M’Cheyne Bible Reading Plan
Amasja regerar i Juda
14 Under det andra året av kung Joas regering över Israel började kung Amasja att regera i Juda.
2 Amasja var då tjugofem år gammal, och han regerade tjugonio år i Jerusalem. Hans mor kom från Jerusalem och hette Joaddin.
3 Han var en mycket god kung i Herrens ögon, även om han inte var som sin förfader David, men som kung var han lika god som sin far Joas.
4 Ändå lät han inte riva ner offeraltarena på höjderna, utan folket fortsatte att offra och tända rökelse där.
5 Så snart han hade fått ett fast grepp om sitt rike, avrättade han männen som mördat hans far.
6 Men han skonade deras barn, för han hade lärt sig genom Moses lag att föräldrarna inte ska dödas för sina barns synder, eller barn för sina föräldrars. Var och en måste sona sin egen synd.
7 Det var Amasja som en gång dödade 10.000 edomiter i Saltdalen. Han intog också Sela och ändrade dess namn till Jokteel, som det kallas än i dag.
8 Vid ett annat tillfälle utmanade Amasja kung Joas av Israel, han som var son till Joahas och sonson till Jehu, att mobilisera sin armé och komma och möta honom ansikte mot ansikte.
9 Men kung Joas svarade: En liten törnbuske på Libanon bad det stora cederträdet: 'Ge din dotter till hustru åt min son.' Men strax efteråt kom ett av de vilda djuren förbi och trampade ner busken.
10 Du har besegrat Edom och är mycket stolt över det, men mitt råd till dig är att du ska vara nöjd med den ära du vunnit och stanna hemma. Varför ska du besvära oss och riskera att vi båda går under?
11 Men Amasja ville inte lyssna, så kung Joas av Israel mönstrade sin armé. De möttes ansikte mot ansikte vid Bet-Semes, en av Judas städer.
12 Juda blev besegrat där och armén skingrades.
13 Kung Amasja blev tagen till fånga, och Israels armé marscherade sedan till Jerusalem och rev ner dess murar från Efraimsporten till Hörnporten, en sträcka på cirka 200 meter.
14 Kung Joas tog många som gisslan, och han lade beslag på allt guld och silver i templet och kungapalatset innan han återvände till Samaria.
15 Resten av Joas historia och hans krig med kung Amasja i Juda finns upptecknat i Israels kungars krönika.
16 När Joas dött begravdes han i Samaria bland de andra kungarna i Israel, och hans son Jerobeam II blev kung efter honom.
17 Amasja levde femton år längre än Joas,
18 och vad som hände honom i övrigt finns skrivet i Juda kungars krönika.
19 Efter en sammansvärjning mot Amasja i Jerusalem flydde han till Lakis. Men hans fiender förföljde honom dit och dödade honom där.
20 Hans kropp fördes på hästryggen tillbaka till Jerusalem, och han begravdes på den kungliga begravningsplatsen i Davids stad.
21 Sedan blev hans son Asarja kung, sexton år gammal.
22 Efter sin fars död byggde han upp Elat och återlämnade det till Juda.
Jerobeam II regerar i Israel
23 Under tiden hade Jerobeam II blivit kung i Israel under Amasjas femtonde regeringsår över Juda. Jerobeam II regerade i fyrtioett år.
24 Men han var lika ond som Jerobeam I (Nebats son), som hade förlett Israel att tillbe avgudar.
25 Jerobeam II vann tillbaka de områden som Israel förlorat mellan Hamat och Döda havet, precis som Herren, Israels Gud, hade förutsagt genom Jona, Amittais son, profeten från Gat-Hahefer.
26 Herren såg hur svårt alla hade det i Israel, slavar såväl som fria, och att inte någon kom till deras undsättning.
27 Han hade inte heller sagt att han skulle utplåna Israels namn, och därför använde han kung Jerobeam II till att rädda landet.
28 Vad som i övrigt finns att berätta om Jerobeam II, alla hans krig och hur han återtog Damaskus och Hamat, som tidigare tillhört Juda, finns nerskrivet i Israels kungars krönika.
29 När Jerobeam II dött, begravdes han bredvid de andra kungarna i Israel, och hans son Sakarja blev kung efter honom.
4 Därför uppmanar jag dig med största allvar inför Gud och inför Jesus Kristus, som en dag ska döma levande och döda, när han kommer för att upprätta sitt rike:
2 Var alltid ivrig att predika Guds ord så fort du får en möjlighet, både när det passar sig och när det inte passar sig. Tillrättavisa och bestraffa människor när det behövs, och uppmuntra dem att göra det som är rätt. Och undervisa dem alltid med stort tålamod i Guds ord.
3 Det kommer nämligen en tid när människor inte kommer att lyssna till sanningen. I stället kommer de att gå runt och leta efter lärare som bara förkunnar sådant som de själva vill höra.
4 De kommer inte att vilja lyssna till vad Guds ord säger och utan att ens reflektera följer de de mest fantastiska idéer.
5 Du måste hålla dig vaken och se upp för alla dessa faror. Var inte rädd för att lida för Herren. Led andra till Kristus! Lämna inget ogjort av det du är satt att göra.
6 För egen del kommer jag inte att finnas här till din hjälp så länge till. Min tid är på väg att rinna ut och min dödsstund närmar sig.
7 Länge och intensivt har jag kämpat den goda kampen för min Herre, och i allt har jag varit trogen mot honom. Men nu är den kampen snart över, jag har sprungit mitt lopp och får vila.
8 En segerkrans väntar på mig i himlen. Herren, den rättfärdige domaren, ska på den stora dag då han kommer tillbaka ge mig den som ett tecken på att jag har nått målet och för alltid tillhör honom. Detta gäller inte bara mig, utan alla som med iver ser fram emot hans återkomst.
Upplysningar och förmaningar
9 Försök att komma hit så snart du kan,
10 för Demas har lämnat mig. Han älskade detta livets goda och for till Thessalonike. Crescens har rest till Galatien och Titus till Dalmatien.
11 Det är bara Lukas som är kvar hos mig. Ta med dig Markus när du kommer, för jag behöver honom.
12 Tychikos är inte heller här, för jag har skickat honom till Efesos.
13 Se till att du tar med dig min rock som jag lämnade i Troas hos broder Karpos. Ta också med dig böckerna och framför allt pergamentrullarna när du kommer.
14 Kopparsmeden Alexandros har gjort mig mycket ont. Herren kommer att straffa honom.
15 Håll ögonen på honom, för han har kämpat emot allt vad vi har sagt.
16 Första gången jag ställdes inför domstolen var det ingen här som hjälpte mig. Alla drog sig undan. Jag hoppas att de inte ska bli straffade för det.
17 Men Herren stod vid min sida och gav mig mod att tala en hel predikan så att människor från hela världen fick höra det glada budskapet. Och han räddade mig från dödens käftar.
18 Ja, Herren ska fortsätta att bevara mig från allt ont, tills han för mig in i sitt himmelska rike. Äran tillhör Gud i evigheternas evigheter. Amen.
19 Hälsa Prisca och Aquila och de som bor hos Onesiforos.
20 Erastos stannade i Korinth, och jag var tvungen att lämna Trofimos i Miletos, för han blev sjuk.
21 Försök att komma hit före vintern. Euboulos hälsar, liksom Pudens, Linos, Claudia och alla de andra.
22 Herren Jesus Kristus är med din ande. Nåd till er alla.FarvälPaulus
Israel är som en obrukbar pilbåge
7 När jag förlåter Israel kommer också dess synd att avslöjas. Samarien är fullt av lögnare, tjuvar och banditer!
2 Men ingen tycks begripa att jag hela tiden iakttar dem. Deras onda gärningar avslöjar dem och jag ser alltsammans.
3 Kungen gläds över deras ondska, och furstarna skrattar åt alla deras lögner.
4 De är otrogna i sina äktenskap, heta som bagarens ugn från det han blandar degen tills den har jäst - ständigt upptända av begär.
5 På kungens högtidsdag dricker furstarna sig druckna. Kungen beter sig som en dåre och dricker tillsammans med dem som annars hånar honom.
6 Deras hjärtan är fulla av intriger. Deras komplotter glöder under nattens timmar och slår på morgonen upp i full låga.
7 De dödar sina kungar, en efter en, men ingen av dem ropar till mig om hjälp.
8 Mitt folk beblandar sig med hedningar och tar efter deras onda seder. Därför är de inte mer värda än en kaka ogräddat bröd!
9 Deras styrka har försvunnit därför att de tillbett främmande gudar, men de förstår det inte. De har blivit gråhåriga, men de inser inte att det är av svaghet.
10 Stoltheten över andra gudar har dömt dem, men ändå vänder de inte tillbaka till sin Gud - nej, de försöker inte ta reda på var han finns.
11 Israel är som en duva, som har tappat orienteringen och än dras mot Egypten än mot Assyrien.
12 Men när hon flyger ska jag kasta mitt nät över henne och fånga henne. Hon ska inte undgå sitt straff.
13 Ve mitt folk, som har övergett mig! Låt dem alla förgås, för de har vänt sig mot mig. Jag ville befria dem, men deras hårda hjärtan ville inte veta av sanningen.
14 De ligger där sömnlösa av ångest men vill inte be mig om hjälp. I stället ber de till hedniska gudar om säd och vin.
15 Jag har fostrat dem och gjort dem starka, men ändå vänder de sig nu mot mig med onda anslag.
16 De ser åt alla håll utom mot himlen, mot den Allsmäktige. De är som en obrukbar pilbåge. Deras ledare ska förgås genom fiendens svärd för sin fräckhet mot mig, och hela Egypten ska håna dem.
Omgiven av lögnare
120 I mina svårigheter ropade jag till Gud om hjälp, och han hjälpte mig!
2 Herre, befria mig från alla lögnare och bedragare!
3 Ni lögnare, hur tror ni att ni ska kunna undgå Guds straff?
4 Nej, han ska straffa er med skarpa pilar och bränna er med glödande kol.
5-6 Att bo bland er är värre än att bo bland Meseks och Kedars folk. Alltför länge har jag bott bland folk som hatar fred.
7 Jag, däremot älskar freden, men så fort jag talar om den börjar ni strida.
Herren beskyddar oss
121 Jag ser upp mot bergen. Kan jag vänta mig någon hjälp därifrån?
2 Min hjälp kommer ifrån Herren, som har skapat himmel och jord.
3-4 Han kommer aldrig att tillåta att du snavar och faller, för han vakar alltid över dig. Ja, han som bevarar Israel sover aldrig.
5 Herren bryr sig om dig. Han står vid din sida för att försvara dig.
6 Solen ska inte skada dig om dagen, inte heller månen om natten.
7 Han bevarar dig från allt ont och räddar ditt liv.
8 Han vakar över dig när du kommer och när du går. Ja, han ska bevara dig för evigt.
Fred för Jerusalem
122 Jag blev glad när man sa till mig: Kom, så går vi till Herrens tempel.
2 Och nu är vi här. Vi har gått in genom Jerusalems portar.
3 Jerusalem, du sköna, nyuppförda stad.
4 Hela Israel, ja, hela Herrens folk, har kommit för att tillbe som lagen säger, för att tacka och för att prisa Herren.
5 Jerusalem, över dig regerar Davids kungahus.
6 Be om fred för Jerusalem! Låt det gå väl för alla som älskar dig.
7 Innanför dina murar ska friden härska och tryggheten ska finnas i dina palats.
8 Jag ber om detta för alla mina bröders skull och för alla mina vänner som bor där.
9 Må det också bli fred för Herrens tempels skull!
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®