Print Page Options
Previous Prev Day Next DayNext

M’Cheyne Bible Reading Plan

The classic M'Cheyne plan--read the Old Testament, New Testament, and Psalms or Gospels every day.
Duration: 365 days
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) (SVL)
Version
2 Mosebok 8

Paddor överallt

Herren sa då till Mose: Gå tillbaka till Farao och säg så här: 'Herren säger: Låt mitt folk gå och hålla gudstjänst åt mig.

Om du vägrar och inte vill släppa det, ska jag sända massor av paddor över hela landet, från den ena gränsen till den andra.

3-4 Nilen ska vimla av dem, och de ska komma in i husen, till och med in i sovrummen och upp i era sängar. Varje hem i Egypten ska vara fullt av dem, i bakugnar och baktråg, ja, de ska klättra på dig och dina tjänare!'

Herren fortsatte: Säg till Aron att räcka ut sin stav över alla floder, bäckar och dammar i Egypten, så att det kommer paddor över hela landet.

Aron gjorde så, och paddorna täckte hela landet.

Men spåmännen gjorde samma sak genom sina hemliga konster och lät paddor komma över Egypten.

Då kallade Farao till sig Mose och Aron: Bed Herren att han tar bort paddorna, så ska jag låta folket gå för att fira gudstjänst åt honom.

Vill du vara vänlig och tala om för mig när du vill att de ska försvinna, sa Mose. Då ska jag be att paddorna dör vid den tid du själv bestämmer och att de sedan bara finns kvar i Nilen.

10 Gör det i morgon, sa Farao.Det ska ske som du har begärt, svarade Mose. Och du ska förstå att ingen är lik Herren, vår Gud.

11 Alla paddor ska dö, utom de som är i Nilen.

12 Mose och Aron lämnade Farao, och Mose bad Herren om hjälp mot paddorna, som han hade sänt.

13 Herren gjorde som Mose hade lovat, och det låg döda paddor över hela landet och i alla hem.

14 De samlades ihop i stora högar, och det blev en fruktansvärd stank över hela landet.

15 Men när Farao såg att paddorna hade försvunnit, blev han hård på nytt och vägrade att släppa folket, precis som Herren hade sagt.

Myggsvärmar

16 Då sa Herren till Mose: Säg till Aron att slå på jorden med sin stav, så ska det komma mygg över hela landet.

17 Mose och Aron gjorde som Herren hade befallt, och plötsligt kom mygg över hela landet och satte sig på människor och djur.

18 Spåmännen försökte göra samma sak genom sina hemliga konster, men den här gången misslyckades de.

19 Nu varnar Gud dig, sa de inför Farao. Men Faraos hjärta var fortfarande hårt, och han ville inte höra på dem, precis som Herren hade sagt.

Flugsvärmar

20 Därefter sa Herren till Mose: Gå upp tidigt på morgonen så att du möter Farao när han går till floden för att bada, och säg då till honom: Herren säger: 'Låt mitt folk gå och fira gudstjänst inför mig.

21 Om du vägrar ska jag sända flugsvärmar över hela Egypten. Era hus ska bli uppfyllda av dem, och marken ska vara alldeles täckt av dem.

22 Men det kommer att vara annorlunda med landet Gosen där israeliterna bor. Där ska det inte finnas några flugsvärmar, för att du ska förstå att jag är Herren här i landet.

23 Jag ska göra skillnad mellan ditt folk och mitt, och detta kommer att hända i morgon.'

24 Herren gjorde som han hade sagt. Det blev fruktansvärda svärmar av flugor i Faraos palats och i varje hem i Egypten.

25 Farao kallade då till sig Mose och Aron och sa: Gå och offra åt er gud, men gör det här i landet. Gå inte ut i öknen.

26 Men Mose svarade: Det går inte. Egyptierna avskyr våra offer till Herren, vår Gud, och om vi offrar här inför deras ögon, kommer de att döda oss.

27 Vi måste göra en tre dagars färd in i öknen och offra där till Herren, vår Gud, som han har befallt oss.

28 Gå då, svarade Farao. Men gå inte alltför långt. Be då också för mig.

29 Ja, svarade Mose, jag ska be att Herren låter flugsvärmarna försvinna. Men lura oss inte fler gånger, så att du lovar folket att få gå och sedan ändrar dig.

30-32 Mose lämnade Farao och bad Herren ta bort flugsvärmarna. Herren gjorde som Mose bad och lät flugsvärmarna försvinna. Inte en enda fluga blev kvar. Men Farao förhärdade sitt hjärta på nytt och lät inte folket gå!

Lukas 11

Jesus undervisar lärjungarna hur de ska be

11 En gång när Jesus hade stannat på ett ställe för att be, kom en av lärjungarna till honom och sa: Herre, lär oss en bön som vi kan be, precis som Johannes lärde sina lärjungar att be.

Och detta är den bön som Jesus lärde dem: Far, vi ärar ditt heliga namn. Vi ber att ditt rike snart ska komma.

Ge oss idag vad vi behöver för att leva,

och förlåt oss våra synder såsom vi förlåter dem som har gjort orätt mot oss. Skydda oss så vi alltid är trogna mot dig.

5-6 Han fortsatte att undervisa dem om bön och sa: Tänk dig att du går till en väns hus mitt i natten och knackar på och säger till honom: 'Låna mig lite bröd. En av mina vänner har just kommit på besök, och jag har inget som jag kan bjuda honom på.'

Han skulle då svara från sitt sovrum: 'Stör mig inte! Dörren är låst för natten. Vi har alla gått och lagt oss och barnen kan vakna. Jag kan absolut inte hjälpa dig den här gången.'

Men är det inte så att även om han inte gör det för att du är hans vän, så kommer han att stiga upp och ge dig allt du behöver om du bara är envis och fortsätter att knacka.

Det är likadant med bönen. Fortsätt att be, och ni kommer att få. Fortsätt att söka, och ni kommer att finna. Knacka på och dörren kommer att öppnas.

10 För alla som ber ska få, och alla som söker ska finna. Och dörren ska öppnas för alla som knackar på.

11 Du som är far, inte ger du din pojke en sten om han ber om bröd? Eller en orm istället för en fisk,

12 eller en skorpion istället för ett ägg?

13 Om till och med syndiga människor som ni själva ger era barn goda gåvor, ska er himmelske Far naturligtvis ge den helige Ande till dem som ber honom om det.

Jesus beskylls för att stå i förbund med djävulen

14 En gång drev Jesus ut en ond ande ur en man. Anden hade gjort honom stum. Mannen fick nu sin talförmåga tillbaka och folket häpnade.

15 Men några sa: Inte undra på att han kan driva ut andar. Han får sin kraft från Satan, de onda andarnas kung!

16 Och några andra som spionerade på honom, krävde att han skulle göra ett tecken på himlen som bevis på att han handlade i Guds namn.

17 Han förstod vad de tänkte, och därför sa han: Ni vet ju att ett rike faller sönder och slutligen går under när flera makthavare kämpar om makten. Likadant är det med ett hem där man strider och grälar med varandra.

18 Om därför det ni säger är sant, att Satan ger mig kraft att driva ut hans onda andar, hur kan då hans rike överleva?

19 Och om jag får kraft av Satan, hur är det då med dem bland er som driver ut onda andar? Fråga dem om ni har rätt!

20 Men om jag driver ut onda andar med Guds kraft, så bevisar det att Guds rike har kommit.

21 För när Satan bevakar sitt palats, stark och beväpnad till tänderna, så är det tryggt

22 tills någon som är starkare och har ännu bättre vapen anfaller och besegrar honom och tar ifrån honom hans vapen och tillhörigheter.

23 Den som inte är för mig, är emot mig. Och om han inte hjälper mig, så skadar han min sak.

24 När en ond ande drivs ut ur en människa, irrar den oroligt omkring tills den finner ett nytt offer. Gör den inte det, återvänder den till den person den lämnat

25 och märker då att dess förra hem är städat och rent.

26 Då går den och hämtar sju andra andar, som är ännu värre, och de flyttar in hos mannen. Och så får den stackars människan det sju gånger värre än hon hade det förut.

27 Medan han talade ropade en kvinna i folkskaran: Lycklig är den kvinna som har fött dig och uppfostrat dig.

28 Men han svarade: Verkligt lyckliga är bara de som hör Guds ord och lever efter det.

Jesus varnar för otro

29-30 Från alla håll trängde sig nu folk på, och han predikade för dem och sa: Människorna idag är onda och gudlösa. De kräver märkliga tecken som bevis på att jag är Messias. Men jag kommer inte att ge dem något utom ett: Tänk på Jona. Det som hände med honom bevisade för Nineves invånare att Gud hade sänt honom. Det som jag ska gå igenom kommer också att bevisa att Gud har sänt mig till er.

31 Och på domens dag ska drottningen från Söderlandet stiga fram som vittne mot detta folk och döma det. Hon gjorde en lång och ansträngande resa för att lyssna till Salomos vishet. Men här finns någon som är mycket större än Salomo.

32 Också Nineves invånare ska stiga fram och döma er på domens dag, för de gjorde bättring när de hörde Jonas predikan, och här finns en som är mycket större än Jona, men ni vägrar att lyssna.

Det inre ljuset

33 Kan ni tänka er någon som tänder en lampa och sedan gömmer den. Nej, man ställer den så att den lyser för alla som kommer in i rummet.

34 Ditt öga ger dig ljus. När dina ögon ser klart kan du röra dig obehindrat. Men om du ser dåligt, famlar du omkring.

35 Se därför till att dina ögon inte blir grumliga eller till och med blinda.

36 Om du inte kan se Gud, hur fruktansvärt kommer då inte ditt mörker att vara. Men om allt i dig är ljus, kommer du att lysa som när en lampa låter sitt sken flöda över dig.

Jesus anklagar fariseerna och laglärarna

37-38 En av fariseerna som var där och lyssnade på Jesus passade på att bjuda hem honom på middag. Jesus följde med och satte sig ner för att äta utan att först ha tvättat händerna, som den judiska seden krävde. Detta förvånade värden mycket.

39 Då vände sig Jesus till honom och sa: Till det yttre är ni fariseer utan fel. Ni glänser som bägaren ni dricker ur. Men inom er är ni smutsiga och fulla av ondska.

40 Vilken skenhelighet! Ni vet ju i alla fall att Gud har skapat både det yttre och det inre. Eller menar ni verkligen att Gud bara ser till det yttre?

41 Era fat och bägare är fulla. Dela med er till de fattiga. Då ska ert inre också bli rent inför Gud.

42 Det står illa till med er, fariseer! Till och med av den minsta lilla kryddört ger ni Gud en tiondel, men ni är fullständigt likgiltiga för ert förhållande till Gud och kärleken till honom. Ge ert tionde, men glöm inte bort det verkligt väsentliga.

43 Jag varnar er! Ni fariseer älskar att sitta på de främsta platserna i gudstjänsterna, och ni tycker om att man hälsar er med respekt när ni promenerar på torgen!

44 En fruktansvärd dom väntar er. Ni är som gravar som man går över utan att märka dem. Människorna som ni möter anar inte vilken ruttenhet ni döljer.

45 Herre, sa en laglärd man bland åhörarna, du har förolämpat oss med vad du just nu har sagt.

46 Ja, sa Jesus, ni laglärare ska få samma dom! För ni krossar människor under så omöjliga religiösa krav att ni själva inte ens skulle kunna tänka er att uppfylla dem.

47 Akta er! Ni är precis likadana som era förfäder som på sin tid dödade profeterna.

48 Mördare! Ni håller med era förfäder om att vad de gjorde var rätt, och ni skulle själva ha gjort detsamma.

49 Därför har Gud i sin vishet sagt: 'Jag ska sända profeter och apostlar till er. Några ska ni döda och andra ska ni förfölja.'

50 Det är människor som ni som ska ställas inför rätta för att ha mördat Guds tjänare ända från världens början -

51 från mordet på Abel till mordet på Sakarias, som dog mellan altaret och det innersta rummet i templet. Hör vad jag säger: Ni ska ställas till svars för detta.

52 Akta er, ni experter på lagen! Genom er undervisning hindrar ni människorna att finna vägen till sanningen. Ni själva kommer visserligen inte in i Guds rike, men vad värre är, ni hindrar också andra från att göra det.

53-54 Fariseerna och de laglärda blev rasande, och från det ögonblicket förföljde de honom med besvärliga frågor och försökte få honom att säga något som de kunde arrestera honom för.

Job 25-26

25 Bildad från Sua svarade:

Gud är stor och mäktig. Han skapar frid i himlen.

Vem kan räkna hans skaror? Han låter sitt ljus lysa på jorden.

Hur kan en vanlig människa stå inför Gud och påstå sig vara rättfärdig? Hur kan någon i hela världen skryta med att vara ren?

Gud är så ren att inte ens månen och stjärnorna i sin glans är rena för honom.

Hur kan då en människa, som inte är mer än en mask i hans ögon, påstå att hon är ren?

26 Då svarade Job:

Vilka underbara stöttepelare ni är alla tre! Tänk vad ni har uppmuntrat mig i min nöd!

Vilka sanningar ni har uttalat, och vilket förstånd ni har bevisat!

Vem har hjälpt er att finna alla dessa ord, och i vems anda har ni uttalat dem?

5-6 De döda står nakna och darrar inför Gud på den plats dit de kommit. Döden och dödsriket kan inte dölja något för Gud.

Han spänner ut himlen över tomma intet och hänger upp jorden på ingenting.

Han samlar regnet i tjocka moln, som inte brister.

Han höljer månen i moln.

10 Han sätter en gräns för havet och en gräns för dagen och natten.

11 Himlens pelare darrar vid hans tillrättavisning,

12 och för hans makt upprörs havets vågor. Hans vishet krossar den mäktigaste.

13 Av hans andedräkt formas skyarna, och hans hand genomborrar den starkaste.

14 Detta är bara något av vad han gör, en stilla viskning om hans makt. Vem kan förstå hans verkliga styrka och kraft?

1 Korinthierbrevet 12

Andliga gåvor

12 Nu kära bröder vill jag gärna lägga till rätta några missförstånd vad gäller de andliga nådegåvorna.

Ni minns kanske att ni, innan ni blev kristna, gick från den ena avguden till den andra för att få hjälp, men inte en enda av dem kunde tala ett enda ord.

Nu möter ni människor som påstår att de bär fram budskap från Guds Ande. Hur ska ni veta om de talar sanning? Ett är klart, och det är att ingen som talar under Guds Andes inflytande kan förbanna Jesus. Ingen kan heller säga Jesus är Herre och verkligen mena det, om inte den helige Ande inspirerar honom.

Nu ger Gud oss många olika slags gåvor, men det är samme helige Ande som är källan till dem allesammans.

Det finns olika sätt att tjäna Gud på, men det är samme Herre vi tjänar.

Gud kan arbeta på många sätt i våra liv, men det är samme Gud som verkar i och genom alla som tillhör honom.

I var och en visar sig den helige Ande så att det blir till nytta för hela församlingen.

Till en person ger Anden gåvan att ge visa råd, en annan får förmåga att äga speciell insikt, och detta kommer från samme Ande.

Han ger tro till en, och gåvan att bota sjuka till en annan.

10 Han ger kraft att göra under till några, och till andra kraft att profetera. Han ger någon förmågan att skilja mellan andar. Ytterligare någon kan tala på språk som han aldrig har lärt sig, medan andra som inte heller kan språket får förmågan att förstå vad som sägs.

11 Det är samme ende, helige Ande, som ger alla dessa gåvor till var och en, som han vill.

Många lemmar, men bara en kropp

12 Våra kroppar har många delar, men tillsammans utgör de bara en kropp. På samma sätt är det med Kristi kropp.

13 Var och en av oss är en del av samma kropp. Några av oss är judar, andra är det inte, några är slavar och andra är fria. Men den helige Ande har fört oss samman till en kropp. Vi har döpts till att höra till en och samma kropp genom en och samme Ande, och vi får alla vår näring från honom.

14 Ja, kroppen består av många delar, inte bara en del.

15 Om foten säger: Jag tillhör inte kroppen, för jag är inte en hand, betyder inte det att den inte är en del av kroppen.

16 Och vad skulle ni tänka om ni hörde ett öra säga: Jag tillhör inte kroppen, för jag är bara ett öra och inte ett öga? Skulle det innebära att det inte är en del av kroppen?

17 Anta att hela kroppen var ett öga, hur skulle du då kunna höra? Om din kropp bara var ett enda öra, hur skulle du då kunna känna någon lukt?

18 Men Gud har inte skapat oss på det sättet. Han har skapat många delar i våra kroppar och satt varje del precis där han vill ha den.

19 Hur skulle en kropp kunna klara alla sina funktioner om den bara bestod av en del?

20 Därför består kroppen av många delar, men det är ändå bara en enda kropp.

21 Ögat kan aldrig säga till handen: Jag behöver dig inte. Huvudet kan inte säga till fötterna: Jag behöver er inte.

22 Och några av de delar som verkar vara svagast och minst viktiga, är i själva verket de mest nödvändiga.

23 Vissa kroppsdelar skyddar vi noggrant från andras blickar, och vi visar dem särskild omtanke när vi klär oss,

24 medan andra delar inte behöver denna omtanke. Gud har alltså fogat samman kroppen på ett sådant sätt att särskild uppskattning och omsorg ges till delar som annars kunde tyckas vara mindre viktiga.

25 Detta skapar harmoni mellan kroppens olika delar, så att de har samma omtanke om varandra som om sig själva.

26 Om en kroppsdel lider, så lider alla de andra med den, och om en kroppsdel visas uppskattning, gläder sig också alla de andra.

27 Detta är vad jag försöker säga: Ni utgör alla tillsammans Kristi kropp, och var och en av er är en särskild och nödvändig del av den.

28 I sin församling har Gud insatt några till apostlar, andra till profeter och lärare. Det finns också de som har gåvan att göra under, de som har gåvan att bota sjuka, de som har gåvan att hjälpa människor i nöd, de som har gåvan att organisera och samordna olika uppgifter och de som talar språk som de aldrig har lärt sig.

29 Kan alla vara apostlar? Naturligtvis inte. Kan alla vara profeter? Nej. Kan alla vara lärare? Kan alla göra under?

30 Kan alla bota sjuka? Naturligtvis inte. Ger Gud oss alla förmåga att tala på språk som vi aldrig har lärt oss? Kan vem som helst förstå och översätta det som sägs på ett sådant språk?

31 Absolut inte. Men sträva efter att få de gåvor som är de mest betydelsefulla.Och nu ska jag visa er något som är överlägset allt annat!

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) (SVL)

Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®