M’Cheyne Bible Reading Plan
Josef och hans bröder träffas i Egypten
42 När Jakob hörde att det fanns säd tillgänglig i Egypten, sa han till sina söner: Varför står ni här och tittar på varandra?
2 Jag har hört att det finns säd att få i Egypten. Res dit och köp lite åt oss, innan vi alla svälter ihjäl.
3 Då reste Josefs tio äldre bröder ner till Egypten för att köpa säd.
4 Jakob ville nämligen inte att Josefs yngre bror, Benjamin, skulle få resa med, av fruktan för att någon olycka skulle drabba honom.
5 Israels söner kom alltså till Egypten tillsammans med många människor från andra länder för att köpa mat, för svälten var lika allvarlig i Kanaan som på andra platser.
6 Eftersom Josef var härskare över hela Egypten och ansvarig för sädes-försäljningen, var det till honom hans bröder kom, och de bugade sig djupt för honom med sina ansikten mot jorden.
7 Josef kände omedelbart igen dem, men låtsades som ingenting.Var kommer ni ifrån? frågade han barskt.Från Kanaans land, svarade de. Vi har kommit för att köpa säd.
8-9 Det var uppenbart att de inte kände igen Josef. Då kom Josef ihåg drömmarna som han hade haft för länge sedan? Men han sa till dem: Ni är spioner! Ni har kommit hit för att se hur hungersnöden har gjort vårt land utfattigt.
10 Nej, nej! svarade de. Vi har kommit för att köpa mat.
11 Vi är alla bröder och hederliga män, herre! Vi är inga spioner!
12 Jo, det är ni, fortsatte han. Ni har kommit för att ta reda på hur svaga vi är.
13 Herre, sa de. Vi är tolv bröder, och vår far bor i Kanaans land. Vår yngste bror är kvar hos vår far, och en av våra bröder har dött.
14 Jaså, sa Josef. Vad har det för betydelse? Ni är spioner.
15 Men så här tänker jag kontrollera om ni talar sanning. Jag svär vid Faraos liv, att ni inte ska få lämna Egypten förrän er yngste bror kommit hit.
16 En av er får resa och hämta honom! Resten av er tänker jag behålla kvar här i fängelse. Då kommer vi att få reda på om er berättelse är sann eller ej. Om det visar sig att ni inte har någon yngre bror, så vet jag att ni är spioner.
17 Under tre dagar lät han dem sitta i fängelse.
18 Den tredje dagen sa Josef till dem: Jag är en man som fruktar Gud, och jag ska ge er ett tillfälle att bevisa att ni är oskyldiga.
19 Jag tar den risken och tror på er. Bara en av er behöver stanna kvar med bojor i fängelset. Resten kan resa hem med säd åt era familjer,
20 men för tillbaka er yngste bror hit till mig. På det sättet kommer jag att veta om ni berättar sanningen, och om ni gör det, ska jag skona er.De samtyckte till detta, men
21 sinsemellan sa de: Allt detta har hänt därför att vi handlade mot Josef som vi gjorde för länge sedan. Vi såg hans skräck och vånda och hörde hans bön, men vi ville inte lyssna.
22 Var det inte det jag sa? utbrast Ruben. Ni ville inte lyssna, och nu kommer vi att dö därför att vi mördade honom.
23 Naturligtvis visste de inte att Josef förstod dem då de stod där och samtalade, för han hade talat med dem genom tolk.
24 Han gick undan och grät. När han vände sig till dem igen utvalde han Simeon och såg till att han bands inför deras ögon.
25 Josef befallde sedan tjänarna att fylla männens säckar med säd, men gav också hemliga instruktioner att lägga brödernas betalning överst i varje säck! Han gav dem också mat för resan.
26 Sedan lastade de sina åsnor med säden och gav sig iväg hem.
27 Men när de stannade för natten och en av dem öppnade sin säck för att hämta lite vete åt djuren, såg han att det låg pengar överst i säcken.
28 Titta! ropade han till sina bröder. Mina pengar finns här i säcken. Då blev de alldeles skräckslagna och ropade till varandra: Vad är det Gud har gjort mot oss?
29 När de sedan kom hem till sin far Jakob i Kanaans land berättade de allt som hänt för honom:
30 Kungens närmaste man talade mycket strängt till oss och trodde att vi var spioner.
31 'Nej, nej
32 Vi är tolv bröder, söner till en och samme far. En är död och den yngste är kvar hemma hos vår far i Kanaans land.'
33 Sedan sa mannen till oss: 'Så här ska jag få reda på om ni är det ni påstår er vara. Lämna en av era bröder här hos mig och tag säd åt era familjer och res hem,
34 men för hit er yngste bror till mig. Då vet jag om ni är spioner eller hederliga män. Om ni kan bevisa vad ni har sagt, ska jag ge er bror tillbaka till er, och sedan kan ni komma så ofta ni vill för att köpa säd.'
35 När de tömde sina säckar fanns pengarna de betalt för säden överst i varje säck. Då blev både de och fadern skräckslagna.
36 Jakob utropade: Ni har berövat mig mina barn. Josef kom inte tillbaka, Simeon är borta, och nu vill ni ta Benjamin också! Allting går mig emot.
37 Då sa Ruben till sin far: Döda mina två söner om jag inte har med mig Benjamin tillbaka. Jag tänker ta ansvaret för honom.
38 Men Jakob svarade: Min son ska inte resa dit med er, för hans bror Josef är död, och bara han är i livet av Rakels barn. Om något händer honom, kommer jag att dö.
Mannen som hyrde ut sin vingård
12 Sedan började Jesus tala till folket med hjälp av bilder och sa bland annat: En man planterade en vingård. Han byggde en mur runt omkring den och grävde en grop där han kunde pressa druvorna. Han byggde också ett vakttorn. Sedan hyrde han ut vingården till några vinodlare och reste utomlands.
2 När det blev dags att skörda skickade han en av sina män för att hämta den del av skörden som var hans.
3 Men vinodlarna tog fast mannen och slog honom och skickade honom tomhänt tillbaka.
4 Ägaren sände då en annan av sina män, men de gjorde likadant med honom. De misshandlade honom och slog honom i huvudet.
5 Den näste som han sände dödade de. Ja, alla som ägaren sände för att få ut sin del av skörden, misshandlade de eller slog ihjäl.
6 Till slut fanns det bara en kvar att sända, ägarens ende och mycket älskade son. Han bestämde sig då för att sända iväg denne. Honom vågar de inte göra något ont, tänkte han.
7 Men när vinodlarna såg sonen komma sa de: 'Det är han som ska ta över vingården när hans far dör. Vi dödar honom, och sedan blir vingården vår!'
8 Därför grep de honom och slog ihjäl honom och slängde ut kroppen utanför muren.
9 Vad tror ni att ägaren kommer att göra när han får veta vad som har hänt? Jo, han kommer själv för att döda dem allesammans och sedan hyra ut vingården till andra.
10 Har ni inte läst den här versen i Psaltaren: 'Den sten som inte dög åt byggnadsarbetarna har nu blivit en hörnsten, den mest betydelsefulla stenen i hela huset!
11 Detta är Herrens verk, och man tror inte det är sant när man ser det'?
12 De judiska ledarna ville genast arrestera honom för de förstod mycket väl att det var dem han syftade på. De var de onda vinodlarna i berättelsen. Men de var samtidigt så rädda för folket att de inte vågade ge sig på honom. Därför lämnade de honom och gick därifrån.
Frågan om att betala skatt
13 I stället skickade de dit några fariseer och anhängare till kung Herodes för att diskutera med honom och hoppades att han skulle säga något som de kunde arrestera honom för.
14 Mästare!, sa de inställsamt. Vi vet att du inte är rädd för att hålla dig till sanningen. Du frågar inte efter vad folk tycker och tänker, utan säger oss rakt på sak hur vi ska leva efter Guds vilja. Kan du inte säga oss, om det är Guds vilja att vi ska betala skatt till den romerska staten. Ska vi göra det eller inte?
15 Jesus genomskådade deras knep och sa: Visa mig ett mynt så ska jag säga er det.
16 De gav honom ett romerskt mynt och han frågade dem: Vems bild och namn är det här? De svarade: Kejsarens.
17 Då så, sa han, ge då kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud. Och de förundrade sig över vad han sa.
Frågan om uppståndelsen
18 Sedan kom några saddukeer till Jesus. Dessa människor tror inte på uppståndelsen från de döda, och de sa:
19 Herre, Mose gav oss en lag som säger att när en man dör barnlös, ska mannens bror gifta sig med änkan och skaffa söner i sin brors namn.
20-22 Det var en gång sju bröder. Den äldste gifte sig men dog, utan att lämna några barn efter sig. Den andre brodern gifte sig därför med änkan, men snart dog också han och lämnade inte heller några barn efter sig. Då gifte sig näste bror med henne och han dog också. Så pågick det tills denna kvinna hade varit gift med alla sju, utan att ha fått några barn. Till sist dog också hon.
23 Nu vill vi veta en sak: Vems fru kommer hon att bli efter uppståndelsen? Alla sju bröderna hade ju varit gifta med henne?
24 Jesus svarade: Ert problem beror på att ni inte känner Skriften och inte heller Guds kraft.
25 När de döda uppstår kommer de inte att vara gifta eller gifta sig, utan leva som änglarna i himlen.
26 Men nu till frågan om det kommer att bli någon uppståndelse: Har ni aldrig läst om Mose och hur Gud i den brinnande busken sa till honom: 'Jag är Abrahams Gud och jag är Isaks Gud och jag är Jakobs Gud.'
27 Det betyder alltså att Gud talar om dessa som levande, fastän de varit döda i hundratals år. Han skulle inte ha sagt: 'Jag är deras Gud' om sådana som inte existerar! Ni har fullständigt kommit på villovägar när det gäller uppståndelsen från de döda.
Frågan om det viktigaste budet
28 En av lagexperterna som stod där och lyssnade till diskussionen var imponerad av det svar Jesus hade gett, och därför frågade han: Vilket är det viktigaste av alla buden?
29 Jesus svarade: Det som säger: 'Hör, Israel, Herren vår Gud är den ende, sanne Guden.
30 Du ska använda all din kraft till att älska honom, och du ska tjäna honom av hela ditt hjärta och med ditt liv och alla dina tankar.'
31 Lika viktigt är det andra budet: 'Älska dina medmänniskor lika mycket som dig själv!' Inga andra bud är mer livsviktiga än dessa två.
32 Lagexperten svarade: Herre, du har sagt ett sant ord när du säger att det bara finns en Gud och ingen annan.
33 Och jag förstår att detta att älska Gud av hela sitt hjärta och av all sin kraft och av hela sitt förstånd, och att älska sina medmänniskor som sig själv, det är större och viktigare än alla slags offer på altaret i templet.
34 När Jesus hörde mannens kloka svar sa han: Du är inte långt borta från Guds rike. Och efter detta vågade ingen annan komma med några fler frågor.
Folkets religiösa ledare kan inte svara Jesus
35 När Jesus senare undervisade folket inne på tempelområdet, frågade han dem:Varför påstår era religiösa ledare att Messias måste vara en ättling till kung David?
36 David har ju själv sagt, ledd av den helige Ande: 'Gud sa till min herre: Sätt dig på min högra sida tills jag har lagt alla dina fiender under dina fötter.'
37 Eftersom David kallar honom sin herre, hur kan han då vara hans son?
Jesus varnar för de religiösa ledarnas dubbelmoral
Hans sätt att argumentera tilltalade folk, och de lyssnade därför ivrigt till honom,38 och han fortsatte sin undervisning:Akta er för lagexperterna! De älskar att gå klädda som förnäma och lärda män och väntar sig att alla ska buga sig för dem när de går över torgen.
39 Vid gudstjänsterna i synagogorna sitter de på de främsta platserna, och vid festmiddagarna slår de sig gärna ner på hedersplatserna.
40 Men fulla av habegär lurar de av hjälplösa änkor deras hus. För att sedan skyla över vilka samvetslösa människor de är, låtsas de vara gudfruktiga genom att be långa böner offentligt. Därför kommer också Gud att straffa dem desto hårdare.
En fattig änka ger allt hon har
41 Sedan gick han fram till kollektkistorna i templet och satte sig ner och tittade på när folk kom och lade sina pengar i dem. Några som var rika lade dit stora summor.
42 Men så kom en fattig änka och lade dit två femöringar.
43 Då kallade han på lärjungarna och sa: Den här fattiga änkan gav mer än alla rika män tillsammans,
44 för de gav bara en liten del av sitt överflöd, medan hon gav sin sista femöring.
Bildad både anklagar och ger hopp
8 Då svarade Bildad från Sua Job:
2 Hur länge tänker du fortsätta på det här sättet, Job, med dina många ord?
3 Skulle Gud kunna förvränga rättvisan?
4 Dina barn syndade mot honom och han straffade dem.
5 Men om du ber till den Allsmäktige
6 så hör han din bön och besvarar den med upprättelse, om du är ren och god.
7 Det du redan hade uppnått kan inte jämföras med den framgång han vill välsigna dig med.
8 Fråga de gamla och lär av dina förfäder!
9 Vi är ännu unga och oerfarna.
10 Men gångna tiders visdom ska lära dig. Andras erfarenhet ska tala till dig och påminna dig
11-13 om att de som glömmer bort Gud inte har något hopp. De är som vass, som inte har någon dy att växa i, eller som gräs som förtorkar i brist på vatten, och som vissnar redan innan det är dags att klippa det.
14 En man utan Gud har ingenting fast att hålla sig till. Det är som att förlita sig på styrkan hos spindelväv. Allt han sätter tro till rasar samman.
15 Han lutar sig mot spindelnätet, men det ger efter, han hänger sig fast, men det ger vika.
16 Han är som ett friskt träd vid vatten, som sträcker ut sina grenar i solskenet.
17 Hans rötter sträcker sig ner i strömmen, ner bland stenarna.
18 Men när han rycks bort därifrån, kommer han inte ens att vara saknad!
19 Detta är allt han har att se fram emot, och andra växer upp och tar hans plats.
20 Men lyssna! Gud kommer inte att förkasta den oskyldige, och inte heller att välsigna den skyldige.
21 Han ska än en gång fylla din mun med skratt och glädjerop.
22 De som hatar dig ska få skämmas, och de onda ska förgöras.
Livets mening
12 Och nu ber jag er, kära bröder, att ni på grund av Guds godhet gläder honom genom att ge er själva som ett levande och heligt offer till honom.
2 Följ inte världens beteenden och vanor, utan var nya och annorlunda människor med det nya livets friskhet i allt ni gör och tänker. Då förstår ni att välja det som är gott och som tillfredsställer Gud.
3 Som Guds budbärare vill jag förmana er. Var ärliga i er bedömning av er själva, mät ert värde med måttet av den tro som Gud har gett er.
4-5 På samma sätt som en kropp är beroende av att alla dess delar fungerar, så är också vår gemenskap i Kristus beroende av att var och en av oss fungerar. Vi är alla delar i Kristi kropp, var och en av oss med olika uppgifter att sköta, och alla behövs för att göra den fullständig. Vi tillhör därför varandra, och var och en behöver de andra.
6 Gud har i sin nåd gett oss olika gåvor. Om Gud därför har gett dig gåvan att profetera, profetera då så ofta du kan det och så ofta som din tro är stark nog att ta emot ett budskap från Gud.
7 Om din gåva är att tjäna andra, tjäna dem väl. Om du undervisar, gör det som en god lärare.
8 Om du är den som förmanar, se till att du ger uppmuntran och tröst. Om Gud har gett dig pengar, var generös och hjälp andra. Om Gud har gett dig ledarförmåga, ta då det ansvaret på allvar. Den som tröstar andra ska göra det med glädje.
9 Låtsas inte bara att ni älskar andra, utan älska dem verkligen. Hata det som är orätt. Stå på det godas sida.
10 Älska varandra som syskon. Låt det inte finnas någon gräns för den uppskattning och respekt ni visar varandra.
11 Var aldrig lata i ert arbete, utan tjäna Herren med glädje.
12 Gläd er åt allt det som Gud har i beredskap åt er. Ha tålamod i svårigheter och be alltid.
13 När Guds barn behöver något så ska ni hjälpa dem. Och gör det till en vana att bjuda hem gäster på mat, och ge dem också logi för natten, om de behöver det.
14 Om någon behandlar er orättvist för att ni är kristna så döm honom inte, utan be att Gud ska välsigna honom.
15 När andra är lyckliga, så gläd er då tillsammans med dem. Om de är ledsna så dela deras sorg.
16 Samarbeta med glädje! Försök inte vara främst. Försök inte ställa er in hos betydelsefulla människor, utan uppskatta vanliga människors sällskap. Och tro inte att ni vet allt!
17 Betala aldrig ont med ont. Var inställda på att göra det som är gott, och låt alla se att ni är alltigenom ärliga.
18 Gräla inte med någon. Gör allt vad ni kan för att kunna leva i fred med andra människor.
19 Kära vänner, hämnas aldrig. Lämna det åt Gud, för han har sagt att det är hans sak att göra. Ta därför inte lagen i egna händer.
20 Ge din fiende mat om han är hungrig. Om han är törstig så ge honom något att dricka, och ni kommer att samla glödande kol på hans huvud. Med andra ord: han kommer att skämmas över vad han har gjort mot er.
21 Låt inte det onda ta överhanden, utan besegra det genom att göra gott.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®