Book of Common Prayer
Bön om räddning i stor nöd
88 En sång, en psalm av Korachs ättlingar. För körledaren, till Mahalat-leannót. Maskil. Av esrachiten Heman.[a]
2 Herre, min räddnings Gud,
jag ropar inför dig dag och natt.
3 Låt min bön komma till dig,
lyssna till mitt rop!
4 Jag är bedrövad i djupet av min själ,
och jag närmar mig dödsriket.
5 Jag räknas till dem som ska begravas,
jag är en man utan kraft.
6 Jag har lagts[b] bland de döda,
likt de stupade som ligger i graven,
de som är bortglömda och som inte mer får någon hjälp av dig.
7 Du har lagt mig i gropen,
i det djupaste mörker.
8 Din vrede vilar tung över mig.
Våg efter våg väller över mig. Séla
9 Du har drivit mina vänner ifrån mig
och fyllt dem med avsky för mig.
Jag är fångad och finner ingen utväg.
10 Jag kan inte längre se på grund av all gråt.
Varje dag ropar jag till dig, Herre,
jag sträcker ut mina händer mot dig.
11 Gör du under för de döda?
Reser sig deras andar[c] för att prisa dig? Séla
12 Talar man i graven om din nåd,
i avgrunden om din trofasthet?
13 Är dina under kända i mörkret,
din rättfärdighet i glömskans land?
14 Jag ropar till dig, Herre,
och på morgonen stiger min bön till dig.
15 Varför förkastar du mig, Herre?
Varför döljer du ditt ansikte för mig?
16 Ända från min ungdom har jag varit plågad och nära döden.
Jag lider av all förtvivlan som du sänder över mig och orkar inte mer.
17 Din vrede har svept över mig,
jag går under av all skräck.
18 Den omger mig likt vatten hela dagen,
den sluter sig kring mig från alla sidor.
19 Du har tagit ifrån mig mina älskade och vänner,
den som nu känner mig är mörkret.
Guds beskydd i farans stund
91 Den som bor i den Högstes skydd
och vilar i den Väldiges skugga,
2 han[a] säger: ”Herren är min tillflykt och min borg,
min Gud, som jag förtröstar på.”
3 Han räddar dig från jägarens snara
och från dödlig pest.
4 Med sina vingar täcker han dig,
under dem finner du tillflykt.
Hans trofasthet är en sköld och en skyddsmur.
5 Du behöver inte vara rädd för nattens fasor
eller för pilen som flyger på dagen,
6 inte pesten som går fram i mörkret
eller plågan som härjar mitt på dagen.
7 Även om tusen faller vid din sida,
tiotusen till höger om dig,
drabbas inte du.
8 Med egna ögon ska du få se på
hur de gudlösa straffas.
9 För du har gjort Herren till din tillflykt,
den Högste till ditt beskydd.
10 Inget ont ska hända dig
och ingen olycka komma nära ditt tält.
11 Han ger sina änglar befallning
om att skydda dig var du än går.
12 Med sina händer ska de bära dig,
så att du inte stöter din fot mot någon sten.
13 Över unga lejon och kobror går du fram,
du trampar på vilddjur och ormar.
14 ”Eftersom han älskar mig,
ska jag rädda honom.
Jag ska skydda honom,
eftersom han känner mitt namn.
15 När han ropar på mig,
ska jag svara honom.
Jag ska vara med honom i nöden,
rädda honom och ge honom ära.
16 Jag ska mätta honom med ett långt liv
och låta honom se den räddning jag ger.”
Glädje över Herrens gärningar
92 En psalm, en sång för sabbatsdagen.
2 Det är gott att prisa Herren,
att lovsjunga ditt namn, du den Högste,
3 att varje morgon förkunna din nåd
och varje natt din trofasthet,
4 till tiosträngat instrument,
till toner av harpa.
5 Du gör mig glad, Herre, med dina gärningar,
jag jublar över dina händers verk.
6 Hur stora är inte dina verk, Herre!
Hur djupa är inte dina tankar!
7 Den oförnuftige förstår det inte,
dåren kan inte fatta,
8 att fastän de gudlösa blomstrar som gräs
och alla de som gör orätt frodas,
så väntar dem bara evigt fördärv.
9 Men du, Herre, är upphöjd i evighet.
10 Dina fiender, Herre, dina fiender ska gå under,
och alla som gjort orätt ska skingras.
11 Men mig har du gjort stark som en behornad vildoxe;
du har smort mig med nypressad olja.
12 Jag får se hur mina fiender lider nederlag
och höra hur det går för de onda som reser sig mot mig.
13 De rättfärdiga blomstrar som palmträd,
de växer som cederträden på Libanon.
14 De är planterade i Herrens hus,
de grönskar i vår Guds förgårdar.
15 Ännu i hög ålder bär de frukt
och är friska och gröna.
16 De vittnar om att Herren är rättvis,
min klippa, där ingen orätt finns.
Avimelek försöker bli kung
9 En dag gick Jerubbaals son Avimelek till Shekem för att tala med sina morbröder. Han talade till dem och till hela sin mors släkt:
2 ”Gå och fråga Shekems ledare om de hellre vill ha sjuttio kungar, Jerubbaals sjuttio söner, än en enda. Tänk på mig som är av ert eget kött och blod!”
3 Hans morbröder gick då till de ledande männen i staden och lade fram Avimeleks förslag. De ansåg att eftersom han var deras släkting, så kunde de acceptera honom. 4 De gav honom sjuttio siklar silver från Baal Berits tempel och för dem anställde han en del löst folk, äventyrare som följde honom. 5 Han gick till sin fars hus i Ofra och dödade alla sina sjuttio halvbröder, Jerubbaals söner, på en sten, utom en, Jotam, den yngste av dem alla, som lyckades fly och gömma sig. 6 Därefter samlades alla invånare i Shekem och Bet Millo och utropade Avimelek till kung under eken invid minnesstenen i Shekem.
7 När Jotam hörde detta, ställde han sig högst uppe på berget Gerisim och ropade till dem: ”Hör på mig, Shekems invånare, så att Gud ska höra er! 8 En gång beslutade träden att smörja en kung över sig. Först bad de olivträdet att bli deras kung, 9 men det svarade:
’Skulle jag sluta att ge olivolja med vilken både Gud och människor äras för att stå och svaja över de andra träden?’
10 Då vände de sig till fikonträdet. ’Kan inte du bli vår kung?’
11 Men fikonträdet vägrade också: ’Skulle jag sluta att bära ljuvlig frukt bara för att svaja över de andra träden?’
12 Då tillfrågades vinstocken: ’Kan inte du regera över oss?’
13 Men vinstocken svarade: ’Skulle jag sluta att ge vin som gläder både gudar och människor bara för att svaja över de andra träden?’
14 Då vände de sig slutligen till törnbusken: ’Du kan väl bli vår kung!’
15 Då svarade törnbusken: ’Om det verkligen är sant att ni vill smörja mig till er kung, så kom då och ta er tillflykt under min skugga. Om ni inte gör det, ska eld komma ut ur törnbusken och bränna ner cedrarna i Libanon!’
16 Tänk därför efter, om ni har handlat hederligt och rätt, när ni har utropat Avimelek till kung! Är det rätt mot Jerubbaal och alla hans ättlingar? Är det vad hans gärningar förtjänat?
19 Om ni har handlat rätt mot Jerubbaal och hans familj, då ska ni och Avimelek få glädjas över varandra. 20 Men om ni har handlat orätt, då ska eld komma från Avimelek och förtära invånarna i Shekem och Bet Millo och en eld från dem ska i sin tur förtära Avimelek!”
21 Jotam flydde och bosatte sig i Beer. Han var rädd för sin bror Avimelek.
13 När de såg hur modiga Petrus och Johannes var och att de tydligen var vanliga enkla människor utan högre utbildning,[a] blev de mycket förvånade. De visste bara att dessa hade varit tillsammans med Jesus. 14 Men eftersom de kunde se mannen stå där bredvid dem fullt frisk, kunde de inget säga. 15 Därför skickade de ut dem ur rådssalen och började diskutera med varandra. 16 De sa: ”Vad ska vi göra med de här människorna? Vi kan ju inte neka till att de har gjort ett stort tecken och alla i Jerusalem känner redan till det. 17 Men vi kanske kan hindra att detta sprids ännu mer bland folket. Vi varnar dem för att i fortsättningen tala till någon mer i det namnet.”
18 Sedan kallade de in Petrus och Johannes igen och befallde dem att aldrig mer tala eller undervisa i namnet Jesus. 19 Men Petrus och Johannes svarade: ”Tänk efter själva, om det är rätt inför Gud att lyda er istället för honom? 20 Nej, vi kan inte låta bli att berätta om allt det som vi har sett och hört.”
21 Då hotade rådet dem än en gång men släppte dem sedan. De visste inte hur de skulle straffa dem för alla hyllade Gud för det som hade skett. 22 Mannen som hade blivit botad genom detta tecken var nämligen över fyrtio år gammal.
De troende ber om frimodighet
23 Så snart Petrus och Johannes blev fria, sökte de upp de sina och berättade allt vad översteprästerna och folkets ledare hade sagt. 24 Och när de andra hörde dem, började alla gemensamt ropa högt till Gud och sa:
”Herre, du som har skapat himlen och jorden och haven och allt som finns i dem![b] 25 Du lät den heliga Anden tala genom vår förfader David, din tjänare:
’Varför gör folken uppror?
Varför smider de meningslösa planer?
26 Jordens kungar reser sig;
makthavarna samlas mot Herren
och mot hans Smorde.’[c]
27 De slog sig verkligen samman i den här staden mot din heliga tjänare Jesus som du har smort. Herodes och Pontius Pilatus, de andra folken och Israels folk, 28 de har gjort vad du i din makt och med din vilja hade förutbestämt. 29 Herre, se nu hur de hotar oss! Så hjälp nu dina tjänare att frimodigt förkunna ditt budskap! 30 Visa din makt och bota de sjuka, låt tecken och under ske genom din heliga tjänare Jesus namn!”
31 När de hade slutat be, skakade platsen där de var samlade och alla fylldes av den heliga Anden och förkunnade Guds budskap frimodigt.
Jesus förvandlar vatten till vin
2 På tredje dagen[a] hölls ett bröllop i Kana i Galileen, och Jesus mor var där. 2 Jesus och hans lärjungar var också inbjudna dit. 3 Vinet tog slut, och Jesus mor sa då till honom: ”De har inget vin.”
4 ”Lämna mig ifred, kvinna”, svarade han. ”Min stund har inte kommit än.”
5 Men hans mor sa till tjänarna: ”Gör precis som han säger.”
6 Där fanns sex stora stenkrukor för de judiska reningsceremonierna. Krukorna rymde omkring hundra liter var. 7 Jesus sa nu till dem: ”Fyll krukorna med vatten”, och när alla krukorna var helt fulla, 8 sa han: ”Ös upp och ge det till bröllopsvärden.” Och de gjorde så.
9 Värden smakade på vattnet, som nu hade förvandlats till vin. Men eftersom han inte visste varifrån det kom – bara tjänarna som hade öst upp vattnet kände till det – kallade han på brudgummen och sa: 10 ”Alla bjuder ju först på det utsökta vinet och på sämre vin när gästerna börjar bli berusade. Men du har sparat det bästa till sist!”
11 Genom detta sitt första tecken i Kana i Galileen visade Jesus sin härlighet, och hans lärjungar trodde på honom.
12 Därefter gick Jesus ner till Kafarnaum tillsammans med sin mor, sina bröder och sina lärjungar, och de stannade där under några dagar.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.