M’Cheyne Bible Reading Plan

14 ^(A) Abia gick till vila hos sina fäder, och man begravde honom i Davids stad. Hans son Asa^[a] blev kung efter honom. Under hans tid hade landet ro i tio år^[b].

Asa blir kung i Juda

^2 (B) Asa gjorde det som var gott och rätt i Herren sin Guds ögon. ^3 (C) Han avlägsnade de främmande altarna^[c] och offerhöjderna, slog sönder stoderna och högg ner asherapålarna. ⁴ Han uppmanade Juda att söka Herren, sina fäders Gud, och att hålla lagen och budorden. ^5 (D) Ur alla Juda städer tog han bort offerhöjderna och solstoderna.^[d] Och riket hade lugn under hans tid.

⁶ Han byggde befästa städer i Juda eftersom landet hade ro. Och han förde inte något krig under dessa år, för Herren hade gett honom ro. ⁷ Han sade därför till Juda: ”Låt oss bygga dessa städer och runt omkring förse dem med murar och torn, med portar och bommar. Landet är ännu vårt, därför att vi har sökt Herren vår Gud. Vi har sökt honom, och han har gett oss ro på alla sidor.”

Så byggde de och hade framgång. ⁸ Asa hade en här som utgjordes av 300 000 man från Juda och som bar stora sköldar och spjut. Utöver dessa kom från Benjamin 280 000 man som bar små sköldar och som spände båge. Alla dessa var tappra stridsmän.

⁹ Men nubiern Sera^[e] drog ut mot dem med en här på tusen gånger tusen man och trehundra vagnar, och han kom ända till Maresha. ¹⁰ Asa drog ut mot honom, och de ställde upp sig till strid i Sefatas dal vid Maresha^[f]. ^11 (E) Då ropade Asa till Herren sin Gud: ”Herre, utom dig finns ingen som kan hjälpa i striden mellan den starke och den svage. Så hjälp oss, Herre vår Gud, för vi stöder oss på dig, och vi har kommit hit i ditt namn mot denna skara. Herre, du är vår Gud. Låt ingen människa stå dig emot.”

^12 (F) Och Herren lät nubierna bli slagna av Asa och Juda så att de flydde. ¹³ Asa och folket som var med honom förföljde dem ända till Gerar.^[g] Av nubierna föll så många att ingen av dem kom undan med livet, för de blev nergjorda av Herren och hans här. Och folket tog ett stort byte. ^14 (G) Sedan intog de alla städer runt omkring Gerar, eftersom fruktan för Herren hade kommit över dem. Och de plundrade alla städerna, eftersom det fanns mycket att plundra i dem. ¹⁵ Till och med boskapsskjulen bröt de ner, och de förde bort kameler och småboskap i mängd. De vände sedan tillbaka till Jerusalem.

Asas reformer

15 ^(H) Guds Ande kom över Asarja, Odeds son. ^2 (I) Han gick ut mot Asa och sade till honom: ”Hör mig, du Asa, och ni hela Juda och Benjamin. Herren är med er när ni är med honom, och om ni söker honom låter han sig finnas av er. Men om ni överger honom kommer han att överge er. ^3 (J) En lång tid levde Israel utan den sanne Guden, utan präster som undervisade dem och utan någon lag. ^4 (K) Men i sin nöd omvände de sig till Herren, Israels Gud, och när de sökte honom lät han sig finnas av dem. ^5 (L) Under de tiderna fanns det ingen trygghet när man gick ut eller in, utan stor förvirring rådde bland alla som bodde här i länderna. ^6 (M) Folk drabbade samman med folk och stad med stad, för Gud förvirrade dem med all slags nöd. ^7 (N) Men var nu starka och låt inte modet falla, för ert arbete ska få sin lön.”

⁸ När Asa hörde dessa ord och denna profetia av profeten Oded, tog han mod till sig och avlägsnade de eländiga avgudabilderna ur Juda och Benjamins hela land och ur de städer som han hade erövrat i Efraims bergsbygd. Han upprättade på nytt Herrens altare, det som stod framför Herrens förhus.

⁹ Och han samlade hela Juda och Benjamin, liksom de främlingar från Efraim, Manasse och Simeon som bodde ibland dem. Många från Israel hade anslutit sig till honom när de såg att Herren hans Gud var med honom. ¹⁰ De samlades i Jerusalem i tredje månaden av Asas femtonde regeringsår^[h]. ^11 (O) Av det byte de hade fört med sig offrade de på den dagen åt Herren 700 tjurar och 7 000 djur av småboskapen. ^12 (P) Och de slöt det förbundet att de skulle söka Herren, sina fäders Gud, av hela sitt hjärta och av hela sin själ. ^13 (Q) Var och en som inte sökte Herren, Israels Gud, skulle bli dödad, liten eller stor, man eller kvinna. ¹⁴ Och de svor eden inför Herren med hög röst, under jubel och till ljudet av trumpeter och horn. ¹⁵ Hela Juda gladde sig över eden, för de hade svurit den av hela sitt hjärta, och de sökte Herren med hela sin vilja. Han lät sig finnas av dem, och han lät dem få ro på alla sidor.

^16 (R) Kung Asa avsatte också sin mor^[i] Maaka från hennes drottningvärdighet, därför att hon hade satt upp en avgudabild åt Ashera. Asa högg ner hennes avgudabild, krossade den och brände den i Kidrondalen.

¹⁷ Offerhöjderna blev dock inte avlägsnade ur Israel, men Asas hjärta var hängivet Gud så länge han levde. ¹⁸ Han förde in i Guds hus både det hans far och det han själv hade helgat åt Herren: silver, guld och kärl. ¹⁹ Och det blev inget krig förrän i Asas trettiofemte regeringsår.

Den himmelska synen

4 ^(A) Därefter såg jag, och se: en dörr stod öppen i himlen. Och rösten som jag först hade hört tala till mig som en basun sade: "Kom hit upp, så ska jag visa dig vad som måste ske efter detta."

^2 (B) Genast var jag i Anden. Och se, en tron stod i himlen, och någon satt på tronen. ³ Och han som satt där liknade en ädelsten, som jaspis och karneol^[a], och runt omkring tronen fanns en regnbåge som liknade smaragd. ^4 (C) Runt omkring tronen stod tjugofyra troner, och på tronerna satt tjugofyra äldste klädda i vita kläder och med kronor av guld på huvudet. ^5 (D) Och från tronen kom blixtar och dån och åska, och framför tronen brann sju facklor som är Guds sju andar. ^6 (E) Framför tronen låg liksom ett hav av glas, som av kristall.

Mitt för tronen och runt omkring den stod fyra varelser som hade fullt med ögon framtill och baktill. ^7 (F) Den första varelsen liknade ett lejon, den andra en ung tjur, den tredje hade ett ansikte som en människa och den fjärde liknade en flygande örn. ^8 (G) Var och en av de fyra varelserna hade sex vingar och fullt med ögon runt om och på insidan^[b]. Dag och natt säger de utan uppehåll:

⁹ Och när varelserna prisar och ärar och tackar honom som sitter på tronen och som lever i evigheters evighet, ^10 (H) då faller de tjugofyra äldste ner inför honom som sitter på tronen och tillber honom som lever i evigheters evighet. De lägger ner sina kronor inför tronen och säger:

2 Detta hände på tjugofjärde dagen i sjätte månaden^[a] av kung Darejaveshs andra regeringsår.

Det nya templets härlighet

² I sjunde månaden, på tjugoförsta dagen i månaden^[b], kom Herrens ord genom profeten Haggai. Han sade: ³ Säg till Serubbabel, Shealtiels son, ståthållare i Juda, och till översteprästen Josua, Josadaks son, och till dem som är kvar av folket:

Ny välsignelse

¹¹ På tjugofjärde dagen i nionde månaden av Darejaveshs andra regeringsår^[f] kom Herrens ord till profeten Haggai. Han sade:

¹² Så säger Herren Sebaot: Fråga prästerna vad lagen säger: ¹³ ”Om någon bär heligt kött i sin mantelflik och med fliken rör vid bröd, kokt mat, vin, olja eller annan mat, blir det då heligt?” Prästerna svarade: ”Nej.” ^14 (G) Sedan frågade Haggai: ”Om en som blivit oren genom en död rör vid något av allt detta, blir det då orent?”^[g] Prästerna svarade: ”Ja, det blir orent.” ¹⁵ Då sade Haggai:

Serubbabel – Herrens signetring

²¹ Herrens ord kom för andra gången till Haggai, på tjugofjärde dagen i samma månad. Han sade: ²² Säg till Serubbabel, Juda ståthållare:

^24 (J) På den dagen, säger Herren Sebaot, ska jag ta dig, min tjänare Serubbabel, Shealtiels son, säger Herren, och göra dig till en signetring.^[i] För jag har utvalt dig, säger Herren Sebaot.

Jesus och Nikodemus

3 ^(A) Bland fariseerna fanns en man som hette Nikodemus, en av judarnas rådsherrar. ² Han kom till Jesus en natt och sade: "Rabbi, vi vet att du är en lärare som kommer från Gud. Ingen kan göra de tecken som du gör om inte Gud är med honom."

³ Jesus svarade: "Jag säger dig sanningen: Den som inte blir född på nytt^[a] kan inte se Guds rike." ⁴ Nikodemus sade: "Hur kan en människa bli född när hon är gammal? Hon kan väl inte komma in i moderlivet och födas en gång till?" ⁵ Jesus svarade: "Jag säger dig sanningen: Den som inte blir född av vatten och Ande kan inte komma in i Guds rike. ⁶ Det som är fött av köttet är kött, och det som är fött av Anden är ande. ⁷ Var inte förvånad över att jag sade att ni måste födas på nytt. ⁸ Vinden blåser vart den vill, och du hör dess sus, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den är på väg. Så är det med var och en som är född av Anden."^[b]

⁹ Nikodemus frågade: "Hur kan det gå till?" ¹⁰ Jesus svarade: "Du är Israels lärare. Förstår du inte det här? ¹¹ Jag säger dig sanningen: Vi talar om det vi vet och vittnar om det vi har sett, men ni tar inte emot vårt vittnesbörd. ¹² Om ni inte tror när jag talar till er om det jordiska, hur ska ni då kunna tro när jag talar till er om det himmelska?

¹³ Ingen har stigit upp till himlen utom den som kom ner från himlen, Människosonen som är i himlen.^{[c] 14 (B)} Och så som Mose upphöjde ormen i öknen måste Människosonen bli upphöjd,^{[d] 15 (C)} för att var och en som tror på honom ska ha evigt liv. ^16 (D) Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv. ^17 (E) Gud har inte sänt sin Son till världen för att döma världen, utan för att världen ska bli frälst genom honom. ^18 (F) Den som tror på honom blir inte dömd. Men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn.

^19 (G) Och detta är domen: ljuset kom in i världen, men människorna älskade mörkret mer än ljuset eftersom deras gärningar var onda. ^20 (H) Den som gör det onda hatar ljuset och kommer inte till ljuset, för att hans gärningar inte ska avslöjas. ²¹ Men den som lever i sanningen kommer till ljuset, för att det ska bli uppenbart att hans gärningar är gjorda i Gud."

Jesus och Johannes Döparen

^22 (I) Sedan gick Jesus med sina lärjungar till Judeen, och han var med dem där en tid och döpte. ²³ Även Johannes döpte, i Ainon nära Salim^[e] där det fanns gott om vatten, och folk kom dit och blev döpta. ^24 (J) Johannes hade ännu inte blivit satt i fängelse.

²⁵ Då uppstod en diskussion om reningen^[f] mellan några av Johannes lärjungar och en jude^[g]. ²⁶ De gick till Johannes och sade: "Rabbi, han som var med dig på andra sidan Jordan och som du vittnade om – nu döper han, och alla går till honom!"

²⁷ Johannes svarade: "En människa kan inte ta sig något utan att det ges henne från himlen. ^28 (K) Ni kan själva vittna om att jag sade: Jag är inte Messias, jag är sänd framför honom. ^29 (L) Brudgum är den som har bruden. Men brudgummens vän står där och lyssnar till honom, och han gläder sig över brudgummens röst. Den glädjen är nu min helt och fullt. ³⁰ Han måste bli större och jag mindre.

³¹ Den som kommer från ovan är över alla. Den som kommer från jorden är av jorden och talar utifrån jorden. Den som kommer från himlen är över alla. ³² Han vittnar om det han har sett och hört, men ingen tar emot hans vittnesbörd. ^33 (M) Den som tar emot hans vittnesbörd har bekräftat att Gud är sann.

^34 (N) Den som Gud har sänt talar Guds ord, för Gud ger Anden utan begränsning. ^35 (O) Fadern älskar Sonen och har lagt allt i hans hand. ^36 (P) Den som tror på Sonen har evigt liv. Den som inte lyder Sonen ska inte se livet, utan Guds vrede blir kvar över honom."