M’Cheyne Bible Reading Plan
47 När de kom fram gick Josef in för att träffa Farao. Min far och mina bröder har kommit hit från Kanaans land, med alla sina hjordar och tillhörigheter, rapporterade han. De önskar bosätta sig i Gosens land.
2 Han hade tagit med sig fem av sina bröder och presenterade dem för Farao.
3 Farao frågade dem: Vad har ni för yrke? De svarade: Vi är herdar, som våra förfäder.
4 Vi har kommit för att bo här i Egypten, för det finns inget bete för våra hjordar i Kanaan. Hungersnöden har varit mycket svår där. Vi ber om tillstånd att få bosätta oss i Gosens land.
5-6 Farao sa då till Josef: Välj ut vilken plats du vill åt dem, där de kan bo. Ge dem det bästa landet i Egypten. Gosen passar utmärkt. Och om någon av dem är skicklig nog, så gör honom ansvarig också för mina hjordar.
7 Sedan tog Josef sin far Jakob till Farao, och Jakob välsignade Farao.
8 Hur gammal är du? frågade Farao honom.
9 Jakob svarade: Jag har levt i långa och hårda år, men jag är inte alls så gammal som många av mina förfäder blev.
10 Sedan välsignade Jakob Farao än en gång, innan han gick därifrån.
11 Josef gav de bästa områdena i Egypten, Rameses land, åt sin far och sina bröder, precis som Farao hade befallt.
12 De fick också ett underhåll, vars storlek var beroende av hur många personer de hade att försörja.
13 Hungersnöden blev allt värre, och hela Egypten och Kanaans land var utan mat.
14 Josef tog emot alla de pengar som fanns i Egypten och Kanaan i utbyte mot säd och förvarade dem i Faraos skattkammare.
15 Trots att man var utan pengar kom man tillbaka till Josef och bad om mat:Våra pengar är slut, men ge oss bröd. Varför ska vi behöva dö?
16 Nåväl, svarade Josef. Ge mig era djur i utbyte, så ska ni få mat.
17 Då förde de sin boskap till Josef i utbyte mot mat. Vid årets slut ägde Farao alla hästar, hjordar, kreatur och åsnor i hela Egypten.
18 Följande år kom de tillbaka igen och sa: Våra pengar är slut och vår boskap är borta, och det finns inget vi kan erbjuda dig annat än oss själva och den mark vi äger.
19 Varför ska vi behöva dö? Köp oss och marken vi äger, så ska vi bli slavar åt Farao. Vi överlämnar oss själva i utbyte mot mat, så att vi får leva och så att vårt land inte blir övergivet.
20 Då köpte Josef upp all mark i Egypten åt Farao. Alla egyptierna sålde sina åkrar till honom, eftersom svälten var så svår, och hela landet blev Faraos.
21 På så sätt blev hela Egyptens folk Faraos slavar.
22 Det enda land han inte köpte var prästernas, för de fick mat av Farao och behövde alltså inte sälja.
23 Sedan sa Josef till folket: Nu äger Farao både er och all mark. Här får ni utsäde till åkrarna.
24 Men när ni skördar så tillhör en femtedel av allt ni får Farao. Behåll resten för eget behov och använd det till utsäde nästa år och till mat åt er själva och era familjer och barn.
25 Du har räddat våra liv, sa de. Vi blir gärna Faraos slavar.
26 Då stiftade Josef en lag för hela Egyptens land, och den gäller fortfarande. Farao skall ha tjugo procent av all skörd som skatt, utom av det som kommer från de åkrar som ägs av prästerna.
Jakob välsignar Josef
27 Israel bodde i Gosens land i Egypten, och snart började Israels barn att skaffa sig mark där, och det blev en riktig befolkningsexplosion bland dem.
28 Jakob levde sjutton år efter det att han kommit dit och dog vid en ålder av år.
29 När tiden närmade sig för honom att dö, kallade han på sin son Josef och sa till honom: Svär högtidligt inför mig att du ska uppfylla min sista önskan. Begrav mig inte i Egypten,
30 utan tag mig ut ur Egypten när jag är död, och begrav mig bredvid mina förfäder. Och Josef lovade att göra så.
31 Svär att du kommer att göra det, fortsatte Jakob. Då gjorde Josef det medan Jakob prisade Herren, lutad mot sin stav.
Anledningen till Lukas berättelse
1-2 Käre Theofilos! Det har redan skrivits en hel del om Jesu liv, som bygger på de berättelser vi har från de första lärjungarna och andra ögonvittnen.
3 Men jag tycker att det skulle vara värdefullt att gå igenom allt detta ända från början. Efter en grundlig granskning skickar jag denna sammanfattning till dig,
4 för att du ska kunna känna dig säker på att alla de upplysningar du fått är tillförlitliga.
En ängel lovar Sakarias att Johannes ska födas
5 Berättelsen börjar med en judisk präst, Sakarias, som levde när Herodes var kung i Judeen. Sakarias tillhörde Avias avdelning av tempelprästerna. Både han och hans fru Elisabet hörde till Arons släkt, varifrån Israels präster kom.
6 Sakarias och Elisabet var gudfruktiga människor och noga med att följa alla Guds bud både till anda och bokstav.
7 Men de hade inga barn, för Elisabet kunde inte få några, och båda hade nu hunnit bli ganska gamla.
8-9 En dag, när Sakarias avdelning var i tjänst i templet, utföll den sedvanliga lottningen så att han fick uppdraget att gå in i den inre delen av templet och tända rökelsen inför Herren.
10 Under tiden stod många människor utanför på tempelgården och bad som de alltid gjorde under den del av gudstjänsten när man bar fram rökoffret.
11-12 Medan Sakarias var i helgedomen fick han plötsligt se en ängel som stod på altarets högra sida. Sakarias blev förskräckt och fruktansvärt rädd.
13 Men ängeln sa: Var inte rädd, Sakarias! Jag har kommit för att tala om för dig att Gud har hört dina böner. Din hustru Elisabet ska föda en son. Och du ska ge honom namnet Johannes.
14 Hans födelse ska göra er både glada och lyckliga, och många ska glädja sig med er.
15 Han ska bli en av Herrens stora tjänare. Han får aldrig smaka vin eller starka drycker, och han ska bli fylld med den helige Ande, redan innan han är född.
16 Han ska få många judar att vända om till Herren, deras Gud.
17 Han ska bli en man av samma kraftfulla natur och ande som profeten Elia, och han ska gå före Messias och förbereda människorna på hans ankomst. Han ska lära dem att älska Herren som deras förfäder gjorde och hjälpa dem bort från upproriskhetens väg till att göra Guds vilja.
18 Sakarias sa till ängeln: Men detta är omöjligt! Både Elisabet och jag är för gamla.
19 Då sa ängeln: Jag är Gabriel! Jag står vid Guds tron som hans tjänare. Det är han som har sänt mig till dig med denna glada nyhet.
20 Men eftersom du inte trodde mig, ska du nu bli stum och inte kunna tala förrän barnet är fött. För mina ord ska visa sig vara sanna när tiden är inne.
21 Under tiden väntade folket utanför på att Sakarias skulle komma ut, och man undrade varför han dröjde så länge därinne.
22 När han till slut kom, kunde han inte tala till dem, men de förstod av hans gester att han måste ha sett en syn.
23 Sakarias stannade kvar i templet under resten av sin tjänstgöringsperiod och återvände sedan hem.
24 En kort tid därefter blev hans hustru Elisabet med barn och höll sig undan i fem månader.
25 Tänk vad god Gud är, jublade hon. Han har befriat mig från skammen att vara barnlös.
En ängel lovar Maria att Jesus ska födas
26 Månaden därpå sände Gud ängeln Gabriel till en ung flicka i staden Nasaret i Galileen.
27 Hon hette Maria och var förlovad med en man som hette Josef och hörde till kung Davids släkt.
28 Gabriel visade sig för henne och sa: Jag hälsar dig, du utvalda kvinna! Herren är med dig!
29 Maria blev både överraskad och rädd och förstod inte vad ängeln menade.
30 Var inte rädd, Maria, sa ängeln. Gud ska välsigna dig på ett underbart sätt!
31 Du ska snart bli med barn och föda en son som ska få namnet Jesus.
32 Han kommer att bli en mycket stor man och ska kallas Guds Son. Och Herren Gud kommer att ge honom hans förfader Davids tron.
33 Han ska härska över Israel för evigt, och det ska aldrig bli något slut på hans rike.
34 Maria frågade ängeln: Men hur kan jag få barn? Jag har inte varit tillsammans med någon man.
35 Ängeln svarade: Den helige Ande ska komma över dig, och Guds kraft ska omsluta dig. Därför ska det barn du föder vara heligt, och kallas Guds Son.
36 Din släkting Elisabet väntar också barn trots sin ålder. Hon, som man har kallat 'den barnlösa
37 För Gud håller alla sina löften!
38 Maria sa: Jag är Herrens tjänarinna. Jag vill göra som han önskar, så att hans plan kan bli verklighet. Sedan försvann ängeln.
Job menar att han är rättfärdig
13 Jag har sett allt detta, jag har hört och förstått.
2 Vad du vet vet jag, jag är inte sämre än du.
3 Men jag längtar efter att få tala direkt till den Allsmäktige! Jag skulle vilja få mitt fall prövat av Gud själv.
4 Ni misstolkar nämligen hela den här situationen. Ni svärtar bara ner mig med era lögner. Ni är värdelösa som läkare
5 och gör bäst i att hålla tyst! Det skulle vara det klokaste ni kunde göra.
6 Lyssna till mig nu, och försök förstå varför jag tror som jag gör.
7 Måste ni försvara Gud, när han aldrig har sagt det ni lägger i hans mun?
8 Vill Gud verkligen ha er hjälp, när ni bara förvanskar sanningen?
9 Var försiktiga, så att han inte synar er! Tro inte att ni kan lura Gud lika lätt som människor!
10 Nej, ni kommer att få problem om ni är partiska.
11 Blir ni inte förskräckta av hans makt? Hur kan ni göra som ni gör?
12 Era stora ord faller platt till marken. Ert försvar av Gud är bräckligt som en lerkruka!
13 Var nu tysta och låt mig tala till punkt. Jag är villig att ta konsekvenserna.
14 Varför är jag beredd att riskera livet för att få säga vad jag verkligen tänker?
15 Gud kan döda mig för det jag säger. Ändå vill jag försvara min sak inför honom.
16 Det ska bli min räddning, för den ogudaktige vågar inte komma inför hans ansikte.
17 Lyssna nu noga till mina ord!
18 Jag har förberett min sak och vet att jag ska få rätt.
19 Vem vill säga emot mig på den punkten? Om ni kan bevisa att jag har fel, ska jag vara tyst och dö.
20 Men Gud, du måste lova mig två saker. Annars vågar jag inte komma inför dig.
21 Dra bort din hand ifrån mig och sluta att plåga mig.
22 Säg sedan åt mig att komma, och jag ska genast vara beredd! Eller låt mig tala till dig, så att du kan svara mig.
23 Tala om för mig vad jag har gjort för fel! Hjälp mig! Uppenbara min synd för mig!
24 Varför vänder du dig bort från mig? Varför betraktar du mig som din fiende?
25 Förebrår du ett löv, som blåser bort i vinden? Jagar du efter torrt gräs?
26 Du skriver upp bittra anklagelser mot mig och låter mig få igen för min ungdoms synder.
27-28 Du låser mina fötter i bojor och spårar mig var jag än går genom att märka mina fotsulor. Jag är som ett ruttet träd och som en maläten rock.
1 Från Paulus, utvald av Gud och utsänd av Jesus Kristus och från broder Sosthenes.
2 Till de kristna i Korinth, som Gud har kallat till att vara hans folk och utvalda åt Kristus Jesus, tillsammans med alla kristna överallt, alla som tillber vår Herre Jesus Kristus.
3 Nåd och frid från Gud vår Far och Herren Jesus Kristus.
Gud har välsignat er
4 Jag tackar Gud varje dag för allt det underbara som han har gett er nu när ni tillhör Kristus.
5 Nu lever ni ett innehållsrikt liv. Gud har gett er en andlig kunskap och ni kan både förstå sanningen och ge uttryck för den.
6 Allt det jag lovade att Kristus kan göra har nu skett, eftersom er bekännelse är klar och tydlig! Nu upplever ni all hans godhet och välsignelse.
7 Ni har fått del av alla andliga gåvor och all kraft för att göra hans vilja medan ni väntar på att Herren Jesus Kristus ska komma igen.
8 Och han ska ge er det stöd och den fasthet ni behöver, ända tills han kommer, så att ni är fria från synd och skuld den dagen.
9 Ja, det vill Gud göra, för han håller alltid vad han har lovat, och han har själv inbjudit er till denna underbara vänskap med sin Son, Jesus Kristus, vår Herre.
Paulus vädjar om enhet
10 Men kära bröder, jag ber er i vår Herres, Jesu Kristi, namn, att se till att ni är eniga så att inte församlingen splittras. Ni måste vara överens och ha samma målsättning.
11 Några av dem som bor i Chloes hus har nämligen berättat för mig om era diskussioner, kära bröder.
12 En del av er säger: Jag följer Paulus, andra att de håller på Apollos eller Petrus, och några menar att bara de är Kristi enda sanna efterföljare.
13 Vad menar ni egentligen? Skulle Kristus vara delad? Inte har väl jag, Paulus, dött för era synder? Har några av er blivit döpta i mitt namn?
14 Nu är jag tacksam för att jag inte har döpt någon av er, förutom Crispus och Gaius.
15 Ingen kan komma på tanken att jag har försökt att bilda något nytt och starta en Paulusförsamling.
16 Jo, jag har visst döpt Stefanas familj också. Men att jag har döpt någon annan kan jag inte påminna mig.
17 Kristus har inte sänt mig för att döpa, utan för att predika de goda nyheterna. Och jag gör det så enkelt som möjligt, utan djupsinniga ord och logiska förklaringar. Det finns ingen anledning att försvaga den enorma kraft som finns i det enkla budskapet om Kristi kors.
I Jesus har vi tillgång till Guds liv
18 Visst låter det galet för dem som är på väg att gå förlorade, när de får höra att Jesus genom att bli avrättad på ett kors kan rädda dem. Men vi som är frälsta och är på rätt väg upplever Guds mäktiga kraft i detta budskap.
19 För Gud säger: Jag ska sätta stopp för alla genomtänkta och förnuftiga frälsningsplaner av människor , hur förståndiga och visa de än tycks vara!
20 Vad ska vi då säga om alla dessa visa och lärda, dessa lysande debattörer i denna världens stora frågor? Har inte Gud gjort klart att deras visdom är nonsens.
21 Gud har nämligen i sin vishet ordnat det så att världen aldrig ska kunna finna Gud genom mänskligt skarpsinne. Därför grep Gud in och räddade dem som trodde på hans budskap, det budskap som världen fann oförnuftigt och dåraktigt.
22 För judarna är detta svårt att förstå, eftersom de vill ha ett tecken från himlen som bevis för att det som predikas är sant. För grekerna är det inte heller lätt. De tror bara på det som överensstämmer med deras filosofi och alltså verkar förnuftigt enligt deras uppfattning.
23 Därför tar judarna avstånd från budskapet om Kristus, som har dött för att rädda dem. Och grekerna säger att alltsammans är nonsens.
24 Men Gud öppnar ögonen på dem som godtar Guds väg till frälsning. För dem blir den korsfäste Kristus både Guds kraft och Guds vishet, vare sig de är judar eller inte.
25 Denna dårskap är mycket visare än de djupsinnigaste planer hos de klokaste män, och Gud är i sin svaghet - nämligen att Kristus dör på korset - mycket starkare än någon människa.
26 Lägg märke till detta bland er själva, kära bröder. Det är inte många av er som har hög utbildning, inflytande i samhället eller kommer från en förnäm familj.
27 I stället har Gud medvetet valt att använda sig av dem som inte har något att komma med, för att de människor som världen räknar med ska komma i skuggan.
28 Han har valt en plan som världen ser ner på och förlöjligar just för att förbigå dem som tror att de är något.
29 Ingen ska någonsin kunna skryta med något inför Gud.
30 För det är bara tack vare Gud som ni har liv i Kristus Jesus. Genom vår gemenskap med honom har vi tillgång till Guds egen vishet, rättfärdighet och helighet. Jesus offrade sig själv för oss och köpte oss därmed fria.
31 Som Skriften säger: Om någon vill skryta, så ska han bara skryta med vad Herren har gjort.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®