M’Cheyne Bible Reading Plan

Ussia (Asarja) kung i Juda

26 ^(A) Allt folket i Juda tog Ussia, som då var sexton år, och gjorde honom till kung i hans far Amasjas ställe. ² Det var han som byggde upp Elot^[a] och han lade det åter under Juda, sedan kungen hade gått till vila hos sina fäder.

^3 (B) Ussia var sexton år när han blev kung, och han regerade femtiotvå år^[b] i Jerusalem. Hans mor hette Jekolja och var från Jerusalem. ^4 (C) Han gjorde det som var rätt i Herrens ögon, precis som hans far Amasja hade gjort. ⁵ Han rådfrågade Gud så länge Sakarja levde, han som lärde honom förstå Guds syner.^[c] Så länge han sökte Herren lät Gud det gå väl för honom. ⁶ Han drog ut i strid mot filisteerna och bröt ner Gats, Jabnes och Ashdods murar, och han byggde städer i Ashdods område, i filisteernas land. ⁷ Och Gud hjälpte honom mot filisteerna och mot de araber som bodde i Gur-Baal och mot meuniterna. ⁸ Och ammoniterna betalade skatt till Ussia, och ryktet om honom sträckte sig ända till Egypten, för han blev mycket mäktig.

^9 (D) Ussia byggde torn i Jerusalem över Hörnporten, över Dalporten och över Vinkeln och befäste dem. ¹⁰ Han byggde också torn i öknen och högg ut många brunnar, eftersom han hade en mängd boskap både i låglandet och på slätten. I bergsbygden och på de bördiga fälten hade han jordbruksarbetare och vingårdsarbetare, eftersom han älskade jordbruk.

¹¹ Ussia hade också en här som var stridsberedd och som drog ut i avdelningar som mönstrats och räknats av skrivaren Jeguel och förmannen Maaseja under övervakning av Hananja, en av kungens befälhavare. ¹² Hela antalet av de tappra stridsmän som var huvudmän för familjerna var 2 600. ¹³ Under deras befäl stod en krigshär av 307 500 man, som stred med kraft och mod och var på kungens sida mot fienden. ¹⁴ Ussia försåg hela denna här med sköldar och spjut, hjälmar och pansar, bågar och slungstenar.

¹⁵ I Jerusalem lät han tillverka krigsmaskiner, konstruerade av uppfinnare, att sättas upp på tornen och på murarnas hörn för att skjuta i väg pilar och slunga stora stenar. Ryktet om honom spreds vida omkring, för han fick hjälp att stärka sin makt på ett underbart sätt.

Ussia straffas för sitt högmod

¹⁶ Men när Ussia hade stärkt sin makt blev hans hjärta högmodigt, till hans eget fördärv. Han handlade trolöst mot Herren sin Gud genom att gå in i Herrens tempel för att tända rökelse på rökelsealtaret.

^17 (E) Då gick prästen Asarja dit in efter honom med åttio av Herrens präster, modiga män. ^18 (F) Dessa steg fram mot kung Ussia och sade till honom: ”Det är inte din sak, Ussia, att tända rökelse åt Herren, utan det tillhör prästerna^[d], Arons söner. De är invigda till att tända rökelse. Gå ut ur helgedomen, för du har handlat trolöst, och det ska inte ge dig ära från Herren Gud.”

¹⁹ Då blev Ussia ursinnig där han stod med ett rökelsekar i handen för att tända rökelse. Men just som han rasade mot prästerna slog spetälska ut på hans panna inför prästerna, inne i Herrens hus bredvid rökelsealtaret. ²⁰ Översteprästen Asarja och alla prästerna vände sig till honom, och se, han var spetälsk i pannan! De drev genast ut honom därifrån, och själv skyndade han också ut, eftersom Herren hade straffat honom så.

^21 (G) Kung Ussia var sedan spetälsk ända till sin dödsdag och bodde i ett särskilt hus. Eftersom han var spetälsk var han utesluten från Herrens hus. Hans son Jotam förestod kungens hus och dömde folket i landet.

²² Vad som mer finns att säga om Ussia, om hans första tid såväl som hans sista, det har profeten Jesaja, Amos son, skrivit ner. ²³ Ussia gick till vila hos sina fäder, och man begravde honom^[e] hos hans fäder på den gravmark som tillhörde kungarna, med tanke på att han hade varit spetälsk. Hans son Jotam blev kung efter honom.

Vilddjuret från havet

13 ^(A) Och jag såg ett vilddjur komma upp ur havet. Det hade tio horn och sju huvuden och tio kronor på sina horn, och hädiska namn på sina huvuden. ^2 (B) Vilddjuret som jag såg liknade en leopard, och det hade fötter som en björn och ett gap som ett lejon. Och draken gav det sin makt och sin tron och stor auktoritet. ³ Ett av dess huvuden såg ut att ha blivit slaktat och dödat, men dess dödliga sår hade läkts. Och hela jorden förundrade sig över vilddjuret och följde det. ⁴ De tillbad draken för att han hade gett sin makt åt vilddjuret, och de tillbad vilddjuret och sade: "Vem är som vilddjuret? Vem kan strida mot det?"

^5 (C) Och vilddjuret fick en mun som talade stora och hädiska ord, och det fick rätt att fortsätta i fyrtiotvå månader. ⁶ Det öppnade sin mun för att häda Gud, för att häda hans namn och hans boning, dem som bor i himlen. ^7 (D) Och vilddjuret fick rätt att strida mot de heliga och besegra dem, och det fick makt över alla stammar och folk och språk och länder. ^8 (E) Alla jordens invånare kommer att tillbe det, alla som inte från världens skapelse^[a] har sitt namn skrivet i livets bok som tillhör Lammet som är slaktat.

^9 (F) Du som har öron, hör: ^10 (G) Om någon ska gå i fångenskap, då går han i fångenskap^[b]. Om någon ska dödas med svärd, då dödas han med svärd. Här visar sig de heligas uthållighet och tro.

Vilddjuret från jorden

^11 (H) Och jag såg ett annat vilddjur komma upp ur jorden. Det hade två horn som ett lamm men talade som en drake. ¹² Det utövar det första vilddjurets hela makt inför det och får jorden och dess invånare att tillbe det första vilddjuret vars dödliga sår hade blivit läkt. ^13 (I) Det gör stora tecken och får till och med eld att falla från himlen ner på jorden i människornas åsyn. ^14 (J) Genom tecknen det fått makt att göra inför vilddjuret förleder det jordens invånare. Det säger till jordens invånare att göra en bild åt vilddjuret som har ett sår från ett svärd men lever igen. ^15 (K) Och det fick makt att ge livsande åt vilddjurets bild, så att vilddjurets bild till och med kunde tala och låta döda dem som inte tillbad vilddjurets bild.

¹⁶ Och det tvingar alla – små och stora, rika och fattiga, fria och slavar – att ta emot ett märke på högra handen eller pannan, ^17 (L) så att ingen kan köpa eller sälja utom den som har märket, vilddjurets namn eller dess namns tal. ¹⁸ Här krävs vishet. Den som har förstånd ska räkna ut vilddjurets tal, för det är en människas tal. Och dess tal är 666^[c].

Domsord över Israels fiender

9 ^(A) En profetia, Herrens ord mot Ha-draks land.^[a] I Damaskus ska det slå ner, för Herren har sitt öga på andra människor såväl som på Israels alla stammar. ^2 (B) Det slår också ner i det angränsande Hamat, likaså i Tyrus och Sidon där man är så vis. ³ Tyrus byggde sig ett fäste och samlade silver som stoft och guld som smuts på gatorna. ⁴ Men se, Herren ska göra henne fattig och störta ner hennes välde i havet, och hon ska förtäras av eld.

Sions kung kommer

Befrielse genom förbundsblodet

Jesus blir smord i Betania

12 Sex dagar före påsk kom Jesus till Betania där Lasarus bodde, han som Jesus hade uppväckt från de döda. ² Där ordnade de en festmåltid för honom. Marta passade upp, och Lasarus var en av dem som låg till bords med honom. ³ Då tog Maria en hel flaska dyrbar äkta nardusolja^[a] och smorde Jesu fötter och torkade dem med sitt hår, och huset fylldes av doften från oljan.

⁴ Men Judas Iskariot, en av hans lärjungar, den som skulle förråda honom, invände: ⁵ "Varför sålde man inte den oljan för trehundra denarer och gav till de fattiga?" ⁶ Det sade han inte för att han brydde sig om de fattiga, utan för att han var en tjuv och brukade ta för sig av det som lades i kassan som han hade hand om. ⁷ Jesus sade då: "Låt henne vara. Hon har sparat^[b] den till min begravningsdag. ^8 (A) De fattiga har ni alltid bland er, men mig har ni inte alltid^[c]."

^9 (B) En stor mängd judar fick veta att Jesus var där, och de kom inte bara för Jesu skull utan också för att se Lasarus som han hade uppväckt från de döda. ¹⁰ Då bestämde sig översteprästerna för att döda även Lasarus, ¹¹ eftersom många judar lämnade dem för hans skull och trodde på Jesus.

Jesus rider in i Jerusalem

^12 (C) Nästa dag hade folk i stora skaror kommit till högtiden. När de fick höra att Jesus var på väg in i Jerusalem, ^13 (D) tog de palmblad och gick ut för att möta honom. Och de ropade: "Hosianna^[d]! Välsignad är han som kommer i Herrens namn, han som är Israels kung!" ¹⁴ Jesus fann ett åsneföl och satt upp på det, som det står skrivet:

^16 (E) Hans lärjungar förstod först inte detta. Men när Jesus hade blivit förhärligad, kom de ihåg att det var skrivet så om honom och att man hade gjort så för honom.

¹⁷ Alla som hade varit med honom när han kallade Lasarus ut ur graven och uppväckte honom från de döda vittnade nu om detta, ¹⁸ och många kom ut och mötte honom därför att de hörde att han hade gjort detta tecken. ¹⁹ Då sade fariseerna till varandra: "Ser ni att ni inte kommer någon vart? Hela världen springer ju efter honom."

Jesus förutsäger sin död

²⁰ Bland dem som hade kommit upp för att tillbe vid högtiden fanns några greker^[f]. ²¹ De kom nu till Filippus, som var från Betsaida^[g] i Galileen, och bad honom: "Herre, vi vill se Jesus." ²² Filippus gick och talade om det för Andreas, och Andreas och Filippus gick och berättade det för Jesus.

^23 (F) Jesus svarade: "Stunden har kommit när Människosonen ska förhärligas. ²⁴ Jag säger er sanningen: Om vetekornet inte faller i jorden och dör, förblir det ett ensamt korn. Men om det dör bär det rik frukt. ^25 (G) Den som älskar sitt liv förlorar det, men den som sätter sitt liv sist^[h] i den här världen ska bevara det^[i] till evigt liv. ^26 (H) Om någon vill tjäna mig ska han följa mig, och där jag är ska också min tjänare vara. Om någon tjänar mig ska Fadern ära honom.

^27 (I) Nu är min själ i ångest. Vad ska jag säga? Far, fräls mig från denna stund? Nej, det är för denna stund jag har kommit. ^28 (J) Far, förhärliga ditt namn!"

Då kom en röst från himlen: "Jag har förhärligat det, och jag ska förhärliga det igen." ²⁹ Folket som stod där och hörde det sade att det var åskan, andra sade att det var en ängel som talade till honom. ^30 (K) Jesus svarade: "Den rösten kom inte för min skull, utan för er. ^31 (L) Nu går en dom över denna värld. Nu ska denna världens furste kastas ut. ³² Och när jag blivit upphöjd från jorden, ska jag dra alla till mig." ³³ Detta sade han för att ange på vilket sätt han skulle dö.

^34 (M) Då sade folket till honom: "Vi har hört i lagen att Messias ska vara kvar för alltid^[j]. Hur kan du då säga att Människosonen måste bli upphöjd? Vad är det för en Människoson^[k]?" ^35 (N) Jesus sade till dem: "Ännu en kort tid är ljuset bland er. Vandra medan ni har ljuset så att inte mörkret övervinner er. Den som vandrar i mörkret vet inte vart han går. ³⁶ Tro på ljuset medan ni har ljuset, så att ni blir ljusets barn." När Jesus hade sagt detta, drog han sig undan och dolde sig för dem.

Judarnas otro

³⁷ Trots att han hade gjort så många tecken inför dem trodde de inte på honom. ³⁸ Så uppfylldes profeten Jesajas ord: Herre, vem trodde vår predikan, och för vem blev Herrens arm uppenbarad?^{[l] 39} Alltså kunde de inte tro, för Jesaja har också sagt:

⁴¹ Så sade Jesaja därför att han såg hans härlighet och talade om honom.

^42 (O) Ändå var det många som trodde på honom, även bland rådsherrarna. Men för fariseernas skull ville de inte bekänna det, för att inte bli uteslutna ur synagogan. ^43 (P) De älskade människors ära mer än äran från Gud.

^44 (Q) Jesus ropade: "Den som tror på mig, han tror inte på mig utan på honom som har sänt mig. ^45 (R) Och den som ser mig, han ser honom som har sänt mig. ^46 (S) Jag har kommit till världen som ett ljus, för att ingen som tror på mig ska bli kvar i mörkret. ^47 (T) Om någon hör mina ord och inte håller dem, så dömer inte jag honom, för jag har inte kommit för att döma världen utan för att frälsa världen. ^48 (U) Den som förkastar mig och inte tar emot mina ord har en domare över sig: det ord som jag har talat ska döma honom på den yttersta dagen. ^49 (V) Jag har inte talat av mig själv, utan Fadern som har sänt mig har befallt mig vad jag ska säga och tala. ⁵⁰ Och jag vet att hans befallning är evigt liv. Det jag talar, talar jag därför så som Fadern har sagt mig."