Book of Common Prayer
Vad Gud förväntar sig av mig
101 Jag vill sjunga om din nåd och rättvisa, Herre. Jag vill sjunga en lovsång till dig!
2 Jag vill leva ett felfritt liv, men jag behöver all din hjälp. Hjälp mig, inte minst i mitt eget hem, att vara så som du vill att jag ska vara.
3 Hjälp mig att säga nej till allt som är lågt och skamligt. Jag avskyr ohederlighet av alla slag, och jag vill inte bli inblandad i något som inte behagar dig.
4 Jag vill inte ha något att göra med människor som har något ont i sinnet.
5 Jag tänker inte tolerera att någon i hemlighet förtalar sina medmänniskor. Jag tänker inte tillåta högfärd och stolthet.
6 Jag ska göra de gudfruktiga i landet till mina hjältar och låta dem bo hos mig. Bara de som är verkligt goda människor ska få vara i min tjänst.
7 Men lögnare och bedragare har ingenting i mitt hus att göra.
8 Och varje morgon kommer jag att kasta ut dessa brottslingar från Guds stad.
Herre, bestraffa mina fiender
109 Min lovsångs Gud, stå inte tyst och overksam.
2 Utan orsak går gudlösa människor till attack mot mig. De ljuger och talar illa om mig.
3 De har inget skäl till att hata och bekämpa mig, men de gör det ändå!
4 Jag älskar dem, men till och med när jag ber för dem visar de sin fiendskap.
5 De betalar tillbaka gott med ont och kärlek med hat.
6 Visa någon av mina fiender hur det känns! Låt en anklagare träda upp mot honom och sätt en domare över honom som inte håller sig till lagen.
7 Och när domen avkunnas, bör den lyda: skyldig. Till och med hans böner ska räknas som ett brott.
8 Låt hans år bli få och korta och låt andra stiga fram för att ta hans plats.
9-10 Må hans barn bli faderlösa och hans fru änka. Utan ro ska hans barn irra omkring som hemlösa tiggare, och deras hem ska ligga i ruiner.
11 Låt fordringsägarna överta all hans egendom och främlingarna allt han har förtjänat.
12-13 Ingen ska visa vänlighet mot honom, och ingen ska känna medlidande med hans föräldralösa barn. Låt dem dö och låt hans namn vara glömt redan av nästa generation.
14 Herren ska inte heller glömma det onda som denne fiendes förfäder gjort och han ska inte förlåta hans mors synder. Ha inget överseende med dem.
15 Tänk ständigt på allt ogudaktigt de har gjort och utplåna deras namn ur människors minne.
16 Denne fiende vägrade ju att göra gott mot andra och förföljde dem som hade det svårt. Han jagade de förtvivlade i döden.
17 Det bästa han visste var att förbanna andra, men nu träffar förbannelsen honom själv. Han välsignade aldrig andra, och nu får han själv ingen välsignelse!
18 Hans förbannelser har blivit en del av honom, precis som hans kläder. De är för honom som vatten som man dricker och som olja man smörjer in sig med.
19 Låt nu dessa förbannelser vila över honom och låt honom vara iklädd dem och ha dem som ett bälte kring sig.
20 Så ska Herren straffa min fiende, som ljuger om mig och hotar mig med döden.
21 Men Herre, stötta mig som du har lovat, och rädda mig eftersom din kärlek och godhet är så stor.
22 Jag är fattig och hjälplös och sårad i mitt innersta.
23 Mitt liv är som en skugga om kvällen som försvinner in i mörkret. Jag känner mig som en insekt på armen som man skakar av sig.
24 Mina knän känns svaga på grund av min fasta, och jag är bara skinn och ben.
25 När folk ser mig så skrattar de åt mig och skakar föraktfullt på huvudet.
26 Hjälp mig, Herre, min Gud! Fräls mig, för du är kärleksfull och god.
27 Låt mina fiender få se att det är du som räddar mig.
28 De kan sedan förbanna mig så mycket de vill, men du kommer att välsigna mig! När de angriper mig kommer de att stå där utskämda. Och när det sker kan jag vara glad igen.
29 Låt dem misslyckas i allt de gör och låt dem få skämmas!
30 Men jag ska alltid tacka Herren och prisa honom inför alla människor.
121 Överlämna mig inte i mina fienders händer, för jag har gjort vad som är gott och rätt.
122 Lova att du välsignar mig! Låt inte de högfärdiga förtrycka mig!
123 Mina ögon har blivit utmattade av att spana efter hur du ska uppfylla ditt underbara löfte att befria mig.
124 Herre, behandla mig efter din godhet och lär mig dina föreskrifter,
125 för jag är din tjänare! Ge mig därför sunt förnuft, så att jag kan tillämpa dina bud i allt jag gör.
126 Herre, det är dags för dig att gripa in, för dessa okunniga människor fördärvar dina lagar,
127 men jag älskar dina befallningar mer än renaste guld.
128 Jag hatar all slags falskhet, och därför låter jag dina befallningar få styra mina steg.
129 Dina lagar är underbara och därför håller jag dem.
130 När du förklarar ditt ord, kan till och med den mest obildade människa förstå det.
131 Min längtan efter dina befallningar är starkare än törsten hos den som flämtar i hettan.
132 Vänd dig till mig och visa mig barmhärtighet! Det har du lovat alla dem som älskar dig.
133 Beskydda mig och gör mig stark, så att jag inte bryts ner av det onda!
134 Rädda mig från dessa människor som så våldsamt förtrycker mig. Annars kan jag inte leva efter dina bud.
135 Låt mig få uppleva hur god du är, och lär mig alla dina lagar.
136 Jag gråter när jag ser att man inte följer dem.
137 Herre, du är rättvis och allt vad du beslutar är rätt.
138 Dina lagar är rätta och pålitliga.
139 Jag blir utom mig av vrede över mina fienders sätt att nonchalera dem.
140 Jag har verkligen prövat dina löften, och det är därför jag älskar dem så mycket.
141 Själv är jag värdelös och obetydlig, men jag glömmer inte dina lagar.
142 Din rättvisa är evig, och dina ord kan man alltid lita på.
143 I min nöd och ångest får jag tröst av dina befallningar.
144 Dina lagar är rätta och oföränderliga. Hjälp mig att förstå dem, så att jag får leva.
Herren älskar sitt folk
1 Detta är det budskap som Herren gav till Israel genom profeten Malaki.
Herren kräver felfria offer
6 En son hedrar sin far och en tjänare sin herre. Jag är er far och er herre, men ändå ärar ni mig inte, ni präster, utan ni föraktar mitt namn.När skulle vi ha föraktat ditt namn? protesterar ni.
7 När ni bar fram orena offer på mitt altare.Orena offer? När har vi gjort något sådant? Varje gång ni vanärar Guds altare genom att
8 säga till folket: 'Det går bra att offra lama djur på Herrens altare, ja, till och med sjuka och blinda djur'. Och ni påstår att detta inte är synd! Försök komma med liknande 'gåvor' till er persiske härskare och se vad han tycker om det!
9 'Gud, var barmhärtig mot oss' ber ni. 'Gud, ge oss nåd!' Men när ni bär er åt på det sättet med era offer, varför skulle han då bry sig om er över huvud taget?
10 Tänk om det åtminstone fanns en enda präst bland er, som stängde tempeldörrarna och vägrade förolämpa Gud med sådana offer. Jag är inte nöjd med er, säger Herren, härskarornas Gud, och jag kan inte ta emot era offer.
11 Men mitt namn ska bli ärat bland hedningarna från tidiga morgonen till sena kvällen. Runt hela världen ska man tända rökelse och frambära rena offer för att hedra mitt namn, och mitt namn ska äras bland alla folk, säger Herren, härskarornas Gud.
12 Ni däremot vanhelgar det och säger att det inte är så noga med mitt altare, och ni uppmuntrar folket att komma med dåliga och sjuka djur och offra dem på altaret åt mig.
13 'Det är alldeles för svårt att tjäna Herren och göra det han vill
14 Förbannad är den som lovar att offra en bock från sin hjord och sedan ersätter den med ett djur som inte är friskt. Jag är en mäktig kung, säger Herren, härskarornas Gud, och mitt namn ska bli högt ärat bland hedningarna.
Vishet från himlen
13-15 Om ni är visa ska ni vara uthålliga i att göra gott, och göra det i all tysthet. Ni ska framför allt inte skryta med er vishet och godhet, om ni går och bär på bitterhet, avundsjuka och själviskhet. Ett sådant beteende är inspirerat av djävulen och så långt ifrån Guds vishet som man kan komma.
16 För där det finns avundsjuka eller själviska ambitioner, där råder oordning och allt slags ondska.
17 Den vishet som kommer från himlen är först och främst ren. Den orsakar inte konflikter i sig själv, utan tar hänsyn till människor och väljer noga sina ord. Den är lågmäld men går ändå rakt på sak och är uppriktig.
18 De som medverkar till att lösa konflikter sprider en atmosfär av frid omkring sig och får också själva glädje av den goda frukt deras insats ger.
Ni måste välja sida
4 Vad är det som orsakar gräl och strider ibland er? Är det inte alla de onda begär och drifter som ni är fulla av?
2 Ni vill ha både det ena och det andra men får inget alls. Er avundsjuka blir till dödligt hat, men ni är lika fattiga. Det enda ni åstadkommer är kamp och strid. Det enkla skälet till att ni inte får vad ni önskar, är att ni inte ber Gud om det.
3 Men även om ni ber så får ni inget för ni har fel motiv. Ni vill bara tillfredsställa era egna begär.
4 Förstår ni inte att kärlek till världen innebär fiendskap mot Gud? Ni kan inte samtidigt vara Guds vänner och världens.
5 Eller vad tror ni Skriften menar, när den säger att den helige Ande, som Gud har sänt i våra hjärtan, vakar över oss med kärleksfull svartsjuka?
6 Skriften säger att Gud ger de ödmjuka nåd, han benådar dem som underkastar sig hans vilja, men han bekämpar de stolta och högfärdiga.
7 Därför ska ni ödmjukt överlämna er till Gud. Säg nej till djävulen, så kommer han att fly ifrån er.
8 Och när ni närmar er Gud, närmar Gud sig er. Tvätta av er allt ont, ni syndare, och låt ert inre fyllas av Guds renhet, alla ni som tvivlar.
9 Gråt över det onda ni har gjort. Sörj med uppriktig ånger. Ge rum för tårar i stället för skratt, och sorg i stället för glädje.
10 När ni inser er litenhet inför Herren och ödmjukar er, kommer han att resa upp er och uppmuntra och hjälpa er.
11 Kritisera inte och tala inte illa om varandra, kära bröder. Om ni gör det, strider ni mot Guds lag, som säger att vi ska älska varandra. Ni underkänner lagen. Er uppgift är inte att avgöra om lagen är riktig eller inte. Ni ska lyda den, inte göra er till domare över den.
12 Bara han som gav lagen kan döma rätt bland oss. Bara han kan besluta om att frälsa oss eller förinta oss. Vilken rätt har ni då att döma eller kritisera varandra?
Jesus botar tio leprasjuka
11 Medan de fortsatte sin vandring mot Jerusalem kom de till gränsen mellan Galileen och Samarien.
12 I en by stod tio leprasjuka en bit bort
13 och ropade: Herre Jesus, förbarma dig över oss!
14 Han såg på dem och sa: Gå till prästerna och visa att ni är friska! Och medan de gick försvann deras lepra.
15 En av dem kom tillbaka till Jesus och ropade så högt han kunde: Pris ske Gud, jag är botad!
16 Han kastade sig ner framför Jesus med ansiktet mot marken och tackade honom. Mannen var samarier, ett av judarna illa omtyckt folk.
17 Jesus frågade: Botade jag inte tio män? Var är de nio andra?
18 Är det bara den här utlänningen som kommer tillbaka för att tacka Gud?
19 Och Jesus sa till mannen: Stå upp och gå. Din tro har frälst dig.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®