M’Cheyne Bible Reading Plan
Josef tyder drömmar i fängelset
1-3 Någon tid senare hände det sig att kungen i Egypten blev så arg på sin hovbagare och sin vinsmakare, att han lät fängsla dem båda två och sätta dem i det fängelse i Potifars palats där Josef var. Potifar var kapten för vakten och riksbödel.
4 De blev kvar ganska länge i arresten. Potifar gav Josef ansvaret för dem.
5 En natt hade de båda var sin dröm.
6 På morgonen lade Josef märke till att de såg nedstämda och sorgsna ut.
7 Vad i all världen är det med er? frågade han.
8 Vi har båda drömt i natt, men det finns ingen här som kan berätta vad drömmarna betyder, svarade de.Att tolka drömmar är Guds uppgift, svarade Josef. Berätta för mig vad ni såg.
9-10 Vinsmakaren berättade sin dröm först: I min dröm såg jag en vinstock med tre grenar som började knoppas och blomma, och snart fanns det klasar med mogna vindruvor.
11 Jag höll Faraos vinbägare i handen, och jag tog vindruvorna och kramade ur saften i bägaren och gav honom att dricka.
12 Jag vet vad den drömmen betyder, sa Josef. De tre grenarna betyder tre dagar!
13 Inom tre dagar tänker Farao hämta dig från fängelset och ge dig arbetet som vinsmakare tillbaka.
14 Du kan väl tänka på mig när du kommer tillbaka i tjänst och lägga ett gott ord för mig så att jag slipper ut härifrån.
15 Först blev jag kidnappad från hebreernas land, och nu har detta hänt mig. Här sitter jag nu trots att jag inte har gjort något.
16 När hovbagaren såg att den första drömmen hade en så god innebörd, berättade också han sin dröm för Josef.I min dröm, sa han, hade jag tre korgar med bröd på huvudet.
17 I den översta korgen fanns många olika slag av bakverk, men fåglarna kom och åt upp dem.
18-19 De tre korgarna betyder tre dagar, sa Josef till honom. Inom tre dagar kommer Farao att hugga av dig huvudet och hänga upp din kropp på en påle, och fåglarna ska komma och äta av ditt kött!
20 Faraos födelsedag inträffade tre dagar senare, och han hade en fest för alla sina myndighetspersoner och folket i palatset. Han skickade efter sin vinsmakare och sin hovbagare, och de hämtades till honom från fängelset.
21 Vinsmakaren fick upprättelse och arbetet tillbaka,
22 och hovbagaren blev hängd, precis som Josef hade sagt.
23 Men vinsmakaren glömde sitt löfte till Josef och ägnade honom inte mer en tanke.
Jesus talar om äktenskap och skilsmässa
10 Sedan lämnade Jesus Kafarnaum och gick söderut mot den judiska gränsen och in i området öster om Jordan. Som vanligt samlades stora folkskaror omkring honom, och som vanligt talade han till dem om Guds rike.
2 Några fariseer kom och frågade honom: Tillåter du skilsmässa? Deras enda ärende var förstås att sätta fast honom.
3 Vad sa Mose om skilsmässa? svarade Jesus dem.
4 Han hade ingenting emot det, utan sa att allt en man behöver göra är att skriva ett skiljebrev till sin hustru. Sedan kan han skicka iväg henne.
5 Och varför sa Mose det? undrade Jesus. Jag kan tala om det för er. Det var en eftergift för att ni har så onda och hårda hjärtan.
6-7 Men från början var det inte Guds väg. Han skapade dem som man och kvinna för att de hela livet skulle leva gifta med varandra. Därför ska en man lämna sina föräldrar,
8 och han och hans fru ska förenas så att de inte längre är två människor utan en enda.
9 Och ingen människa får skilja på det som Gud har fogat samman.
10 När han senare var ensam med lärjungarna i huset ville de veta mer om detta.
11 Han sa då till dem: När en man skiljer sig från sin hustru för att gifta sig med en annan kvinna, begår han äktenskapsbrott.
12 Och om en hustru flyttar ifrån sin man och gifter om sig är det hon som begår äktenskapsbrott.
Jesus välsignar barnen
13 Några mödrar kom en dag med sina barn till Jesus för att han skulle välsigna dem. Men lärjungarna körde bort dem.
14 När Jesus såg vad som hände blev han förargad på lärjungarna och sa till dem: Låt barnen komma till mig, för Guds rike tillhör dem. Och hindra dem inte.
15 Och det ska jag säga er att den som inte kommer till Gud som ett litet barn kommer helt enkelt inte in i hans rike.
16 Sedan tog han barnen i sina armar och lade händerna på deras huvuden och välsignade dem.
Jesus talar med en rik ung man
17 När han så skulle fortsätta sin väg kom en man springande och böjde knä framför honom och sa: Gode Mästare, vad ska jag göra för att få evigt liv?
18 Varför kallar du mig god? frågade Jesus. Det finns bara en enda som är god, och det är Gud.
19 Och hans bud kan du: 'Du ska inte döda, inte vara otrogen mot din hustru, inte stjäla, inte ljuga, inte bedra någon och du ska respektera din far och mor.'
20 Herre, jag har aldrig någonsin brutit ett enda av dessa bud, svarade mannen.
21 Jesus fylldes av kärlek till mannen när han såg på honom. Det är bara en sak till du kan göra, sa han. Sälj allt du äger och ge pengarna åt de fattiga. Då kommer du att få en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig.
22 När mannen hörde det kände han sig träffad och gick bedrövad sin väg för han var mycket rik.
23 Jesus såg sig omkring och vände sig sedan till lärjungarna och sa: Hur svårt är det inte för den som har pengar att komma in i Guds rike!
24 Jesus såg att lärjungarna blev förfärade när de fick höra detta och han sa därför: Ja, för människor som äger mycket är det nästan omöjligt att komma dit.
25 Det är faktiskt lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för den som är rik att komma in i Guds rike.
26 Hans svar gjorde lärjungarna mycket fundersamma och de frågade: Vem i hela världen kan då bli frälst?
27 Jesus såg dem i ögonen och sa sedan: Ingen människa kan själv gå dit in, men när Gud griper in kan det ske, för allt är möjligt för Gud.
28 Då började Petrus tala om allt som han och de andra lämnat bakom sig. Vi har övergett allt för att följa dig, sa han.
29 Jesus svarade: Jag försäkrar er att alla som har gett upp något, hem, egendom, bröder, systrar, mor, far eller barn, därför att de älskar mig och vill berätta de goda nyheterna för andra,
30 de ska få det tillbaka hundra gånger om redan här i tiden, men de kommer också att bli förföljda! Och dessutom ska de få evigt liv i den tillkommande världen.
31 Men många människor, som har en framskjuten ställning, kommer då inte längre att ha något inflytande. I stället kommer många obetydliga människor att då bli de främsta.
Jesus förutsäger för tredje gången hur han ska dö
32 De var nu på väg till Jerusalem, och Jesus gick först. Lärjungarna och alla de övriga som gick med honom kände ångest och skräck.Jesus tog dem då åt sidan och började än en gång beskriva allt som skulle hända när de kom fram till Jerusalem.
33 När vi kommer dit, sa han, så kommer Människosonen att arresteras och bli överlämnad till översteprästerna och de judiska ledarna. De kommer att döma mig till döden och överlämna mig till romarna.
34 De kommer att håna mig och spotta på mig och piska mig och till sist döda mig. Men efter tre dagar ska jag återvända till livet.
Jesus talar om att tjäna andra
35 Då kom Jakob och Johannes, Sebedaios söner, fram till honom och sa: Mästare, vi vill be dig om en sak.
36 Vad då? frågade han.
37 Vi vill sitta närmast dig när vi kommer i ditt rike, sa de. Den ene till höger och den andre till vänster om dig!
38 Men Jesus svarade dem: Ni vet inte vad ni ber om! Kan ni bära det svåra lidande som väntar mig? Och kan ni ge era liv som jag måste göra?
39 Javisst, svarade de utan att tveka. Det kan vi!Då sa Jesus: Ja, ni kommer verkligen att få lida och ge era liv,
40 men trots det kan inte jag bestämma vem som en gång ska ha platserna till höger och vänster om mig. Det har Gud redan bestämt.
41 När de andra lärjungarna fick höra vad Jakob och Johannes hade bett om, blev de mycket upprörda.
42 Då kallade Jesus dem till sig och sa: Jag vet hur makthavarna här i världen förtrycker folk. Den som har makt använder den hänsynslöst.
43 Men på det viset får det inte vara bland er. Den som vill vara stor i Guds ögon måste tjäna andra.
44 Och den som vill vara den förste måste underordna sig alla andra.
45 För inte ens Människosonen är här för att låta sig tjänas, utan för att tjäna och med sitt liv befria många människor ur det ondas våld.
Jesus botar från blindhet
46 Så kom Jesus och lärjungarna till staden Jeriko.När de senare var på väg därifrån, följde en stor folkskara efter dem. Då satt en blind tiggare som hette Bartimaios, son till Timaios, vid vägkanten där Jesus gick förbi.
47 När Bartimaios fick höra att det var Jesus från Nasaret började han ropa: Jesus, Davids son, förbarma dig över mig!
48 Håll mun! skrek folk åt honom. Men han ropade bara högre, gång på gång. Davids son, förbarma dig över mig!
49 När Jesus hörde honom stannade han på vägen och sa: Be honom komma hit! De ropade då på den blinde mannen: Vilken tur du har, sa de. Res på dig och kom. Jesus ropar på dig.
50 Bartimaios slängde av sig sin mantel, hoppade upp och skyndade sig fram till Jesus.
51 Vad vill du att jag ska göra? frågade Jesus.Mästare, sa den blinde Bartimaios, jag vill se!
52 Då sa Jesus till honom: Gå! Din tro har botat dig. Och med detsamma kunde den blinde mannen se, och han följde efter Jesus på vägen.
Job svarar Elifas
6 Då svarade Job:
2 Tänk om min sorg och bedrövelse kunde vägas!
3 Den är tyngre än havets sand, och det är därför jag talar så obetänksamt.
4 För Herren har träffat mig med sina pilar. Djupt in i mitt hjärta har han nått med deras gift. Förskräckelse från Gud har kommit över mig.
5 Inte skriker den vildåsna som har gräs att äta eller den oxe som har tillräckligt med foder.
6 Inte äter man smaklös mat utan krydda eller ett ägg utan salt.
7 Jag avstår hellre än att äta sådant som gör mig sjuk.
8-9 Tänk om Gud ville låta mig få göra det jag mest av allt längtar efter, att få dö under hans hand och bli befriad ur hans fruktansvärda grepp.
10 Det enda som ger mig tröst i all min plåga är att jag inte har förnekat den helige Gudens ord.
11 Varför har jag fortfarande kraft att uthärda? Hur kan jag ha ett sådant tålamod?
12 Är jag känslolös som en sten? Är min kropp gjord av koppar?
13 Finns det något att hoppas på, nu när framgången har tagit slut?
14 Du borde vara vänlig och barmhärtig mot en förtvivlad vän, även om han inte fruktar Herren.
15-18 Mina bröder, ni har visat er vara lika opålitliga som en bäck, som rinner fram när det är is och snö men försvinner när hettan kommer. Karavanerna viker av från vägen för att bli uppfriskade av dess vatten, men när de bara träffar på öken går de under.
19-21 När karavaner från Tema och köpmän från Saba stannar för att få vatten där, är det ute med deras hopp. På samma sätt har mitt hopp till dig gått förlorat. Du vänder dig bort från mig i skräck och vägrar att hjälpa mig.
22 Men varför? Har jag någonsin bett dig om den minsta tjänst? Har jag bett om några gåvor?
23 Har jag någonsin bett dig om hjälp?
24 Allt jag begär är att få ett förnuftigt svar, sedan ska jag vara tyst. Tala om för mig vad jag har gjort för fel!
25-26 Det är smärtsamt att höra sanningen, men din kritik är inte byggd på fakta. Tänker du döma mig bara för att jag helt plötsligt ropade ut min nöd i ren desperation?
27 Det vore som att kasta lott om ett hjälplöst, föräldralöst barn eller som att sälja en vän.
28 Titta på mig! Skulle jag kunna ljuga dig rakt i ansiktet?
29 Sluta med att utgå från att jag är skyldig, för jag är rättfärdig. Var inte så orättvis!
30 Skulle inte jag veta skillnaden mellan rätt och orätt? Skulle jag inte erkänna, om jag hade syndat?
10 Kära bröder, det är min innerliga längtan och bön att det judiska folket ska bli frälst.
2 Jag vet med vilken glöd de ärar Gud, men det är ett missriktat nit.
3 De förstår inte att Kristus har dött för att de ska stå frikända inför Gud. I stället försöker de att göra sig själva tillräckligt goda för att förtjäna Guds erkännande genom att följa judiska lagar och seder. Men det är inte Guds väg till frälsning.
4 De förstår inte att de genom att tro på Kristus redan har allt det som de nu försöker att få genom att lyda lagen. Han gör slut på slaveriet under lagen.
5 För Mose sa att bara om en människa kan vara fullkomligt god och hålla ut mot frestelsen hela sitt liv och aldrig synda en enda gång, endast då kan hon bli frälst.
6 Men frälsningen av tro innebär att du inte behöver söka i himlen för att finna Kristus och ta honom hit ner för att hjälpa dig.
7 Du behöver inte heller leta bland de döda för att föra Kristus tillbaka till livet.
8 Nej, den frälsning genom tron på Kristus som vi predikar är redan inom räckhåll för var och en av oss. Du behöver bara säga ett ord eller tänka en tanke.
9 För om du öppnar munnen och bekänner att Jesus är Herre, och litar på att Gud har uppväckt honom från de döda, så blir du frälst.
10 Det är genom denna tro som en människa blir frikänd inför Gud, och genom att bekänna sin tro i ord, blir hon frälst.
11 För Skrifterna säger oss att ingen som tror på Kristus kommer någonsin att bli besviken.
12 Judar och andra är lika i detta avseende, de har alla samme Herre, som generöst ger sina rikedomar till alla som ber honom om det.
13 Ja, var och en som vänder sig till Herren och ber honom om det ska bli frälst.
14 Men hur ska de kunna be honom om hjälp, om de inte tror på honom? Och hur kan de tro på honom, om de aldrig har hört om honom? Och hur kan de höra om honom, om ingen berättar något för dem?
15 Och hur kan någon gå och berätta det för dem, om ingen sänder honom? Det är det som Skrifterna menar när de säger: Hur underbara är inte deras fotsteg som predikar evangeliet om frid med Gud, och som för med sig hälsningar om goda ting. Med andra ord: Hur välkomna är inte de som predikar Guds goda nyheter!
16 Men inte alla som hör de goda nyheterna välkomnar dem, för profeten Jesaja sa: Herre, vem trodde mig när jag talade om det för dem?
17 Ändå kommer tron av att lyssna till dessa goda nyheter - de goda nyheterna om Kristus.
18 Men hur är det med judarna? Har de hört Guds ord? Ja, det har följt dem vart de än har gått. De goda nyheterna har predikats över hela jorden.
19 Men förstod de verkligen detta, att Gud skulle ge sin frälsning till andra om de nekade att ta emot den? Ja, för redan på Moses tid hade Gud sagt att han skulle göra sitt folk avundsjukt och försöka väcka dem genom att ge frälsningen till främmande folk som ännu inte kände honom.
20 Och senare sa Jesaja rättframt att Gud ska upptäckas av människor som inte ens söker efter honom.
21 Och under hela denna tid har Gud haft famnen öppen för sitt eget folk, men de har trotsat honom och vägrat att komma.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®