysolit, den åttonde en beryll, den nionde en topas, den tionde en krysopras, den elfte en hyacint och den tolfte en ametist. 21 De tolv portarna bestod av tolv pärlor, och varje port var gjord av en enda pärla. Och stadens gata var av rent guld, som genomskinligt glas.
22 Något tempel såg jag inte i staden, för Herren Gud den Allsmäktige och Lammet är dess tempel. 23 (P) Staden behöver inte sol eller måne för att få ljus, för Guds härlighet lyser upp den och dess lampa är Lammet. 24 (Q) Och folken ska vandra i dess ljus, och jordens kungar ska föra in sin härlighet i den. 25 (R) Dess portar ska aldrig stängas om dagen – natt ska inte finnas där – 26 (S) och folkens härlighet och ära ska föras in i staden. 27 (T) Aldrig ska något orent komma in i den, och inte heller den som ägnar sig åt skändlighet och lögn, utan bara de som är skrivna i livets bok som tillhör Lammet.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation