M’Cheyne Bible Reading Plan
Templet börjar byggas
3 Så började tempelbygget. Det var förlagt till toppen av Moria berg i Jerusalem, där Herren visat sig för Salomos far, kung David, och där jebusiten Ornans tröskplats hade legat. David hade utsett denna plats för templet.
2 Byggnadsarbetet startade den andra dagen i andra månaden under kung Salomos fjärde regeringsår.
3 Grunden var tjugosju meter lång och nio meter bred.
4 Portalen vid ingången var lika bred som själva templet och fyrtiofyra meter hög.
5 På insidan var templet belagt med guld. Det stora rummet hade panel av cypressträ, som i sin tur var beklädd med guld och prydd med snidade bilder av palmer och kedjor.
6 För att förhöja skönheten ytterligare var dyrbara stenar infattade i väggarna. Guldet som användes kom från Parvaim.
7 Alla väggar, bjälkar, dörrar och trösklar i hela templet var beklädda med guld, och på väggarna var änglar snidade.
8 I templets bakre del låg det heligaste rummet av alla, kallat det allraheligaste. Det var nio meter i fyrkant. Också det var beklätt med finaste guld, till en vikt av 600 talenter (cirka 23 ton).
9 Varje guldspik vägde 600 gram. De övre rummen var också belagda med guld.
10 Inne i det allraheligaste lät Salomo ställa två änglaliknande skulpturer, två keruber, belagda med guld.
11-13 De var placerade med sina ansikten mot det yttre rummet och med vingspetsarna mot varandra så att deras vingar övertäckte hela rummet från den ena väggen till den andra.
14 Framför ingången till det allraheligaste hängde Salomo ett förhänge av blått, purpurrött, scharlakansrött och vitt garn, med ett mönster av keruber.
15 Därefter lät Salomo tillverka två pelare, femton och en halv meter höga, och varje kapitäl upptill var två och en halv meter högt.
16 Han göt också kedjor som placerades högst upp på pelarna och 100 granatäpplen fästa vid kedjorna.
17 Pelarna placerades framför templet, en på den högra sidan som kallades Jakin, och en på den vänstra sidan som kallades Boas.
Huram-Abivs skickliga hantverk
4 Huram-Abiv gjorde sedan ett kopparaltare som var nio meter långt, nio meter brett och fyra och en halv meter högt.
2 Han göt en stor rund vattenbehållare, som kallades 'havet' och var fyra och en halv meter i diameter och hälften så hög. Omkretsen blev nästan femton meter.
3 Runt kanten fanns ett mönster av oxar.
4 Behållaren vilade på tolv gjutna oxar, som stod med svansarna mot varandra. Tre av dem var vända mot norr, tre mot väster, tre mot söder och tre mot öster.
5 Behållarens väggar var en handsbredd tjocka, och den var formad så att den liknade en utslagen lilja. Den rymde över 60.000 liter.
6 Han lät också göra tio vattenfat för rengöring och tvättning av offren, fem på den högra sidan av vattenbehållaren och fem på den vänstra. Prästerna tvättade sig inte i dessa fat utan i den stora behållaren.
7 Sedan gjorde han enligt föreskrifterna tio ljusstakar av guld, som han placerade i templet, fem på den södra och fem på den norra sidan.
8 Han gjorde tio bord, fem för den södra och fem för den norra sidan. Han göt 100 skålar av rent guld.
9 Därefter byggde han prästernas gård och den stora, yttre förgården för allmänheten. Dörrarna till dessa gårdar bekläddes med koppar.
10 Den stora behållaren placerades i det sydöstra hörnet av templets yttre förgård.
11 Huram-Abiv gjorde också de krukor för aska, skovlar och skålar, som hörde till offerutrustningen.Slutligen hade han utfört allt det arbete som kung Salomo gett honom i uppdrag att göra:
12-16 De två pelarna,de skålliknande kapitälen eller pelarhuvudena,de två nätdekorationerna på pelarhuvudena,400 granatäpplen, som hängde ner från näten på vardera pelarhuvudet,ställningarna för tvättfaten och själva tvättfaten,den stora vattenbehållaren och de tolv oxarna under den,krukorna för aska, skovlarna och gafflarna.Denne skicklige yrkesman, Huram-Abiv, tillverkade alla dessa föremål åt kung Salomo i polerad koppar.
17-18 Kungen lät gjuta dem i lerformar på Jordanslätten mellan Suckot och Sereda. Stora mängder koppar användes, alltför mycket för att kunna vägas.
19 Men i templet var det bara guld som användes. Altaret och bordet för de helgade bröden,
20 ljusstakarna med sina lampskålar,
21 blomsterdekorationerna, lamptängerna och
22 ljussaxarna, skålarna, skedarna och fyrfaten var allt gjort av renaste guld. Till och med ingången till templet, själva huvudentrén och dörrarna in till det allraheligaste, var av guld.
Vi är Guds barn
3 Se hur innerligt vår himmelske Far älskar oss. Han tillåter att vi kallas hans barn, och det är vi ju också. Tänk på vad det betyder! Men eftersom de flesta människor inte känner Gud, förstår de naturligtvis inte att vi är hans barn.
2 Ja, kära vänner, vi är redan Guds barn, här och nu, och vi kan inte ens föreställa oss hur det ska bli senare. Men vi vet att när han kommer, ska vi bli lika honom. Vi får se honom precis sådan som han är.
3 Alla som verkligen tror detta kommer att vara aktsamma om sin renhet, liksom Kristus är ren.
4 Men de som fortsätter att synda är emot Gud, för varje synd är emot Guds vilja.
5 Och ni vet att hans Son blev människa, för att han skulle kunna ta bort våra synder, och att det inte finns någon synd i honom.
6 Om vi håller oss nära honom och lyder honom, så syndar inte vi heller. Men de som fortsätter att synda borde inse att de egentligen aldrig har lärt känna honom och blivit hans.
7 Kära barn, låt inte någon lura er i fråga om detta! Om ni alltid gör vad som är gott, så är det därför att ni är goda, precis som han är god.
8 Men om ni fortsätter att synda, visar det att ni fortfarande tillhör Satan, som har syndat ända från början. Men Guds Son kom för att göra slut på djävulens gärningar.
9 Den person som har blivit född in i Guds familj kan inte fortsätta att synda, för Guds liv finns i honom. Det nya livet behärskar honom. Han har blivit född på nytt.
Vårt liv avslöjar oss
10 Nu kan vi alltså säga vem som är ett Guds barn och vem som tillhör Satan. Den som lever ett liv i synden och inte älskar sin bror visar att han inte tillhör Guds familj,
11 för det budskap som vi har hört från början är att vi ska älska varandra.
12 Vi ska inte vara som Kain, som tillhörde Satan och dödade sin bror. Varför dödade han honom? Därför att hans handlingar var onda och hans brors liv bättre än hans eget.
13 Därför ska ni inte vara förvånade, kära vänner, om världen hatar er.
14 Om vi älskar andra kristna, bevisar det att vi har blivit befriade från döden och fått evigt liv. Men en person som inte har kärlek till andra är på väg mot en evig död.
15 Den som hatar sin bror är egentligen en mördare, och ni vet att ingen som går med sådana tankar har evigt liv inom sig.
16 Vi vet vad verklig kärlek är, därigenom att Kristus dog för oss. Därför ska vi också vara beredda att ge våra liv för våra kristna bröder.
17 Om någon, som säger sig vara kristen och har vad han behöver, ser en bror som är i nöd och inte hjälper honom, inte kan väl då Guds kärlek finnas i honom?
18 Kära barn, låt oss sluta att bara säga att vi älskar människor. Låt oss verkligen älska dem och visa det genom våra handlingar.
19 Då vet vi säkert att vi är på Guds sida, och våra samveten kommer att vara rena, till och med när vi står inför Herren.
20 Men även om samvetet skulle döma oss så vet vi att Herren känner oss bättre än vårt samvete och vet allt om oss.
21 Men, älskade vänner, om våra samveten är rena, kan vi med lugn och förtröstan komma till Herren
22 och få vad vi än ber om, därför att vi lyder honom och gör det som gläder honom.
23 Och detta är vad Gud säger att vi måste göra: tro på hans Son Jesus Kristus och älska varandra så som han har lärt oss.
24 De som gör vad Gud säger, lever i gemenskap med honom och han med dem. Vi vet att detta är sant, därför att den helige Ande, som han har gett oss, talar om det för oss.
Nineve ska falla
2 Nineve, det är slut med dig! Du är redan omringad av fiendearméer. Låt stridssignalen ljuda! Besätt befästningsvallarna! Var beredd på att fienden när som helst kan gå till anfall!
2 Det land som tillhör Guds folk ligger öde och tomt efter förstörelsen, men Herren ska än en gång återställa det!
3 Sköldar och soldater lyser röda som scharlakan i solen! Anfallet börjar! Stridsvagnarna glänser, dragna av sina hästar!
4 Vagnar far fram utmed gatorna och över torgen som lysande facklor.
5 Kungen känner sina officerare. Men de har förlorat sitt lugn och springer till murarna för att förstärka försvaret.
6 Det är för sent! Dammluckorna har gett efter! Fienden har kommit in i staden, och i palatset råder fullkomlig panik!
7 Domen över Nineve verkställs. Dess invånare förs bort och staden plundras. Gråtande tempeltärnor slår sig för bröstet och beklagar sitt öde.
8 Nineve läcker som ett såll. Försvararna flyr och överger henne, och hon kan inte hindra dem. Stanna, stanna, ropar hon, men de fortsätter sin flykt.
9 Silver, guld och alla andra skatter förs bort som krigsbyte,
10 och snart är staden tömd på allt av värde. Ångesten griper omkring sig. Med skälvande knän och bleka i ansiktet står man där tillintetgjord av skräck.
11 Var finns nu det stora Nineve, nationernas lejon, staden som representerade mod och styrka, och där alla, både ung och gammal, kunde leva utan fruktan?
12 Nineve, som en gång var ett sådant mäktigt lejon! Du krossade dina fiender för att ge barn och kvinnor mat och fyllde staden och husen med mängder av krigsbyte och slavar.
13 Men nu har Herren, den Allsmäktige, vänt sig mot dig. Han förstör dina vapen. Dina vagnar står stilla och kan inte användas. Dina unga ligger döda. Aldrig mer ska du föra hem slavar från besegrade länder, och aldrig mer ska du regera över jorden.
Liknelsen om den envisa änkan
18 En dag berättade Jesus denna liknelse för sina lärjungar för att visa hur viktigt det är att inte ge upp utan att be tills svaret kommer.
2 I en stad fanns det en domare, sa han, en mycket gudlös man, som inte visade någon respekt varken för Gud eller människor.
3 I samma stad fanns en änka som ständigt och jämt kom till honom och sa: 'Hjälp mig att få rätt mot min motpart som alltid anklagar mig.'
4-5 Under lång tid avvisade han henne, men till slut började hon att gå honom på nerverna. Då sa han till sig själv: 'Jag bryr mig varken om Gud eller människor, men den här kvinnan är så besvärlig så jag ska hjälpa henne att få rätt. Jag är trött på att hon springer här ständigt och jämt!'
6 Sedan sa Jesus: Om till och med en orättfärdig domare kan ge med sig,
7 tror ni då inte att Gud ska låta sina utvalda få rätt när de dag och natt ber till honom?
8 Jag försäkrar er att han ska skynda sig och hjälpa dem! Men frågan är: Kommer Människosonen att finna några ibland er som tror när han kommer tillbaka?
Männen som bad på olika sätt
9 Sedan berättade han denna liknelse för några som skröt med sin egen rättfärdighet och hånade alla andra:
10 Två män gick till templet för att be. En av dem var en stolt, självgod farisé. Den andre var tullindrivare och en riktig bedragare.
11 Den stolte farisén sa mera för sig själv än till Gud: 'Tack Gud för att jag inte är en syndare som alla andra, och särskilt inte som den där bedragaren där borta! För jag lurar aldrig någon, jag är aldrig otrogen i mitt äktenskap,
12 jag fastar två gånger i veckan och jag ger Gud en tiondel av allt jag tjänar.'
13 Men den ohederlige tulltjänstemannen stod på avstånd och vågade inte ens lyfta sina ögon mot himlen då han bad, utan slog sig för bröstet i sin sorg och ropade: 'Gud, förbarma dig över mig, stackars syndare.'
14 Jag säger er att syndaren och inte farisén gick hem befriad från sin skuld! Den som framhäver sig själv ska förödmjukas, men den som inte gör det ska bli ärad.
Jesus välsignar barnen
15 En dag tog några mödrar med sig sina småbarn till honom för att han skulle lägga sina händer på dem och välsigna dem. Men lärjungarna körde bort dem.
16-17 Då kallade Jesus till sig barnen och tillrättavisade lärjungarna och sa: Låt de små barnen komma till mig! Skicka inte iväg dem. Guds rike tillhör dem som är som små barn och som med fullt förtroende kommer till Gud. Och den som inte har en sådan tro som de, kommer aldrig dit in.
Jesus talar med en rik ung man
18 En gång ställde en rik och ansedd man denna fråga till honom: Gode mästare, vad ska jag göra för att få evigt liv?
19 Förstår du vad du säger när du kallar mig god? frågade Jesus honom. Det är bara Gud som är god och ingen annan.
20 Men när det gäller din fråga om evigt liv så vet du väl vad de tio budorden säger: var inte otrogen i ditt äktenskap, mörda inte, stjäl inte, ljug inte, hedra dina föräldrar och så vidare.
21 Mannen svarade: Jag har hållit vartenda ett av dessa bud sedan jag var ett litet barn.
22 När Jesus hörde detta svarade han: Du saknar fortfarande något. Sälj allt du äger och ge pengarna till de fattiga så får du en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig.
23 Men när mannen hörde detta, gick han mycket olycklig därifrån för han hade gott om pengar.
24 Jesus såg efter honom när han gick och sa till sina lärjungar: Hur svårt det är för de rika att komma in i Guds rike!
25 Det är lättare för en kamel att tränga sig igenom ett nålsöga, än det är för den som klamrar sig fast vid sina rikedomar att komma in i Guds rike.
26 De som hörde honom säga detta utropade: Om det är så svårt, kan då någon över huvud taget bli frälst?
27 Han svarade: Det människor inte kan, det kan Gud!
28 Då sa Petrus ivrigt: Vi har lämnat våra hem och följt dig.
29 Ja, svarade Jesus, och alla som har gjort vad du har gjort, alla som lämnat hem, hustru, bröder, föräldrar, eller barn för Guds rikes skull
30 kommer att få det tillbaka många gånger om och dessutom få evigt liv i den värld som ska komma.
Jesus förutsäger för tredje gången hur han ska dö
31 Han samlade sedan de tolv omkring sig och sa till dem: Som ni vet är vi på väg till Jerusalem, och när vi kommer dit ska allt vad de gamla profeterna sagt om Människosonen slå in.
32 Man ska överlämna mig till romarna, och jag ska bli hånad och misshandlad, och man ska spotta på mig
33 och piska mig och slutligen döda mig. Men på den tredje dagen ska jag uppstå från de döda.
34 Men de förstod inte ett dugg vad han talade om, och de tyckte att han talade i gåtor.
Jesus botar från blindhet
35 När de närmade sig staden Jeriko satt en blind man vid vägen och tiggde,
36 och när han hörde att det var många människor som kom vägen fram, frågade han nyfiket vad som stod på.
37 Då han fick höra att det var Jesus från Nasaret som kom,
38 började han ropa: Jesus, Davids son, hjälp mig!
39 Folket som gick framför Jesus försökte tysta mannen, men han ropade bara högre: Davids son, hjälp mig!
40 När Jesus kom fram till platsen stannade han. Hämta den blinde mannen, sa han.
41 Sedan frågade Jesus mannen:Vad vill du att jag ska göra? Herre, bad mannen, jag vill få min syn tillbaka!
42 Då sa Jesus till honom: Du kan se! Din tro har botat dig.
43 Och med detsamma kunde mannen se, och han följde efter Jesus och prisade Gud. Och alla som såg det som hände tackade och lovprisade Gud.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®