M’Cheyne Bible Reading Plan
Herrens folk och de andra folken
7 (A) När Herren din Gud låter dig komma in i det land dit du nu går för att ta det i besittning, och när han driver bort många hednafolk för dig, hetiterna, girgasheerna, amoreerna, kananeerna, perisseerna, hiveerna och jebusiterna, sju folk som är större och mäktigare än du, 2 (B) och när Herren din Gud ger dem till dig och du slår dem, då ska du viga dem åt förintelse. Du ska inte sluta förbund med dem eller visa dem nåd. 3 (C) Du ska inte ingå släktskap[a] med dem. Du ska inte ge dina döttrar åt deras söner och inte ta deras döttrar åt dina söner, 4 för de kommer då att leda dina söner bort från mig till att tjäna andra gudar, och Herrens vrede ska då upptändas mot er och han ska snabbt förgöra dig.
5 (D) Utan så här ska ni göra med dem: Ni ska bryta ner deras altaren, slå sönder deras stoder, hugga ned deras asherapålar och bränna upp deras avgudabilder i eld, 6 (E) för du är ett heligt folk inför Herren din Gud. Dig av alla folk på jordens yta har Herren din Gud utvalt att vara hans egendomsfolk.
7 Det var inte för att ni var större än alla andra folk som Herren fäste sig vid er och utvalde er, ni var tvärtom mindre än alla andra folk. 8 (F) Utan det var därför att Herren älskade er och höll den ed som han hade gett era fäder som Herren förde er ut med stark hand och befriade dig ur träldomshuset, ur den egyptiske kungens hand, ur faraos hand. 9 (G) Så ska du veta att endast Herren din Gud är Gud, den trofaste Guden som håller fast vid sitt förbund och sin nåd i tusen släktled när man älskar honom och håller hans bud. 10 Men den som hatar honom ska han vedergälla med undergång, ansikte mot ansikte. Han ska inte tveka när det gäller dem som hatar honom. Ansikte mot ansikte ska han vedergälla dem. 11 Håll därför de bud, stadgar och föreskrifter som jag i dag befaller dig att följa.
Lydnadens välsignelser
12 (H) Om ni nu hör dessa föreskrifter och håller fast vid dem och följer dem, ska Herren din Gud hålla fast vid sitt förbund och sin nåd så som han med ed har lovat dina fäder. 13 Han ska älska dig och välsigna dig och föröka dig. Han ska välsigna din livsfrukt och din marks frukt, din säd, ditt nya vin och din olja, dina kors kalvar och dina tackors lamm i det land som han med ed har lovat dina fäder att ge dig. 14 (I) Du ska bli välsignad framför alla andra folk. Bland dina män och kvinnor ska ingen vara ofruktsam, inte heller bland din boskap. 15 (J) Herren ska låta varje sjukdom vika från dig. Ingen av Egyptens alla svåra sjukdomar[b] som du känner till ska han lägga på dig, men han ska lägga dem på alla som hatar dig. 16 (K) Du ska förgöra alla de folk som Herren din Gud ger dig. Du ska inte visa dem någon skonsamhet. Och du ska inte tjäna deras gudar, för det skulle bli en snara för dig.
17 Även om du säger i ditt hjärta: ”Dessa hednafolk är större än jag, hur ska jag kunna driva bort dem?”, 18 så var inte rädd för dem. Tänk bara på vad Herren din Gud gjorde med farao och med hela Egypten. 19 (L) Tänk på de stora hemsökelser som dina ögon har sett. Tänk på de tecken och under, på den starka hand och uträckta arm med vilken Herren din Gud förde dig ut. Så ska Herren din Gud göra med alla de folk som du är rädd för.
20 (M) Dessutom ska Herren din Gud sända panik[c] bland dem, tills de som är kvar och håller sig gömda för dig blir utrotade. 21 Var inte förskräckt för dem, för Herren din Gud är mitt ibland dig, en stor och fruktansvärd Gud. 22 (N) Och Herren din Gud ska jaga i väg dessa folk för dig, undan för undan. Du får inte förgöra dem med en gång, för att inte vilddjuren på marken ska bli för många för dig. 23 Herren din Gud ska ge dem till dig och sända stor förvirring ibland dem tills de blir förgjorda. 24 (O) Han ska ge deras kungar i din hand, och du ska utplåna deras namn under himlen. Ingen ska kunna stå dig emot, till dess att du har utrotat dem.
25 (P) Deras avgudabilder ska du bränna upp i eld. Du ska inte ha begär till det silver och guld som finns på dem och inte ta något av det själv så att du blir snärjd av det, för det är avskyvärt för Herren din Gud. 26 (Q) Du ska inte låta något avskyvärt komma in i ditt hus, så att inte också du blir vigd åt förintelse. Du ska räkna sådant som ytterst skändligt och avskyvärt. Det är vigt åt förintelse.
FJÄRDE BOKEN
Guds evighet och vår förgänglighet
90 (A) En bön av gudsmannen Mose.
Herre, du har varit vår tillflykt[a]
från släkte till släkte.
2 (B) Innan bergen blev till
och du skapade jorden och världen,
från evighet till evighet är du,
Gud.
3 (C) Du låter människan
vända åter till stoft,
du säger: "Vänd om,
ni människors[b] barn!"
4 (D) Tusen år är i dina ögon
som dagen i går som försvann,
som en av nattens timmar[c].
5 (E) Du sköljer bort dem,
de är som en sömn.
Om morgonen gror de som gräset,
6 (F) om morgonen gror det och blomstrar,
mot kvällen vissnar det och torkar.
7 Vi går under genom din vrede,
förskräckta av din glöd.
8 (G) Du ställer våra synder inför dig,
våra hemligheter
i ditt ansiktes ljus.
9 (H) Alla våra dagar försvinner
genom din vrede,
vi slutar våra år som en suck.
10 (I) Vårt liv varar sjuttio år,
eller åttio om krafterna räcker.
När det är som bäst
är det möda och bekymmer.
Snart är det slut och vi flyger bort.
11 (J) Vem känner din vredes kraft
och din harm
så att han fruktar dig?
12 (K) Lär oss att våra dagar är räknade,
så att vi får visa hjärtan.
13 (L) Kom tillbaka, Herre!
Hur länge dröjer du?
Förbarma dig över dina tjänare!
14 Mätta oss med din nåd
när morgonen gryr,
så att vi får jubla och glädjas
i alla våra dagar.
15 Gläd oss lika många dagar
som du plågat oss,
lika många år
som vi sett det onda.
16 Låt din gärning bli synlig
för dina tjänare
och din härlighet över deras barn,
17 och låt Herren vår Guds ljuvlighet
vila över oss.
Ge oss framgång
med våra händers verk,
ja, ge framgång
åt våra händers verk.
Frälsningen – den heliga vägen
35 (A) Öknen och ödemarken
ska glädja sig,
hedmarken fröjda sig
och blomstra som en lilja.
2 (B) Den ska blomstra skönt
och fröjda sig,
ja, fröjda sig och jubla.
Libanons härlighet ska den få,
Karmels och Sarons prakt.
De ska få se Herrens härlighet,
vår Guds majestät.
3 (C) Stärk kraftlösa händer,
styrk vacklande knän.[a]
4 (D) Säg till oroliga hjärtan:
"Var starka, var inte rädda!"
Se, er Gud är här!
Han kommer med hämnd,
med vedergällning från Gud.
Han kommer själv och frälser er.
5 (E) Då ska de blindas ögon öppnas
och de dövas öron upplåtas.[b]
6 Den lame ska hoppa som en hjort,
den stummes tunga ska jubla,
för vatten ska bryta fram i öknen,
strömmar på hedmarken.
7 (F) Den glödande sanden ska bli en sjö,
den torra marken
vattenrika källor.
Där schakalerna har sina lyor
ska det växa säv, vass
och papyrus.
8 (G) En banad väg ska gå där,
en vandringsled,
och den ska kallas
"den heliga vägen".
Ingen oren ska färdas på den,
men den är till för dem.[c]
De som vandrar den vägen
ska inte gå vilse,
även om de är dårar.
9 (H) Där ska inga lejon finnas,
inga rovdjur ska komma dit.
De ska inte finnas där,
men de återlösta ska färdas
på den.
10 (I) Herrens friköpta ska vända tillbaka
och komma till Sion med jubel.
Evig glädje ska kröna
deras huvuden.
Fröjd och glädje ska de få,
sorg och suckan ska fly bort.
Bokrullen med de sju sigillen
5 (A) Och jag såg i högra handen på honom som satt på tronen en bokrulle med skrift på både insidan och utsidan, förseglad med sju sigill[a]. 2 (B) Och jag såg en väldig ängel som ropade med stark röst: "Vem är värdig att öppna bokrullen och bryta dess sigill?" 3 Men ingen i himlen eller på jorden eller under jorden kunde öppna bokrullen eller se in i den. 4 Och jag grät bittert över att det inte fanns någon som var värdig att öppna bokrullen eller se in i den.
5 (C) Men en av de äldste sade till mig: "Gråt inte! Se, Lejonet av Juda stam, Davids rotskott, har segrat. Han kan öppna bokrullen och dess sju sigill."
Lammet inför tronen
6 (D) Och jag såg: i mitten mellan tronen och de fyra varelserna och de äldste stod ett Lamm[b], som såg ut att ha blivit slaktat. Det hade sju horn[c] och sju ögon, som är Guds sju andar utsända över hela jorden. 7 (E) Och Lammet gick fram och tog bokrullen ur högra handen på honom som satt på tronen.
8 (F) Och när det tog bokrullen, föll de fyra varelserna och de tjugofyra äldste ner inför Lammet. Var och en hade en harpa och skålar av guld fulla med rökelse, som är de heligas böner.
Den nya sången till Lammet
9 (G) Och de sjöng en ny sång:
"Du är värdig att ta bokrullen
och bryta dess sigill,
för du har blivit slaktad,
och med ditt blod
har du friköpt människor åt Gud
av alla stammar och språk
och länder och folk.
10 (H) Du har gjort dem
till ett kungarike
och till präster åt vår Gud,
och de ska regera på jorden."
11 (I) Och jag såg, och jag hörde rösten av många änglar runt tronen och varelserna och de äldste. Deras antal var tiotusen gånger tiotusen och tusen gånger tusen, 12 (J) och de sade med stark röst:
"Lammet som blev slaktat
är värdigt att ta emot
makten, rikedomen, visheten,
kraften, äran, härligheten
och lovsången!"
13 (K) Och allt skapat i himlen och på jorden och under jorden och på havet och allt som finns i dem hörde jag säga:
"Honom som sitter på tronen,
honom och Lammet
tillhör lovsången och äran
och härligheten och makten
i evigheters evighet!"
14 (L) Och de fyra varelserna sade: "Amen." Och de äldste föll ner och tillbad.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation