M’Cheyne Bible Reading Plan

Tempelvaktarna

26 Beträffande dörrvaktarnas avdelningar, så hörde Meselemja, Kores son, av Asafs barn till koraiterna. ² Meselemja hade söner: Sakarja var den förstfödde, Jediael den andre, Sebadja den tredje, Jatniel den fjärde, ³ Elam den femte, Johanan den sjätte, Eljoenaj den sjunde.

⁴ Obed-Edom hade söner: Semaja var den förstfödde, Josabad den andre, Joa den tredje, Sakar den fjärde, ⁵ Netanel den femte, Ammiel den sjätte, Isaskar den sjunde, Peulletaj den åttonde. Ty Gud hade välsignat honom.

⁶ Åt hans son Semaja föddes också söner, som blev ledare inom sin familj, ty de var dugliga män. ⁷ Semajas söner var Otni, Refael och Obed, Elsabad och hans bröder, dugliga män, Elihu och Semakja.

⁸ Alla dessa hörde till Obed-Edoms ättlingar, de själva och deras söner och bröder, dugliga och kraftfulla män i tjänsten, tillsammans sextiotvå ättlingar till Obed-Edom.

⁹ Meselemja hade också söner och bröder, dugliga män, tillsammans arton.

¹⁰ Hosa av Meraris barn hade söner: Simri var huvudmannen. Visserligen var han inte förstfödd, men hans far insatte honom till huvudman. ¹¹ Hilkia var den andre, Tebalja den tredje, Sakarja den fjärde. Hosas söner och bröder var tillsammans tretton.

¹² I dessa avdelningar av dörrvaktarna ålåg det huvudmännen att tillsammans med sina bröder göra tjänst i Herrens hus. ¹³ Om varje port kastade de lott, den minste såväl som den störste, efter sina familjer. ¹⁴ Den lott som angav öster föll då på Selemja. För hans son Sakarja, som var en klok rådgivare, kastade man lott, och för honom föll den lott ut som angav norr; ¹⁵ för Obed-Edom den lott som angav söder, medan hans söner fick förrådshuset på sin del; ¹⁶ för Suppim och för Hosa den lott som angav platsen västerut, vid Salleketporten, där vägen höjer sig uppåt, det ena vaktstället invid det andra. ¹⁷ Österut stod sex leviter, norrut fyra för varje dag, söderut fyra för varje dag och vid förrådshuset två åt gången. ¹⁸ Vid Parbar västerut stod fyra vid vägen och två vid själva Parbar. ¹⁹ Dessa var dörrvaktarnas avdelningar av koraiternas barn och av Meraris barn.

Övriga sysslor i templet

²⁰ Av leviterna hade Ahia uppsikt över skatterna i Guds hus och över förråden av det som helgats åt Herren. ²¹ Ladans barn, nämligen gersoniternas barn av Ladans släkt, huvudmännen för gersoniten Ladans familj, jehieliterna, ²² det vill säga jehieliternas söner, Setam och hans bror Joel, hade uppsikt över skatterna i Herrens hus.

²³ Beträffande amramiterna, jishariterna, hebroniterna och ossieliterna, ²⁴ var Sebuel, son till Gersom, son till Mose, överuppsyningsman över skatterna. ²⁵ Hans bröder av Eliesers släkt var dennes son Rehabja, dennes son Jesaja, dennes son Joram, dennes son Sikri och dennes son Selomit. ²⁶ Denne Selomit och hans bröder hade uppsikt över alla förråd av det som helgats åt Herren av kung David, av huvudmännen för familjerna, av överbefäl och underbefäl. ²⁷ Från krigen och av bytet hade de helgat detta för att hålla Herrens hus i stånd. ²⁸ Och likaså allt som siaren Samuel och Saul, son till Kish och Abner, Ners son, och Joab, Serujas son, hade helgat. Var och en som helgade något lämnade det i Selomits och hans bröders vård.

Övriga leviters sysslor

²⁹ Av jishariterna togs Kenanja och hans söner till de världsliga sysslorna i Israel, till att vara tillsyningsmän och domare.

³⁰ Av hebroniterna togs Hasabja och hans bröder, 1 700 dugliga män, till ämbetsförvaltningen i Israel på andra sidan Jordan, på västra sidan, till alla slags sysslor åt Herren och till kungens tjänst. ³¹ För hebroniterna var Jeria huvudman, för hebroniterna efter deras ättföljd och familjer. - I Davids fyrtionde regeringsår gjordes undersökning beträffande dem och bland dem fanns då dugliga män i Jaser i Gilead. - ³² Hans bröder var dugliga män, 2 700 till antalet och familjeöverhuvuden. Dem satte kung David över rubeniterna, gaditerna och ena hälften av Manasse stam för att ombesörja alla Guds och alla kungens angelägenheter.

De tolv häravdelningarna

27 Detta är förteckningen på Israels barn, efter deras antal, med huvudmännen för deras familjer och med överbefäl och underbefäl och med deras tillsyningsmän, vilka tjänade kungen i allt som rörde krigsfolkets avdelningar, som kom och gick växelvis för var och en av årets alla månader. Varje avdelning bestod av 24 000 man.

² Över den första avdelningen, den som tjänstgjorde under första månaden, hade Jasobam, Sabdiels son, befälet. I hans avdelning fanns 24 000. ³ Han hörde till Peres barn och var huvudansvarig för alla befäl som tjänstgjorde under första månaden. ⁴ Över den andra månadens avdelning hade ahoaiten Dodaj befälet, det var hans avdelning. Där fanns också fursten Miklot, och i hans avdelning fanns 24 000. ⁵ Den tredje befälhavaren, som tjänstgjorde under tredje månaden, var Benaja, översteprästen Jojadas son. I hans avdelning fanns 24 000. ⁶ Denne Benaja var en hjälte bland de trettio och hade befälet över de trettio. Vid hans avdelning fanns hans son Ammisabad. ⁷ Den fjärde, som tjänstgjorde under fjärde månaden, var Asael, Joabs bror, och efter honom hans son Sebadja. I hans avdelning fanns 24 000. ⁸ Den femte, som tjänstgjorde under femte månaden, var befälhavaren Samhut, jisraiten. I hans avdelning fanns 24 000. ⁹ Den sjätte, som tjänstgjorde under sjätte månaden, var tekoaiten Ira, Ickes son. I hans avdelning fanns 24 000. ¹⁰ Den sjunde, som tjänstgjorde under sjunde månaden, var peloniten Heles av Efraims barn. I hans avdelning fanns 24 000. ¹¹ Den åttonde, som tjänstgjorde under åttonde månaden, var husatiten Sibbekaj, som hörde till seraiterna. I hans avdelning fanns 24 000. ¹² Den nionde, som tjänstgjorde under nionde månaden, var anatotiten Abieser, som hörde till benjaminiterna. I hans av- delning fanns 24 000. ¹³ Den tionde, som tjänstgjorde under tionde månaden, var netofatiten Mahraj, som hörde till seraiterna. I hans avdelning fanns 24 000. ¹⁴ Den elfte, som tjänstgjorde under elfte månaden, var pirgatoniten Benaja av Efraims barn. I hans avdelning fanns 24 000. ¹⁵ Den tolfte, som tjänstgjorde under tolfte månaden, var netofatiten Heldaj, som hörde till Otniels släkt. I hans avdelning fanns 24 000.

Israels stamhövdingar

¹⁶ Israels stamhövdingar var dessa: Furste för rubeniterna var Elieser, Sikris son; för simeoniterna Sefatja, Maakas son; ¹⁷ för Levi Hasabja, Kemuels son; för Arons släkt Sadok; ¹⁸ för Juda Elihu, en av Davids bröder; för Isaskar Omri, Mikaels son; ¹⁹ för Sebulon Jismaja, Obadjas son; för Naftali Jerimot, Asriels son; ²⁰ för Efraims barn Hosea, Asasjas son; för ena hälften av Manasse stam Joel, Pedajas son; ²¹ för andra hälften av Manasse, den i Gilead, Jiddo, Sakarjas son; för Benjamin Jaasiel, Abners son; ²² för Dan Asarel, Jerohams son. Dessa var Israels stamhövdingar.

²³ Men David tog i förteckningen inte upp dem som var under tjugo år, ty Herren hade lovat att han skulle föröka Israel som stjärnorna på himlen. ²⁴ Joab, Serujas son, började räkningen men fullbordade den inte, ty genom den kom vrede över Israel. Antalet togs inte upp i någon förteckning i kung Davids krönika.

Tillsyningsmännen över kungens ägodelar

²⁵ Uppsikt över kungens skatter hade Asmavet, Adiels son; över förråden på fälten, i städerna och byarna och fästningstornen Jonatan, Ussias son; ²⁶ över dem som arbetade på fälten med jordbruket Esri, Kelubs son; ²⁷ över vingårdarna ramatiten Simei; över de vinförråd som man hade samlat i vingårdarna sifmiten Sabdi; ²⁸ över olivplanteringarna och mullbärsfikonträden i Låglandet gaderiten Baal-Hanan; över oljeförråden Joas; ²⁹ över den nötboskap som betade i Saron saroniten Sitraj och över nötboskapen i dalarna Safat, Adlajs son; ³⁰ över kamelerna ismaeliten Obil; över åsninnorna meronotiten Jedeja; ³¹ över småboskapen hagariten Jasis. Alla dessa var tillsyningsmän över kung Davids ägodelar.

Davids personliga rådgivare

³² Jonatan, Davids farbror, var rådgivare. Han var en förståndig och skriftlärd man. Jehiel, Hakmonis son, var anställd hos kungens söner. ³³ Ahitofel var kungens rådgivare och arkiten Husaj var kungens vän. ³⁴ Efter Ahitofel kom Jojada, Benajas son, och Ebjatar. Joab var kungens överbefälhavare.

Hälsning

1 Från Simeon Petrus, Jesu Kristi tjänare och apostel, till dem som genom rättfärdigheten från vår Gud och Frälsare Jesus Kristus har fått på sin lott samma dyrbara tro som vi. ² Må nåd och frid i ännu rikare mått komma er till del genom kunskapen om Gud och vår Herre Jesus.

Trons bevisning i livet

³ Ty allt som hör till liv och gudsfruktan har hans gudomliga makt skänkt oss genom kunskapen om honom, som har kallat oss genom sin härlighet och ära. ⁴ Genom dem har han gett oss sina dyrbara och mycket stora löften, för att ni i kraft av dem skall få del av gudomlig natur, sedan ni kommit undan det fördärv som på grund av begäret finns i världen. ⁵ Gör därför allt ni kan för att i er tro visa dygd, i dygden insikt, ⁶ i insikten självbehärskning, i självbehärskningen uthållighet, i uthålligheten gudsfruktan, ⁷ i gudsfruktan broderlig kärlek och i kärleken till bröderna kärlek till alla människor. ⁸ Ty om allt detta finns hos er och växer till, blir ni inte overksamma eller utan frukt när det gäller kunskapen om vår Herre Jesus Kristus. ⁹ Men den som saknar detta är närsynt, ja, blind, eftersom han har glömt att han blev renad från sina tidigare synder. ¹⁰ Var desto ivrigare, mina bröder, att göra er kallelse och utkorelse fast. Gör ni det, skall ni aldrig någonsin snubbla och falla. ¹¹ Då skall ni få en fri och öppen ingång till vår Herre och Frälsare Jesu Kristi eviga rike.

¹² Därför tänker jag alltid påminna er om detta, trots att ni redan känner till det och är befästa i den sanning som ni äger. ¹³ Jag ser det som min plikt att väcka er genom mina påminnelser, så länge jag bor i detta tält. ¹⁴ Jag vet att jag plötsligt skall lägga av mitt tält. Det har vår Herre Jesus Kristus visat mig. ¹⁵ Men jag vill göra det jag kan för att ni också efter min bortgång alltid skall kunna minnas detta.

Inte myter utan gudomlig uppenbarelse

¹⁶ Det var inte några utstuderade myter^[a] vi följde, när vi förkunnade för er vår Herre Jesu Kristi makt och hans ankomst, utan vi var ögonvittnen till Jesu majestät. ¹⁷ Ty han blev av Gud, Fadern, ärad och förhärligad, när en röst kom till honom från den upphöjda Härligheten:^[b] "Denne är min Son, den Älskade. I honom har jag min glädje." ¹⁸ Den rösten hörde vi själva från himlen, när vi var med honom på det heliga berget. ¹⁹ Så mycket fastare står nu det profetiska ordet för oss, och ni gör rätt i att hålla er till det som till ett ljus som lyser på en mörk plats, tills dagen gryr och morgonstjärnan^[c] går upp i era hjärtan. ²⁰ Framför allt skall ni veta att ingen profetia i Skriften har kommit till genom egen utläggning. ²¹ Ty ingen profetia har burits fram genom någon människas vilja, utan ledda av den helige Ande har människor talat vad de fått från Gud.

Israel skall komma tillbaka till sitt land

Omvänd er

13 Just då kom några och berättade för Jesus om de galileer vilkas blod Pilatus hade blandat med deras offer. ² Jesus frågade dem: "Menar ni att dessa galileer var större syndare än alla andra galileer, eftersom de fick utstå detta? ³ Nej, säger jag er, men om ni inte omvänder er, kommer ni alla att gå under som de. ⁴ Eller de arton som dödades när tornet i Siloam föll ner över dem, menar ni att de var större syndare än alla andra invånare i Jerusalem? ⁵ Nej, säger jag er, men om ni inte omvänder er, kommer ni alla att gå under på samma sätt."

Liknelsen om fikonträdet som inte bar frukt

⁶ Sedan berättade han denna liknelse: "En man hade ett fikonträd planterat i sin vingård, och han kom för att se om det fanns frukt på det, men han fann ingen. ⁷ Då sade han till sin trädgårdsmästare: I tre år har jag kommit och letat efter frukt på det här fikonträdet men inte hittat någon. Hugg ner det! Varför skall det få suga ut jorden? ⁸ Men trädgårdsmästaren svarade honom: Herre, låt det stå kvar även i år, tills jag har grävt omkring det och gödslat. ⁹ Kanske bär det frukt nästa år. Annars skall du hugga ner det."

Jesus botar en kvinna på sabbaten

¹⁰ En sabbat undervisade Jesus i en av synagogorna. ¹¹ Där fanns en kvinna som hade haft en sjukdomsande i arton år. Hon var krokryggig och kunde inte räta på sig. ¹² När Jesus såg henne, kallade han henne till sig och sade till henne: "Kvinna, du är fri från din sjukdom", ¹³ och så lade han händerna på henne. Genast rätade hon på sig och prisade Gud. ¹⁴ Men synagogföreståndaren blev upprörd över att Jesus botade på sabbaten, och han sade till folket: "Sex dagar skall man arbeta. Kom därför och bli botade på dem och inte på sabbaten." ¹⁵ Då svarade Herren honom: "Ni hycklare! Löser inte varenda en av er på sabbaten sin oxe eller åsna från krubban och leder bort och vattnar den? ¹⁶ Men denna kvinna, en Abrahams dotter som Satan har hållit bunden i arton år, borde hon inte få bli löst från sin boja på sabbaten?" ¹⁷ Vid de orden skämdes alla hans motståndare, men allt folket jublade över alla underbara gärningar som han utförde.

Senapskornet

¹⁸ Därefter sade han: "Vad är Guds rike likt? Vad skall jag jämföra det med? ¹⁹ Det är likt ett senapskorn, som en man tar och lägger i sin trädgård. Det växer upp och blir ett träd, och himlens fåglar bygger bo bland grenarna."

Surdegen

²⁰ Vidare sade han: "Vad skall jag likna Guds rike vid? ²¹ Det är likt en surdeg, som en kvinna tar och blandar in i tre mått vetemjöl, tills alltsammans blir syrat."

Den smala vägen

²² På sin väg till Jerusalem gick Jesus genom städer och byar och undervisade. ²³ Någon frågade honom: "Herre, är det bara få som blir frälsta?" Han sade till dem: ²⁴ "Kämpa för att komma in genom den trånga porten. Ty många, säger jag er, skall försöka komma in men inte kunna det. ²⁵ När husets Herre har stigit upp och stängt porten och ni står utanför och bultar och säger: Herre, öppna för oss, då skall han svara er: Jag vet inte varifrån ni är. ²⁶ Då skall ni säga: Vi åt och drack när du var med, och du undervisade på våra gator. ²⁷ Men han skall svara er: Jag vet inte varifrån ni är. Gå bort ifrån mig, alla ni som bedriver orättfärdighet. ²⁸ Där skall ni gråta och skära tänder, när ni ser Abraham, Isak och Jakob och alla profeterna vara i Guds rike medan ni själva är utdrivna. ²⁹ Och människor skall komma från öster och väster, norr och söder och ligga till bords i Guds rike. ³⁰ Och se, det finns de som är sist som skall bli först, och de som är först som skall bli sist."

Jesu klagan över Jerusalem

³¹ Just då kom några fariseer fram och sade till honom: "Gå härifrån och lämna den här platsen. Herodes vill döda dig." ³² Jesus svarade dem: "Gå och säg till den räven: Se, jag driver ut onda andar och botar sjuka i dag och i morgon, och den tredje dagen går jag bort. ³³ Men i dag och i morgon och i övermorgon måste jag vandra vidare. Ty en profet kan inte dödas någon annanstans än i Jerusalem.

³⁴ Jerusalem, Jerusalem, du som dödar profeterna och stenar dem som är sända till dig! Hur ofta hade jag inte velat samla dina barn så som hönan samlar sina kycklingar under vingarna, men ni ville inte. ³⁵ Se, ert hus lämnas nu åt er själva. Jag säger er: Ni kommer att se mig först när ni säger: Välsignad är han som kommer i Herrens namn."