Print Page Options
Previous Prev Day Next DayNext

Book of Common Prayer

Daily Old and New Testament readings based on the Book of Common Prayer.
Duration: 861 days
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)
Version
Psaltaren 75-76

Guds dom

75 För körledaren, ”Fördärva inte”[a]. En psalm av Asaf, en sång.

Vi prisar dig, Gud, vi prisar dig!
    Ditt namn är nära, dina underverk förkunnas.[b]

”Jag ska välja en bestämd tid,
    jag ska döma rättvist.
Även om jorden och alla dess invånare skakar,
    håller jag dess pelare stadiga. Séla
Jag säger till de övermodiga: ’Skryt inte!’
    och till de gudlösa: ’Lyft inte hornen[c]!’ ”
Lyft inte era horn i höjden,
    tala inte så styvnackat.

För varken från öster eller väster eller från öknen
    kommer upphöjelsen.
Gud är den som dömer,
    han förnedrar den ene och upphöjer den andre.
I sin hand håller Herren en bägare
    med skummande, kryddat vin.
Han häller upp,
    och alla ogudaktiga på jorden måste dricka,
    ända till dräggen.

10 Men jag ska förkunna
    och prisa Jakobs Gud i evighet.
11 ”Jag ska hugga av alla gudlösas horn
    men upphöja de rättfärdigas.”

Guds triumf

76 För körledaren, till stränginstrument. En psalm av Asaf, en sång.

Gud är känd i Juda,
    och hans namn är stort i Israel.
Hans tält är i Salem,
    hans boning på Sion.
Där bröt han sönder blixtrande pilar,
    sköldar och svärd, krigsvapen. Séla

Strålande är du,
    mer majestätisk än bergen med rikt byte[d].
De modiga kämparna ligger plundrade,
    de har somnat för gott.
    Ingen krigare kan lyfta sin hand.
Vid din tillrättavisning, Jakobs Gud,
    stupade både häst och ryttare.

Du är den som ska fruktas,
    för vem kan stå inför dig när du är vred?
Från himlen låter du din dom höras,
    och jorden förskräcks och blir stilla,
10 när Gud står upp för att döma
    och rädda alla förtryckta på jorden. Séla
11 Människornas vrede vänds till ditt pris,
    och du kuvar det som återstår av den.[e]

12 Ge löften åt Herren, er Gud, och uppfyll dem.
    Låt alla grannfolk komma med gåvor
        till honom som ska fruktas.
13 Han gör furstarna ödmjuka,
    och han är fruktad av jordens kungar.

Psaltaren 23

Den gode herden

23 En psalm av David.

Herren är min herde,
    ingenting ska fattas mig.
Han låter mig vila på gröna ängar
    och leder mig till lugna vatten.
Han ger mig ny kraft.[a]
    Han leder mig på rättfärdighetens vägar
    för sitt namns skull.
Även om jag vandrar i den mörkaste dal[b],
    fruktar jag inget ont,
        för du är med mig,
och din käpp och stav tröstar mig.

Du dukar ett bord för mig
    framför ögonen på mina fiender,
du smörjer mitt huvud med olja,
    min bägare flödar över.
Din godhet och nåd följer mig i hela mitt liv,
    och jag ska få bo i Herrens hus för alltid[c].

Psaltaren 27

Förtröstan på Herren, bön om hjälp

27 Av David.

Herren är mitt ljus och min frälsning.
    Vem behöver jag vara rädd för?
Herren är mitt livs fästning.
    Vem behöver jag bäva för?

När onda människor kommer emot mig
    för att slita mig i stycken,
mina motståndare och fiender,
    ska de själva snubbla och falla.
Även om en armé skulle omringa mig,
    behöver jag inte känna någon fruktan.
Om ett krig skulle bryta ut mot mig,
    är jag trygg.

Det enda jag ber Herren om,
    det jag längtar efter,
    är att få bo i hans tempel i hela mitt liv,
    se Herrens ljuvlighet
    och söka honom i hans tempel.
Han håller mig skyddad i sin hydda på olyckans dag,
    han gömmer mig i sitt tält,
    han för mig upp på en klippa.

Jag kan lyfta mitt huvud
    inför mina fiender som omringar mig.
Med glädjerop vill jag ge mitt offer i hans tält,
    och jag vill sjunga till Herrens ära.

Hör när jag ropar, Herre,
    var nådig mot mig och svara mig!
I mitt innersta manar ditt ord: ”Sök Herren!”
    Dig, Herre, vill jag söka.[a]
Dölj inte ditt ansikte för mig,
    visa inte bort din tjänare i vrede!
Du, som varit min hjälp,
    förkasta mig inte, överge mig inte,
    min frälsnings Gud.
10 Även om min far och mor skulle överge mig,
    tar Herren hand om mig.
11 Visa mig din väg, Herre,
    led mig på en rak stig
    för mina förtryckares skull.
12 Överlämna mig inte åt mina fienders illvilja,
    för falska vittnen reser sig mot mig,
    och de andas våld.

13 Men jag är övertygad om
    att jag ska få möta Herrens godhet i de levandes land.
14 Vänta på Herren, var stark och modig.
    Vänta på Herren!

Domarboken 5:19-31

19 Kanaans kungar
    stred vid Tanak
nära Megiddos källor
    men de blev utan silver och utan byte.
20 Till och med himlens stjärnor
    stred mot Sisera.
21 Den brusande floden Kishon,
    urtidsfloden
förde bort dem.
    Dra vidare, var stark min själ!
22 Hör hovtrampet från fiendens hingstar!
    Se hur stridshästarna jagar fram!
23 Men Herrens ängel befallde att förbanna Meros.
    ’Förbanna dess inbyggare’, sa han.
’De kom inte till Herrens hjälp,
    till Herrens och hjältarnas hjälp.’

24 Välsignad bland kvinnorna ska Jael vara,
    keniten Hevers hustru,
ja, välsignad mer än andra kvinnor som bor i tält.
25     Han bad om vatten, men hon gav honom mjölk
i en dyrbar skål,
    hon bjöd honom på tjockmjölk.
26 Hennes hand grep efter tältpluggen,
    hennes högra hand efter hammaren,
och med snickarens hammare
    slog hon honom i huvudet,
genomborrade Siseras tinning.
27     Han sjönk ner vid hennes fötter,
låg stilla och var död.

28 Siseras mor såg väntande ut genom fönstret
    och hon ropade:
’Varför dröjer hans vagn så länge?
    Var är klappret av hovar?’
29 Då svarar hennes hovdam,
    och själv ger hon samma svar:
30 ’Bytet de skiftar är stort,
    en flicka åt var man eller två,
dyrbara mantlar åt Sisera
    och vackra tyger,
brokiga dukar, en eller två åt den som tog byte.
    Allt detta som byte!’

31 Herre, så ska alla dina fiender förgås,
    men de som älskar Herren ska stråla av kraft
    som den uppgående solen!”

Därefter fick landet fred i fyrtio år.

Apostlagärningarna 2:22-36

22 Lyssna på vad jag säger ni israeliter! Gud bekräftade Jesus från Nasarets uppdrag genom kraftgärningar, under och tecken. Det vet ni själva. 23 Han utlämnades efter den plan som Gud hade bestämt och gjort upp och ni lät laglösa[a] människor spika fast honom och döda honom. 24 Men Gud befriade honom från dödens fasor och lät honom uppstå, eftersom det var omöjligt för döden att hålla honom i sitt grepp.

25 David sa ju om honom:

’Jag har alltid Herren inför mig,
    eftersom han står vid min sida vacklar jag inte.
26 Därför är mitt hjärta fyllt av glädje och jag ropar ut mitt jubel,
    också min kropp vilar i det hoppet,
27 att du inte ska lämna mig kvar i dödsriket,
    eller låta din Helige förmultna.
28 Du visar mig vägen till livet,
    du fyller mig med glädje inför dig.’[b]

29 Mina syskon! Jag kan tryggt säga till er att vår stamfar David dog och blev begravd och att hans grav fortfarande finns här ibland oss. 30 Men han var en profet och visste att Gud med ed hade lovat att en av hans ättlingar skulle få sitta på hans tron. 31 Han förutsade därför Messias uppståndelse: ’Han ska inte lämnas kvar i dödsriket och hans kropp ska inte förmultna.’ 32 Gud har låtit Jesus uppstå och vi alla kan vittna om det.

33 Gud har upphöjt Jesus och satt honom på sin högra sida.[c] Han har av Fadern fått ta emot den utlovade heliga Anden, som han nu har låtit komma över oss. Det är det ni har sett och hört här idag. 34 David steg ju heller aldrig upp till himlen. Men han säger:

’Herren sa till min Herre:
    ”Sätt dig på min högra sida,
35 tills jag har lagt dina fiender
    som en pall under dina fötter.” ’[d]

36 Hela Israels folk måste alltså klart förstå att Gud har gjort Jesus till Herre och Messias, denna Jesus som ni korsfäste.”

Matteus 28:11-20

Vakterna vid graven mutas

11 Medan kvinnorna var på väg, kom några av de vakter som stått där till staden, till översteprästerna och berättade vad som hade hänt. 12 Översteprästerna diskuterade då saken med folkets ledare, och gav sedan vakterna en stor summa pengar 13 och sa till dem: ”Säg att Jesus lärjungar kom mitt i natten och stal kroppen medan ni sov. 14 Om landshövdingen får höra om det, så ska vi ta hand om honom. Ni behöver inte oroa er.”

15 Soldaterna tog därför pengarna och gjorde som man sagt till dem. Snart spreds detta rykte bland judarna, och sprids än idag.

Jesus befaller sina lärjungar att sprida budskapet om honom i hela världen

16 De elva lärjungarna gick sedan till det berg i Galileen dit Jesus hade befallt dem att gå. 17 Och när de såg honom föll de ner inför honom, men några tvivlade.

18 Då gick Jesus fram till dem och sa: ”Jag har fått all makt i himlen och på jorden. 19 Gå därför ut till alla folk och gör dem till mina lärjungar. Döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn, 20 och lär dem att följa allt som jag har befallt er. Och jag ska alltid vara med er, ända till tidsålderns slut.”

nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.