M’Cheyne Bible Reading Plan
Asarja blir kung i Juda
15 I Jerobeams, Israels kungs, tjugosjunde regeringsår blev Asarja, Amasjas son, kung i Juda. 2 Han var sexton år, när han blev kung, och han regerade femtiotvå år[a] i Jerusalem. Hans mor hette Jekolja och var från Jerusalem. 3 Han gjorde det som var rätt i Herrens ögon, alldeles som hans fader Amasja hade gjort. 4 Men offerhöjderna avskaffades inte, utan folket fortsatte att offra och tända offereld på höjderna. 5 Men Herren slog kungen så att han blev spetälsk för hela livet. Han bodde sedan i ett särskilt hus. Jotam, kungens son, förestod då hans hus och dömde folket i landet.
6 Vad som mer finns att säga om Asarja och om allt vad han gjorde, det är skrivet i Juda kungars krönika. 7 Asarja gick till vila hos sina fäder, och man begravde honom hos hans fäder i Davids stad. Hans son Jotam blev kung efter honom.
Sakarja blir kung i Israel
8 I Asarjas, Juda kungs, trettioåttonde regeringsår blev Sakarja, Jerobeams son, kung över Israel i Samaria och regerade i sex månader.[b] 9 Han gjorde det som var ont i Herrens ögon, så som hans fäder hade gjort. Han vände sig inte bort från de synder genom vilka Jerobeam, Nebats son, hade kommit Israel att synda. 10 Sallum, Jabesh son, anstiftade en sammansvärjning mot honom och dödade honom inför folket och blev kung i hans ställe.
11 Vad som mer finns att säga om Sakarja, det är skrivet i Israels kungars krönika. 12 Så gick det ord i uppfyllelse som Herren hade talat till Jehu, när han sade: "Dina söner skall till fjärde led sitta på Israels tron." Och det skedde så.
Sallum blir kung i Israel
13 Sallum, Jabesh son, blev kung i Ussias, Juda kungs, trettionionde regeringsår, och han regerade en månad[c] i Samaria.
14 Då drog Menahem, Gadis son, upp från Tirsa och kom till Samaria och dödade Sallum, Jabesh son, i Samaria och blev kung i hans ställe. 15 Vad som mer finns att säga om Sallums gärningar och om den sammansvärjning han anstiftade, det är skrivet i Israels kungars krönika. 16 Vid den tiden förstörde Menahem Tifsa och allt som fanns där inne och hela dess område från Tirsa, ty staden hade inte öppnat portarna. Därför förstörde han den och han lät skära upp alla havande kvinnor.
Menahem blir kung i Israel
17 I Asarjas, Juda kungs, trettionionde regeringsår, blev Menahem, Gadis son, kung över Israel och regerade i tio år[d] i Samaria. 18 Han gjorde det som var ont i Herrens ögon. Så länge han levde vände han sig inte bort från de synder genom vilka Jerobeam, Nebats son, hade kommit Israel att synda.
19 Pul,[e] kungen i Assyrien, trängde in i landet. Då gav Menahem åt Pul 1 000 talenter silver, för att han skulle understödja honom och befästa kungadömet i hans hand. 20 De pengar som Menahem skulle ge kungen i Assyrien tog han ut genom att lägga skatt på alla rika män i Israel, en skatt på 50 siklar silver för var och en. Så vände kungen i Assyrien tillbaka och stannade inte där i landet.
21 Vad som mer finns att säga om Menahem och om allt vad han gjorde, det är skrivet i Israels kungars krönika. 22 Menahem gick till vila hos sina fäder. Hans son Pekaja blev kung efter honom.
Pekaja blir kung i Israel
23 I Asarjas, Juda kungs, femtionde regeringsår blev Pekaja, Menahems son, kung över Israel i Samaria och regerade i två år.[f] 24 Han gjorde det som var ont i Herrens ögon. Han vände sig inte bort från de synder genom vilka Jerobeam, Nebats son, hade kommit Israel att synda. 25 Peka, Remaljas son, en av hans officerare, anstiftade en sammansvärjning mot honom och dödade honom i kungshusets palatsbyggnad i Samaria, han tillsammans med Argob och Arje. Därvid hade han med sig femtio gileaditer. Så dödade han Pekaja och blev kung i hans ställe.
26 Vad som mer finns att säga om Pekaja och om allt han gjorde, det är skrivet i Israels kungars krönika.
Peka blir kung i Israel
27 I Asarjas, Juda kungs, femtioandra regeringsår blev Peka, Remaljas son, kung över Israel i Samaria. Han regerade i tjugo år.[g] 28 Han gjorde det som var ont i Herrens ögon. Han vände sig inte bort från de synder genom vilka Jerobeam, Nebats son, hade kommit Israel att synda.
29 När Peka var kung i Israel kom den assyriske kungen Tiglat-Pileser och intog Ijon, Abel-Bet-Maaka, Janoa, Kedesh, Hasor, Gilead och Galileen, hela Naftali land, och förde bort folket till Assyrien.
30 Hosea, Elas son, anstiftade en sammansvärjning mot Peka, Remaljas son, och dödade honom och blev så kung i hans ställe i Jotams, Ussias sons, tjugonde regeringsår. 31 Vad som mer finns att säga om Peka och om allt han gjorde, det är skrivet i Israels kungars krönika.
Jotam blir kung i Juda
32 I Pekas, Remaljas sons, Israels kungs, andra regeringsår blev Jotam,[h] Ussias son, kung i Juda. 33 Han var tjugofem år när han blev kung, och han regerade sexton år i Jerusalem. Hans mor hette Jerusa och var dotter till Sadok. 34 Han gjorde det som var rätt i Herrens ögon, alldeles som hans fader Ussia hade gjort. 35 Men offerhöjderna avskaffades inte, utan folket fortsatte att offra och tända offereld på höjderna. Han byggde Övre porten till Herrens hus.
36 Vad som mer finns att säga om Jotam och allt han gjorde, det är skrivet i Juda kungars krönika. 37 Vid den tiden började Herren sända Resin, kungen i Aram, och Peka, Remaljas son, mot Juda. 38 Jotam gick till vila hos sina fäder och blev begravd hos sina fäder i sin fader Davids stad. Hans son Ahas blev kung efter honom.
Hälsning
1 Från Paulus, Guds tjänare och Jesu Kristi apostel, sänd att leda Guds utvalda till tro och till insikt om den sanning som hör till gudsfruktan 2 och som ger hopp om evigt liv. Ja, evigt liv har Gud, som inte kan ljuga, utlovat från evighet. 3 Och när tiden var inne uppenbarade han sitt ord genom den förkunnelse som har anförtrotts åt mig på Guds, vår Frälsares, befallning. 4 Jag hälsar Titus, mitt äkta barn i den gemensamma tron. Nåd och frid från Gud, Fadern, och Kristus Jesus, vår Frälsare.
Titus uppgift på Kreta
5 När jag lämnade dig kvar på Kreta, var det för att du skulle ordna det som ännu återstod och i varje stad insätta äldste efter mina anvisningar. 6 En sådan skall vara oförvitlig, en enda kvinnas man, och ha troende barn som inte kan beskyllas för att vara ostyriga eller uppstudsiga. 7 Församlingsledaren[a] skall som en Guds förvaltare vara oförvitlig. Han skall inte vara självgod, inte häftig, inte missbruka vin, inte vara våldsam eller girig, 8 utan gästfri, godhjärtad och förståndig, pålitlig, gudfruktig och behärskad. 9 Han skall hålla sig till lärans tillförlitliga ord, så att han genom en sund undervisning kan uppmuntra andra och vederlägga motståndarna. 10 Ty särskilt bland de omskurna finns det många orosstiftare, pratmakare och bedragare. 11 Dem måste man tysta munnen på, för de vänder upp och ner på hela familjer genom att för egen vinning lära ut sådant som de inte borde.
12 En av deras egna, en profet, har sagt: "Kreter ljuger alltid, är vilddjur, glupska och lata." 13 Det omdömet är sant. Tillrättavisa dem därför strängt, så att de blir sunda i tron 14 och inte befattar sig med judiska myter och med stadgar från människor som vänder sig bort från sanningen. 15 För de rena är allting rent, men för de orena, för dem som inte tror, är ingenting rent, utan hos dem är både förstånd och samvete orenade. 16 De försäkrar att de känner Gud, men med sina gärningar förnekar de honom. De är avskyvärda och olydiga, odugliga till varje god gärning.
Israels falska gudstjänst
8 Sätt hornet för din mun! Som en örn kommer fienden över Herrens hus,
eftersom de har brutit mitt förbund
och syndat mot min lag.
2 De ropar till mig:
"Min Gud! Vi känner dig, vi i Israel."
3 Israel har förkastat det som är gott,
därför skall fienden förfölja dem.
4 De valde kungar som inte kom genom mig.
De tillsatte furstar, utan att jag fick veta det.
Av sitt silver och guld gjorde de sig avgudar
till deras egen undergång.
5 Din kalv, Samaria, stinker.
Min vrede är upptänd mot dem.
Hur länge kommer de att vara oförmögna till renhet?
6 Från Israel har kalven kommit.
En konsthantverkare har gjort den,
en gud är den inte.
Den skall krossas till smulor,
Samarias kalv.
7 Vind sår de,
och storm skall de skörda.
Säd skall de inte få.
Deras gröda skall inte ge någon föda,
och om den ger någon
skall främlingar sluka den.
8 Israel blir uppslukad.
De räknas nu bland hednafolken
som ett kärl till ingen glädje.
9 Ty de drog bort till Assur,
likt en vildåsna som går sin egen väg.
Efraim har lejt sig älskare.
10 Men hur de än köpslår bland folken,
skall jag nu samla dem
och låta dem börja en tid av ringhet,
förtryckta av furstarnas kung.
11 Eftersom Efraim har gjort sig
så många altaren för att synda,
skall också hans altaren bli honom till synd.
12 Jag har skrivit mycket till honom
i min undervisning,
men den betraktas som något främmande.
13 Som offergåvor åt mig offrar de kött och äter det,
men Herren gläder sig inte över dem.
Nu skall han komma ihåg deras missgärning
och straffa dem för deras synder.
Till Egypten skall de få vända tillbaka.
14 Eftersom Israel har glömt bort
sin skapare och byggt tempel
och eftersom Juda har uppfört många befästa städer,
skall jag sända en eld mot hans städer
och den skall förtära palatsen i dem.
Psalm 123
Med blicken på Guds nåd
1 En vallfartssång.
Jag lyfter mina ögon upp till dig,
du som bor i himlen.
2 Som en tjänares ögon ser på sin herres hand,
som en tjänarinnas ögon på sin frus hand,
så ser våra ögon upp till Herren, vår Gud,
till dess att han ger oss sin nåd.
3 Var oss nådig, Herre, var oss nådig.
ty vi har fått utstå mycket förakt.
4 Vi har fått utstå de säkras hån
och de högmodigas förakt.
Psalm 124
Tacksägelse för befrielse ur stor nöd
1 En vallfartssång av David.
Om Herren inte varit med oss
- så skall Israel säga -
2 om Herren inte varit med oss
när människor reste sig upp mot oss,
3 då hade de slukat oss levande
när deras vrede upptändes mot oss,
4 då hade vattnen dränkt oss,
strömmen sköljt över oss,
5 ja, då hade de väldiga vattenmassorna
sköljt över oss.
6 Lovad vare Herren,
som inte gav oss till rov åt deras tänder.
7 Vår själ kom undan som en fågel
ur fågelfängarens snara,
snaran gick sönder
och vi kom undan.
8 Vår hjälp är i Herrens namn,
hans som har gjort himmel och jord.
Psalm 125
Herren beskyddar sitt folk
1 En vallfartssång.
De som förtröstar på Herren är som Sions berg.
Det rubbas inte, det står kvar för evigt.
2 Jerusalem omges av berg,
och Herren omger sitt folk
från nu och till evig tid.
3 Ogudaktighetens spira skall inte vila
över de rättfärdigas arvslott,
för att de rättfärdiga inte skall räcka ut
sina händer till orättfärdighet.
4 Gör gott, Herre, mot de goda,
mot dem som har uppriktiga hjärtan.
5 Men dem som viker av på krokiga vägar
skall Herren föra bort
tillsammans med ogärningsmännen.
Frid över Israel!
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln