M’Cheyne Bible Reading Plan
Hiskia öppnar templet igen
29 Hiskia var tjugofem år gammal när han blev kung över Juda, och han regerade i tjugonio år i Jerusalem. Hans mor hette Abia och var Sakarjas dotter.
2 Hans regeringstid var god i Herrens ögon, precis som hans förfader Davids hade varit.
3 I första månaden av Hiskias första regeringsår öppnade han på nytt dörrarna till templet och reparerade dem.
4-5 Han kallade sedan samman prästerna och leviterna till ett möte på den öppna platsen öster om templet och talade till dem:Lyssna till mig, alla leviter! Helga er och helga det tempel som är byggt åt Herren, era förfäders Gud. Rensa ut allt orent ur det!
6 Våra förfäder har nämligen begått en svår synd inför Herren, vår Gud, då de övergav Herren och hans tempel och vände det ryggen.
7 De stängde dörrarna, släckte ljusstakarna, försummade att tända rökelse och att bära fram brännoffer.
8 Därför har Herrens vrede kommit över Juda och Jerusalem. Han har låtit oss bli avskydda och föraktade.
9 Våra föräldrar har dödats i krig, och våra söner, döttrar och hustrur är i fångenskap på grund av allt detta.
10 Nu vill jag att vi ska förnya förbundet med Herren, Israels Gud, så att hans vrede viker från oss.
11 Mina barn, missköt inte era uppgifter längre, för Herren har utsett er till att vara inför honom, att tjäna honom och tända rökelse åt honom!
12-14 Många leviter lyssnade till hans vädjan och började arbeta, bland dem Mahat, Amasais son, och Joel, Asarjas son från Kehats släkt, Kis, Abdis son, och Asarja, Jehallelels son från Meraris släkt, Joa, Simmas son, och Eden, Joas son från Gersons släkt, Simri och Jeguel från Elisafans släkt, Sakarja och Mattanja från Asafs släkt, Jehuel och Simei från Hemans släkt och Semaja och Ussiel från Jedutuns släkt.
15 Alla dessa samlade nu sina bröder och renade sig och började rensa upp i templet, som kungen på Herrens vägnar hade befallt dem.
16 Prästerna renade templets inre och bar ut allt orent till förgården, och sedan vidare till bäcken Kidron.
17 Allt detta hade börjat den första dagen i månaden, och efter åtta dagar hade de hunnit fram till ingången. Sedan tog det ytterligare åtta dagar att göra i ordning templets inre. Hela arbetet tog alltså sexton dagar.
18 Sedan gick de till palatset och rapporterade för kung Hiskia: Nu har vi rensat hela templet och brännofferaltaret med alla dess tillbehör och även bordet för skådebröden och dess tillbehör.
19 Dessutom har vi hämtat tillbaka och helgat alla de föremål som kung Ahas tog bort när han stängde templet. De finns nu vid Herrens altare.
20 Tidigt nästa morgon gick kung Hiskia till templet tillsammans med stadens ämbetsmän.
21 De tog sju unga tjurar, sju baggar, sju lamm av hankön och sju bockar som ett syndoffer för folket och templet.Hiskia gav prästerna, Arons söner, order om att offra allt detta på Herrens altare.
22 De slaktade tjurarna, och prästerna tog blodet och stänkte det på altaret. Sedan slaktade de baggarna och stänkte deras blod på altaret, och på samma sätt gjorde de med lammen.
23 Bockarna till syndoffret fördes därefter fram inför kungen och hans ämbetsmän, som alla lade sina händer på dem.
24 Prästerna slaktade djuren och göt ut ett syndoffer av djurens blod på altaret till försoning för hela Israel, precis som kungen uttryckligen hade befallt.
25-26 Hiskia organiserade leviterna i templet och försåg dem med cymbaler, lyror och harpor. Detta var i överensstämmelse med Davids och profeterna Gads och Natans föreskrifter, som de fått från Herren. Leviterna stod beredda med sina instrument och prästerna med trumpeter.
27 När Hiskia gav order om att brännoffret skulle läggas på altaret, började lovsången ackompanjerad av alla instrument.
28 Under hela ceremonin tillbad alla Herren, sångarna sjöng och trumpetarna spelade.
29 Efter offret böjde sig kungen och hans medhjälpare i tillbedjan inför Herren.
30 Kung Hiskia uppmanade leviterna att prisa Herren med några av Davids och profeten Asafs psalmer. De tillbad, sjöng och prisade Herren under stor glädje.
31 Reningsceremonin är över. För nu fram era slaktoffer och lovoffer, sa Hiskia.Folk från alla delar av landet bar då fram sina slaktoffer och lovoffer, och de som av hjärtat ville det bar också fram brännoffer.
32-33 Sammanlagt var det 70 tjurar, 100 baggar och 200 lamm till brännoffren. Allt som allt offrades 600 tjurar och 3.000 får och getter.
34 Men det fanns inte tillräckligt många präster för beredningen av brännoffren, så deras bröder leviterna hjälpte dem tills fler präster hunnit rena sig för tjänst, för leviterna hade varit ivrigare än prästerna att förbereda sig.
35 Det fanns ett överflöd av brännoffer och vanliga drickoffer och många tackoffer.På detta sätt blev templet återupprättat, så att man kunde offra där.
36 Hiskia och allt folket var lyckliga över att Gud så snabbt hade hjälpt dem med allt detta.
Segersången i himlen
15 Och jag såg ett annat mäktigt skådespel i himlen, som visade vad som kommer att hända: sju änglar utsågs för att föra de sju sista plågorna till jorden, och sedan kommer Guds vrede till sist att vara stillad.
2 Och jag såg något som verkade vara ett hav av eld och glas, och på det stod alla de som hade segrat i kampen över vilddjuret, dess avbild och dess tal. Alla höll de Guds harpor i sina händer,
3-4 och de sjöng Guds tjänare Moses och Lammets sång:Stora och mäktiga är dina gärningar, Herre Gud Allsmäktig.Rätta och sanna är dina vägar, du tidsåldrarnas kung.Vem skulle inte bäva för dig, Herre och hylla ditt namn? För bara du är helig.Alla folk ska komma och tillbe dig,för dina rättfärdiga gärningar har blivit synliga.
5 Sedan såg jag att det allraheligaste i templet i himlen öppnades.
6 De sju änglar, som var utsedda att hälla ut de sju plågorna, kom sedan från templet, klädda i fläckfritt vitt linne, och med guldbälten kring bröstet.
7 En av de fyra väsendena räckte en guldskål till var och en av dem. Och skålen var fylld av den levande Gudens fruktansvärda vrede - han, som lever i evigheternas evigheter.
8 Templet fylldes av rök från hans härlighet och makt, och ingen kunde gå in förrän de sju änglarna hade hällt ut de sju plågorna.
11 Var beredd att ta emot din dom, Libanon. Eld ska bränna upp dina skogar.
2 Gråt, ni cypresser, för alla stora och ståtliga cedrar har fallit. Jämra er, ni Basans ekar, när ni ser täta skogar huggas ner.
3 Hör hur Israels ledare klagar, därför att deras rikedom är borta. Furstarna ryter som lejon över att deras land ligger skövlat.
De två herdarna
4 Då sa Herren, min Gud, till mig: Gå och ta tjänst som herde för en hjord med slaktfår.
5 Det ska vara en bild av hur mitt folk har blivit utnyttjat av andra. Den som köper och slaktar dem blir inte straffad. Den som säljer dem tackar Gud för den förtjänst han gör på dem. Inte ens deras herdar gör livet lättare för dem.
6 Jag ska inte låta någon av mitt folk komma undan, säger Herren. De ska hamna i klorna på sina egna onda ledare, och bli dödade av dem. De ska förvandla landet till en vildmark, och jag ska inte på något sätt hindra dem.
7 Jag skaffade mig två herdestavar. Den ena kallade jag Nåd och den andra Enhet, och jag tog hand om hjorden som jag hade blivit tillsagd.
8 Efter en månad hade jag blivit av med de tre onda herdarna. Men jag förlorade tålamodet med fåren och de i sin tur hatade mig.
9 Nu vill jag inte längre vara er herde, sa jag till dem. Gå under om ni vill, jag bryr mig inte om er. Fortsätt bara och fördärva er själva!
10 Sedan tog jag den stav som jag kallade Nåd och bröt av den, för att därmed visa att jag hade brutit förbundet med alla länder.
11 Detta blev alltså slutet på överenskommelsen. Några få förstod vad detta betydde och att Gud ville säga dem något.
12 Jag sa därför till ledarna: Om ni vill kan ni ge mig i lön vad ni anser att jag har förtjänat. Men gör det bara om ni vill.Då räknade de upp trettio silvermynt som lön åt mig.
13 Ta dem och ge dem till krukmakaren, sa Herren till mig. Detta visar hur lite de uppskattar dig!Jag tog alltså de trettio silvermynten och kastade dem i tempelkassan åt krukmakaren.
14 Sedan bröt jag sönder den andra staven, Enhet, för att visa att banden mellan Juda och Israel var brutna.
15 Herren sa sedan till mig att än en gång gå och skaffa mig arbete som herde. Den här gången skulle jag uppträda som en ansvarslös och dålig herde.
16 Det ska vara en bild av hur jag ska låta den här nationen få en herde som inte alls frågar efter dem som håller på att dö, inte söker efter dem som kommit bort, inte sköter om de skadade, inte ger de friska fåren bete och inte bär de lamm som inte kan gå själva, sa Herren till mig. I stället ska han äta köttet av de feta och till och med riva sönder klövarna på dem för att komma åt allt ätbart.
17 Ve en sådan värdelös herde som inte bryr sig om hjorden! Guds svärd ska hugga av hans arm och genomborra hans högra öga. Han ska bli försvarslös och tappa förståndet.
Jesus - vägen till Fadern
14 Känn ingen ängslan och oro. Ni tror ju på Gud, tro nu också på mig.
2-3 Det finns många rum där min Far bor, och jag går nu i förväg och gör i ordning dem för er ankomst. När allt är färdigt ska jag komma och hämta er, så att ni alltid kan vara hos mig där jag är. Om det inte var så skulle jag ha sagt er det.
4 Och ni vet vart jag går och hur ni ska komma dit?
5 Nej, det vet vi inte, sa Tomas. Vi har ingen aning om vart du går. Hur ska vi då hitta dit?
6 Jesus sa till honom: Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kan komma till Fadern utom genom mig.
7 Vet ni vem jag är så vet ni också vem min Far är. Från och med nu känner ni honom, och ni har sett honom.
8 Filippos sa: Herre, visa oss Fadern så är vi nöjda.
9 Jesus svarade: Vet du ännu inte ens vem jag är, Filippos, efter den långa tid som jag har varit tillsammans med er? Den som har sett mig har sett Fadern. Varför ber ni då att få se honom?
10 Tror ni inte att jag är i Fadern och att Fadern är i mig? Orden jag talar är inte mina egna, utan de är från Fadern som bor i mig. Och han gör sina gärningar genom mig.
11 Tro mig när jag säger att jag är i Fadern och Fadern är i mig. Och om ni ändå inte tror mina ord, tro då på de under ni har sett mig göra.
12-13 Ett är säkert: Var och en som tror på mig ska göra samma under som jag har gjort, och till och med ändå större för jag går för att vara hos Fadern. Ni kan be honom om vad som helst i mitt namn, och jag ska göra det. Och Fadern ska bli ärad på grund av vad jag, Sonen, gör för er.
14 Ja, be om vad som helst, och använd er av mitt namn så ska jag göra det.
Löftet om den helige Ande
15-16 Om ni älskar mig så lev som jag har lärt er. Och jag ska be Fadern att han i mitt ställe ska sända er en annan Hjälpare som aldrig ska lämna er.
17 Det är den helige Ande, som leder er in i den fulla sanningen. Världen kan inte ta emot honom, för den söker inte efter honom och känner honom inte. Men ni gör det, för han bor hos er nu och kommer att vara i er.
18 Nej, jag ska inte överge er eller lämna er föräldralösa, utan jag ska komma till er.
19 Snart kommer ingen längre att se mig här i världen, men ni ska se mig. Och därför att jag lever ska ni också göra det.
20 Då kommer ni att veta att jag är i min Far och att ni är i mig och jag i er.
21 Den som lyder mina bud och lever efter dem älskar mig, och därför att han älskar mig kommer min Far att älska honom. Det kommer jag också att göra, och jag ska ge mig till känna för honom.
22 Judas (inte Judas Iskariot, utan den andre lärjungen med samma namn) sa till honom: Herre, varför ska du ge dig till känna bara för oss lärjungar och inte för hela världen?
23 Jesus svarade: Jag ger mig till känna bara för dem som älskar mig och lyder mina ord. Fadern ska också älska dem, och vi ska komma till dem och stanna hos dem.
24 Den som inte rättar sig efter vad jag säger älskar mig inte. Och kom ihåg att det jag säger kommer inte från mig själv, utan det har jag fått av Fadern som har sänt mig.
25 Jag säger er detta medan jag fortfarande är hos er.
26 Men när Fadern i mitt ställe sänder Hjälparen, och Hjälparen är den helige Ande, så kommer han att lära er mycket och påminna er om allt som jag har lärt er.
27 Även om jag inte stannar hos er så ska ni ha frid. Jag ger er min frid, en frid som ingen annan kan ge er. Var därför inte oroliga och rädda.
28 Kom ihåg vad jag har sagt till er: jag går bort nu, men jag ska komma tillbaka till er. Om ni verkligen älskar mig ska ni glädja er med mig, för jag går till Fadern som är större än jag.
29 Jag har berättat detta för er på förhand, så att ni ska tro på mig när det inträffar.
30 Jag har inte tid att tala med er mera nu, för Satan, denna världens furste närmar sig. Han har ingen makt över mig,
31 utan jag kommer bara att göra vad Fadern befallt mig, så att världen ska veta att jag älskar Fadern. Kom, nu går vi.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®