M’Cheyne Bible Reading Plan
Rubens ättlingar
5 Ruben var Israels förstfödde, ty han föddes först, men därför att han orenade sin fars bädd gavs hans förstfödslorätt åt sönerna till Josef, Israels son, men inte så att Josef skulle tas upp i släktregistret som den förstfödde. 2 Ty visserligen var Juda den mäktigaste bland sina bröder och en av hans ättlingar blev furste, men förstfödslorätten blev ändå Josefs.
3 Rubens, Israels förstföddes, söner var Hanok och Pallu, Hesron och Karmi.
4 Joels söner var hans son Semaja, dennes son Gog, dennes son Simei, 5 dennes son Mika, dennes son Reaja, dennes son Baal, 6 likaså dennes son Beera som Tiglat-Pileser, kungen i Assyrien, förde bort i fångenskap. Han var furste för rubeniterna. 7 Hans bröder var, när de efter sina släkter skrevs upp i släktregistret efter sin ättföljd: Jegiel, huvudmannen, Sakarja 8 och Bela, son till Asas, son till Sema, son till Joel. Han bodde i Aroer, och hans boplatser nådde ända till Nebo och Baal-Meon. 9 Österut nådde hans boplatser ända fram till öknen som sträcker sig från floden Eufrat. De hade nämligen stora boskapshjordar i Gileads land.
10 Men på Sauls tid förde de krig mot hagariterna, som föll för deras hand. Då bosatte de sig i deras tält utmed hela östra sidan av Gilead.
Gads ättlingar
11 Gads barn bodde mitt emot dem i landet Basan ända till Salka: 12 Joel, huvudmannen, och Safam därnäst, och vidare Jaanaj och Safat i Basan. 13 Deras bröder var, efter sina familjer, Mikael, Mesullam, Seba, Joraj, Jakan, Sia och Eber, tillsammans sju. 14 Dessa var söner till Abihail, son till Huri, son till Jaroa, son till Gilead, son till Mikael, son till Jesisaj, son till Jado, son till Bus. 15 Men Ahi, son till Abdiel, son till Guni, var huvudman för deras familjer. 16 De bodde i Gilead i Basan med underlydande orter, likaså på alla Sarons utmarker, så långt de sträckte sig. 17 Alla dessa blev uppskrivna i släktregistret i Jotams, Juda kungs, och Jerobeams, Israels kungs, tid.
De östra stammarnas krigshärar
18 Rubens barn och gaditerna och ena hälften av Manasse stam var tappra män, som bar sköld och svärd och spände båge och var tränade för krig. De utgjorde 44 760 stridsberedda män. 19 De förde krig mot hagariterna och mot Jetur, Nafis och Nodab. 20 De fick hjälp mot dem, så att hagariterna och alla som var med dem gavs i deras hand. De ropade till Gud under striden och han bönhörde dem, därför att de förtröstade på honom. 21 Som byte förde de bort deras boskapshjordar, 50 000 kameler, 250 000 får och 2 000 åsnor, likaså 100 000 människor. 22 Många hade blivit slagna, eftersom striden var från Gud. Sedan bosatte de sig i deras land och bodde där ända till fångenskapen.
Ena hälften av Manasse stam
23 Halva Manasse stams barn bodde också där i landet, från Basan ända till Baal-Hermon och Senir och Hermons berg, och de var talrika. 24 Dessa var huvudmän för sina familjer: Efer, Jisi, Eliel, Asriel, Jeremia, Hodavja och Jadiel, tappra stridsmän, berömda män och huvudmän för sina familjer.
De östra stammarna förs bort i fångenskap
25 Men de var otrogna mot sina fäders Gud. I sin trolöshet höll de sig till de gudar som dyrkades av folken i landet, de folk som Gud hade utrotat inför dem. 26 Då uppväckte Israels Gud den assyriske kungen Puls ande, det vill säga den assyriske kungen Tiglat-Pilesers ande, och förde folket bort i fångenskap, såväl rubeniterna och gaditerna som ena hälften av Manasse stam. Han förde dem till Hala, Habor, Hara och Gozans ström, där de är än i dag.
Översteprästernas släktlista
6 Levis söner var Gerson, Kehat och Merari.
2 Kehats söner var Amram, Jishar, Hebron och Ussiel.
3 Amrams barn var Aron, Mose och Mirjam. Arons söner var Nadab och Abihu, Eleasar och Itamar.
4 Eleasar blev far till Pinehas, Pinehas till Abisua. 5 Abisua blev far till Bucki och Bucki till Ussi. 6 Ussi blev far till Seraja och Seraja till Merajot. 7 Merajot blev far till Amarja och Amarja till Ahitub. 8 Ahitub blev far till Sadok och Sadok till Ahimaas. 9 Ahimaas blev far till Asarja och Asarja till Johanan. 10 Johanan blev far till Asarja, han som var präst i det tempel som Salomo byggde i Jerusalem. 11 Asarja blev far till Amarja och Amarja till Ahitub. 12 Ahitub blev far till Sadok och Sadok till Sallum. 13 Sallum blev far till Hilkia och Hilkia till Asarja. 14 Asarja blev far till Seraja och Seraja till Josadak. 15 Josadak måste gå med i fångenskap, när Herren förde bort Juda och Jerusalem genom Nebukadnessar.
Levis övriga ättlingar
16 Levis söner var Gersom, Kehat och Merari. 17 Dessa var namnen på Gersoms söner: Libni och Simei. 18 Kehats söner var Amram, Jishar, Hebron och Ussiel. 19 Meraris söner var Mahli och Musi. Dessa var leviternas släkter efter deras fäder.
20 Från Gersom härstammade hans son Libni, dennes son Jahat, dennes son Simma, 21 dennes son Joa, dennes son Iddo, dennes son Sera, dennes son Jeateraj.
22 Kehats söner var hans son Amminadab, dennes son Kora, dennes son Assir, 23 dennes son Elkana, dennes son Ebjasaf, dennes son Assir, 24 dennes son Tahat, dennes son Uriel, dennes son Ussia och dennes son Saul.
25 Elkanas söner var Amasaj och Ahimot. 26 Hans son var Elkana, dennes son Sofaj, dennes son Nahat, 27 dennes son Eliab, dennes son Jeroham, dennes son Elkana.
28 Samuels söner var Vasni, den förstfödde, och Abia.
29 Meraris söner var Mahli, dennes son Libni, dennes son Simei, dennes son Ussa, 30 dennes son Simea, dennes son Haggia, dennes son Asaja.
Tempelsångarna
31 Detta var de män som David utsåg att ansvara för sången i Herrens hus, sedan arken hade fått en viloplats. 32 De gjorde tjänst inför uppenbarelsetältets tabernakel som sångare, till dess att Salomo byggde Herrens hus i Jerusalem. De stod där och förrättade sin tjänst, som det var föreskrivet för dem. 33 Dessa var de män som tjänstgjorde och deras söner:
Av kehatiternas barn: Heman, sångaren, son till Joel, son till Samuel, 34 son till Elkana, son till Jeroham, son till Eliel, son till Toa, 35 son till Sif, son till Elkana, son till Mahat, son till Amasaj, 36 son till Elkana, son till Joel, son till Asarja, son till Sefanja, 37 son till Tahat, son till Assir, son till Ebjasaf, son till Kora, 38 son till Jishar, son till Kehat, son till Levi, son till Israel.
39 Vidare hans bror Asaf, som hade sin plats på hans högra sida, Asaf, son till Berekja, son till Simea, 40 son till Mikael, son till Baaseja, son till Malkia, 41 son till Etni, son till Sera, son till Adaja, 42 son till Etan, son till Simma, son till Simei, 43 son till Jahat, son till Gersom, son till Levi.
44 Deras bröder, Meraris barn, stod på den vänstra sidan: Etan, son till Kisi, son till Abdi, son till Malluk, 45 son till Hasabja, son till Amasja, son till Hilkia, 46 son till Amsi, son till Bani, son till Semer, 47 son till Mahli, son till Musi, son till Merari, son till Levi.
48 Deras bröder, de övriga leviterna, hade avdelats till allt slags tjänstgöring vid tabernaklet, Guds hus.
Arons ättlingar
49 Aron och hans söner förrättade offer på brännoffersaltaret och på rökelsealtaret och utförde allt arbete i det allra heligaste och bringade försoning för Israel, alldeles som Guds tjänare Mose hade befallt. 50 Dessa var Arons söner: hans son Eleasar, dennes son Pinehas, dennes son Abisua, 51 dennes son Bucki, dennes son Ussi, dennes son Seraja, 52 dennes son Merajot, dennes son Amarja, dennes son Ahitub, 53 dennes son Sadok, dennes son Ahimaas.
Leviternas boningsorter
54 Dessa var deras boningsorter, efter deras tältläger inom deras område: Åt Arons söner av kehatiternas släkt - ty lotten föll på dem - 55 gav man Hebron i Juda land med dess utmarker runt omkring. 56 Men åkerjorden och byarna som hörde till staden gav man åt Kaleb, Jefunnes son. 57 Åt Arons söner gav man alltså fristäderna Hebron och Libna med utmarker, vidare Jattir och Estemoa med utmarker, 58 Hilen med utmarker, Debir med utmarker, 59 Asan med utmarker och Bet-Semes med utmarker; 60 och ur Benjamins stam Geba med utmarker, Alemet med utmarker och Anatot med utmarker, så att deras städer tillsammans utgjorde tretton städer efter deras släkter. 61 Kehats övriga barn fick ur en stamsläkt, nämligen den stamhalva som utgjorde ena hälften av Manasse stam, tio städer genom lottkastning.
62 Men Gersoms barn fick efter sina släkter ur Isaskars stam, ur Asers stam, ur Naftali stam och ur Manasse stam i Basan tretton städer. 63 Meraris barn fick efter sina släkter ur Rubens stam, ur Gads stam och ur Sebulons stam genom lottkastning tolv städer. 64 Så gav Israels barn åt leviterna dessa städer med utmarker. 65 Genom lottkastning gav de åt dem ur Juda barns stam, ur Simeons barns stam och ur Benjamins barns stam dessa städer, som de gav namn.
66 Några bland Kehats barns släkter fick följande städer ur Efraims stam som sitt område: 67 Man gav dem fristäderna Sikem med utmarker i Efraims bergsbygd, Gezer med utmarker, 68 Jokmeam med utmarker, Bet-Horon med utmarker; 69 vidare Ajalon med utmarker och Gat-Rimmon med utmarker, 70 och ur ena hälften av Manasse stam Aner med utmarker och Bilam med utmarker. Detta tillföll Kehats övriga barns släkt.
71 Gersoms barn fick ur den släkt som utgjorde ena hälften av Manasse stam Golan i Basan med utmarker och Astarot med utmarker, 72 och ur Isaskars stam Kedesh med utmarker, Dobrat med utmarker, 73 Ramot med utmarker och Anem med utmarker, 74 och ur Asers stam Masal med utmarker, Abdon med utmarker, 75 Hukok med utmarker och Rehob med utmarker, 76 och ur Naftali stam Kedesh i Galileen med utmarker, Hammon med utmarker och Kirjatajim med utmarker.
77 Meraris övriga barn fick ur Sebulons stam Rimmono med utmarker och Tabor med utmarker, 78 och på andra sidan Jordan mitt emot Jeriko, öster om Jordan, ur Rubens stam Beser i öknen med utmarker, Jahas med utmarker, 79 Kedemot med utmarker och Mefaat med utmarker, 80 och ur Gads stam Ramot i Gilead med utmarker, Mahanajim med utmarker, 81 Hesbon med utmarker och Jaser med utmarker.
10 Lagen innehåller endast en skugga av det goda som kommer och inte tingen i deras verkliga gestalt. Därför kan lagen aldrig genom samma offer som ständigt år efter år frambärs, fullkomna dem som träder fram. 2 Skulle man inte annars ha upphört att offra? De som förrättar offertjänsten skulle då redan en gång för alla ha blivit renade och inte längre haft några synder på sitt samvete. 3 Men nu ligger i dessa offer en årlig påminnelse om synder. 4 Ty det är omöjligt att tjurars och bockars blod skulle kunna utplåna synder. 5 När Kristus träder in i världen säger han därför:
Offer och gåvor begärde du inte, men en kropp har du berett åt mig.[a]
6 Brännoffer och syndoffer gladde dig inte.
7 Då sade jag: Se, jag har kommit, Gud, för att göra din vilja.
I bokrullen är det skrivet om mig.
8 Först säger han: "Offer och gåvor, brännoffer och syndoffer begärde du inte och gladde dig inte", fast de bärs fram enligt lagen. 9 Sedan säger han: "Se, jag har kommit för att göra din vilja." Så upphäver han det första för att fastställa det andra. 10 Och i kraft av denna vilja är vi helgade genom att Jesu Kristi kropp blev offrad en gång för alla.
11 Alla andra präster står dag efter dag och förrättar sin tjänst och bär gång på gång fram samma offer, som aldrig kan ta bort synderna. 12 Men Jesus har framburit ett enda syndoffer för alla tider, och han har satt sig på Guds högra sida 13 och väntar nu på att hans fiender skall läggas som en fotpall under hans fötter. 14 Genom ett enda offer har han för alla tider gjort dem som helgas fullkomliga. 15 Om detta vittnar också den helige Ande för oss. Först säger han:
16 Detta är det förbund som jag skall sluta med dem
efter denna tid säger Herren.
Och sedan:
Jag skall lägga mina lagar i deras hjärtan
och skriva dem i deras sinnen,[b]
17 och deras synder och överträdelser skall jag aldrig mer komma ihåg.
18 Och där synderna är förlåtna behövs det inte längre något syndoffer.
Uppmuntran till tro och kärlek
19 Bröder, i kraft av Jesu blod kan vi nu frimodigt gå in i det allra heligaste 20 på den nya och levande väg som han har öppnat för oss genom förlåten, det vill säga sitt kött. 21 Vi har en stor präst över Guds hus. 22 Låt oss därför med uppriktigt hjärta gå fram i full trosvisshet, med ett hjärta som är renat från ett ont samvete och med en kropp som är badad i rent vatten. 23 Låt oss orubbligt hålla fast vid hoppets bekännelse, ty den som har gett oss löftet är trofast. 24 Låt oss ge akt på varandra och uppmuntra varandra till kärlek och goda gärningar. 25 Låt oss inte överge våra egna sammankomster, som en del har för vana, utan uppmuntra varandra, detta så mycket mer som ni ser att dagen närmar sig.
Varning för avfall
26 Men om vi syndar med vett och vilja sedan vi fått kunskap om sanningen, finns det inte längre något offer för synder, 27 utan en fruktansvärd väntan på domen och en förtärande eld, som skall uppsluka motståndarna. 28 Den som förkastar Mose lag skall utan förbarmande dö, om två eller tre vittnar mot honom. 29 Hur mycket strängare straff tror ni då inte den skall förtjäna som trampar Guds Son under fötterna och håller förbundets blod för orent, det blod som har helgat honom, och som smädar nådens Ande? 30 Vi känner honom som har sagt: Min är hämnden, jag skall utkräva den, och vidare: Herren skall döma sitt folk.[c] 31 Det är fruktansvärt att falla i den levande Gudens händer.
32 Kom ihåg den första tiden då ljuset kom till er. Ni fick utstå en hård kamp och mycket lidande. 33 Somliga utsattes för offentligt åtlöje och blev hånade och plågade, andra stod sida vid sida med dem som behandlades så. 34 Ni led tillsammans med fångarna och fann er med glädje i att bli berövade era ägodelar, eftersom ni visste att ni ägde något bättre, något som består. 35 Kasta därför inte bort er frimodighet, som ger stor lön. 36 Ni behöver uthållighet för att göra Guds vilja och få vad han har lovat. 37 Ty
ännu en kort liten tid, så kommer han som skall komma,
och han skall inte dröja.[d]
38 Min rättfärdige skall leva av tro.
Och vidare:
Men om han drar sig undan finner min själ ingen glädje i honom.
39 Men vi hör inte till dem som drar sig undan och går förlorade. Vi hör i stället till dem som tror och vinner sina själar.
4 Hör detta ord, ni Basans kor[a] på Samarias berg,
ni som förtrycker de svaga
och krossar de fattiga,
ni som säger till era män:
"Tag hit, så att vi får dricka."
2 Herren, Herren har svurit vid sin helighet:
Se, dagar skall komma över er,
då man skall hämta upp er med metkrokar
och vad som är kvar av er med fiskkrokar.
3 Då skall ni söka er ut,
var och en genom närmaste öppning i muren,
och ni skall drivas bort till Harmon,
säger Herren.
Israels förhärdelse
4 Gå till Betel och bedriv er synd,
till Gilgal och bedriv än värre synd.
Bär på morgonen fram era slaktoffer,
på tredje dagen era tionden.
5 Förbränn syrat bröd till lovoffer,
lys ut frivilliga offer, ja, kungör dem.
Ty sådant älskar ni ju, ni Israels barn,
säger Herren, Herren.
6 Jag lät er gå med tomma magar[b] i alla era städer,
jag lät er sakna bröd på alla era orter.
Och ändå har ni inte vänt om till mig,
säger Herren.
7 Jag höll tillbaka regnet för er,
när det ännu var tre månader kvar till skördetiden.
Jag lät det regna över en stad
men inte över en annan.
En åker fick regn,
och den åker som inte fick regn torkade bort.
8 Två, tre städer stapplade bort till samma stad
för att få vatten att dricka,
utan att de kunde släcka sin törst.
Och ändå har ni inte vänt om till mig,
säger Herren.
9 Jag lät er drabbas av sot och rost.
Era många trädgårdar och vingårdar,
era fikonträd och olivträd,
åt gräshopporna upp.
Och ändå har ni inte vänt om till mig,
säger Herren.
10 Jag sände pest ibland er som i Egypten.
Jag dödade era unga män med svärd
och lät era hästar bli tagna som byte.
Stanken av era fallna skaror
lät jag stiga upp och komma in i er näsa.
Och ändå har ni inte vänt om till mig,
säger Herren.
11 Jag lät ödeläggelse drabba er,
liksom när Gud ödelade Sodom och Gomorra.
Ni var som en brand, ryckt ur elden.
Och ändå har ni inte vänt om till mig,
säger Herren.
12 Därför skall jag göra så med dig, Israel,
och eftersom jag skall göra detta med dig,
så bered dig, Israel, att möta din Gud.
13 Ty se, han som danar bergen och skapar vinden
och förkunnar för människan sina tankar,
han som gör morgonrodnaden till mörker
och går fram över jordens höjder -
Herren, härskarornas Gud, är hans namn.
Psalm 148
Skapelsens lov till Herren
1 Halleluja!
Prisa Herren från himlen,
prisa honom i höjden.
2 Prisa honom, alla hans änglar,
prisa honom, hela hans här.
3 Prisa honom, sol och måne,
prisa honom, alla lysande stjärnor.
4 Prisa honom, ni himlars himmel
och ni vatten ovan himlen.
5 Ja, de skall prisa Herrens namn,
ty han befallde och de blev skapade.
6 Han gav dem deras plats
för alltid och för evigt.
Han gav dem en lag
som ingen överträder.
7 Prisa Herren från jorden,
ni havsdjur och alla djup,
8 eld och hagel, snö och töcken,
du stormande vind
som uträttar hans befallning,
9 ni berg och alla höjder,
ni fruktträd och alla cedrar,
10 ni vilda djur och all boskap,
ni kräldjur och bevingade fåglar,
11 ni jordens kungar och alla folk,
ni furstar och alla domare på jorden,
12 ni ynglingar och unga kvinnor,
ni gamla med de unga.
13 Prisa Herrens namn,
ty endast hans namn är högt,
hans majestät når över jord och himmel.
14 Han har upphöjt ett horn för sitt folk
till en lovsång för alla sina fromma,
för Israels barn, det folk som står honom nära.
Halleluja!
Psalm 149
Israel uppmanas att prisa sin Herre
1 Halleluja!
Sjung till Herren en ny sång,
hans lov i de frommas församling.
2 Israel skall glädja sig över sin skapare,
Sions barn jubla över sin konung.
3 De skall prisa hans namn under dans,
till puka och harpa skall de lovsjunga honom.
4 Ty Herren gläds över sitt folk,
han smyckar de ödmjuka med frälsning.
5 De fromma skall jubla i härlighet
och sjunga av glädje på sin bädd.
6 Guds lov skall vara i deras mun
och ett tveeggat svärd i deras hand,
7 för att hämnas på hednafolken
och straffa folken,
8 för att binda deras kungar med kedjor
och deras stormän med järnbojor,
9 för att verkställa det domslut som är nedtecknat.
Det är en ära för alla hans fromma.
Halleluja!
Psalm 150
Halleluja!
1 Halleluja!
Prisa Gud i hans helgedom,
prisa honom i hans makts fäste.
2 Prisa honom för hans väldiga gärningar,
prisa honom för hans stora härlighet.
3 Prisa honom med basunklang,
prisa honom med psaltare och harpa.
4 Prisa honom med puka och dans,
prisa honom med stränginstrument och flöjt.
5 Prisa honom med ljudande cymbaler,
prisa honom med klingande cymbaler.
6 Må allt som andas prisa Herren!
Halleluja!
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln