M’Cheyne Bible Reading Plan

Reformarbetet fortsätter

31 När allt detta var över, drog alla israeliter som hade varit där ut till Juda städer och slog sönder stoderna, högg ner aserorna och bröt ner offerhöjderna och altarna i hela Juda, Benjamin, Efraim och Manasse, till dess att de hade gjort slut på dem. Sedan vände alla Israels barn tillbaka till sina städer, var och en till sin besittning.

² Hiskia gav befallning om prästernas och leviternas avdelningar, allteftersom de tillhörde den ena eller den andra avdelningen, så att både präster och leviter fick sina bestämda uppgifter, antingen det gällde att bära fram brännoffer eller gemenskapsoffer eller att förrätta gudstjänst och tacka och lovsjunga i portarna till Herrens boning. ³ Kungen gav en del av det han ägde till brännoffren, nämligen till brännoffer morgon och kväll och till brännoffer på sabbaterna, vid nymånaderna och högtiderna, så som det var skrivet i Herrens lag. ⁴ Och han befallde folket som bodde i Jerusalem att ge prästerna och leviterna deras del, för att de skulle kunna hålla fast vid Herrens undervisning.

⁵ När denna befallning blev känd, gav Israels barn en riklig förstlingsgåva av säd, vin, olja och honung och av all gröda på marken. De förde fram tionde av allt i riklig mängd. ⁶ Och de av Israel och Juda som bodde i Juda städer förde också fram tionde av nötboskap och småboskap, liksom tionde av de heliga gåvor som helgades åt Herren, deras Gud, och lade dem i högar. ⁷ I tredje månaden började de att lägga upp högarna, och i sjunde månaden var de färdiga med det. ⁸ När Hiskia och hans furstar kom för att se högarna, välsignade de Herren och hans folk Israel. ⁹ Och Hiskia frågade prästerna och leviterna angående högarna. ¹⁰ Då svarade översteprästen Asarja, av Sadoks hus, och sade: "Sedan man började föra fram offergåvan till Herrens hus, har vi ätit och blivit mätta och ändå fått mycket över, för Herren har välsignat sitt folk. Det som är kvar är denna stora rikedom."

¹¹ Hiskia befallde då att man skulle inreda förrådsrum i Herrens hus, och man inredde sådana. ¹² I dem förde man noggrant in offergåvan och tiondet och de heliga gåvorna. Leviten Konanja hade huvudansvaret för arbetet, och hans närmaste man var hans bror Simei. ¹³ Jehiel, Asasja, Nahat, Asael, Jerimot, Josabad, Eliel, Jismakja, Mahat och Benaja var tillsyningsmän under Konanja och hans bror Simei enligt beslut av kung Hiskia och Asarja, fursten i Guds hus. ¹⁴ Leviten Kore, Jimnas son, som var dörrvaktare på östra sidan, hade uppsikten över de frivilliga gåvorna åt Gud och skulle fördela Herrens offergåvor och det högheliga av offren. ¹⁵ Vid hans sida i präststäderna fanns Eden, Minjamin, Jesua, Semaja, Amarja och Sekanja, och de ombesörjde noggrant utdelningen till sina bröder efter deras avdelningar, lika för gammal som ung.

¹⁶ Undantagna var alla av mankön som var tre år eller äldre, de som var upptecknade i sina släktregister och som skulle infinna sig i Herrens hus för att varje dag utföra de för den dagen bestämda sysslorna, enligt de åligganden de hade efter sina avdelningar. ¹⁷ Prästernas släktregister var uppgjort efter deras familjer. Av leviterna var de upptagna som var tjugo år eller äldre enligt deras särskilda åligganden och avdelningar. ¹⁸ I släktregistret skulle de vara upptecknade med alla sina små barn, hustrur, söner och döttrar, så många de var, ty de skulle noggrant förvalta det heliga som heligt. ¹⁹ För dem av Arons söner, prästerna, som bodde på utmarkerna till sina städer, fanns i var särskild stad namngivna män tillsatta som skulle dela ut till alla av mankön bland prästerna och till alla de leviter som var upptecknade i släktregistret vad de hade rätt till.

²⁰ Detta genomförde Hiskia i hela Juda, och han gjorde inför Herren, sin Gud, vad som var gott, rätt och sant. ²¹ Allt han företog sig när han sökte sin Gud, vare sig det gällde tjänstgöringen i Guds hus eller lagen och budorden, gjorde han av hela sitt hjärta, och han var framgångsrik.

Domen över den stora skökan

17 En av de sju änglarna med de sju skålarna kom och talade till mig och sade: "Kom, jag skall visa dig domen över den stora skökan som tronar på många vatten.^{[a] 2} Jordens kungar har bedrivit otukt med henne, och dess invånare har blivit berusade av hennes otukts vin." ³ I anden förde han mig då bort till en öken. Och jag såg en kvinna sitta på ett scharlakansrött vilddjur, som var fullt med hädiska namn och hade sju huvuden och tio horn. ⁴ Kvinnan var klädd i purpur och scharlakan och smyckad med guld, ädelstenar och pärlor. I handen hade hon en guldbägare, full av skändligheter och smuts från hennes otukt. ⁵ På hennes panna var skrivet ett namn, en hemlighet: det stora Babylon, modern till skökorna och skändligheterna på jorden. ⁶ Och jag såg att kvinnan var berusad av de heligas blod, av Jesu vittnens blod. Och när jag såg henne blev jag mycket förundrad.

⁷ Och ängeln sade till mig: "Varför är du så förundrad? Jag skall tala om för dig hemligheten med kvinnan och vilddjuret, som bär henne och som har de sju huvudena och de tio hornen. ⁸ Vilddjuret som du såg, det var och är inte mer. Det skall stiga upp ur avgrunden och går sedan i fördärvet. De invånare på jorden som inte har sina namn skrivna i livets bok från världens grundläggning, de skall förundras när de ser vilddjuret, eftersom det var och inte är men skall komma.

⁹ Detta är det sinne som ger vishet: de sju huvudena är sju berg som kvinnan sitter på. De är också sju kungar. ¹⁰ Fem har fallit, en är, och en har ännu inte kommit, och när han kommer får han bli kvar bara en kort tid. ¹¹ Vilddjuret som var och inte är, han är själv den åttonde men hör till de sju, och han går mot sin undergång. ¹² Och de tio hornen du såg är tio kungar, som ännu inte har fått något rike. Men tillsammans med vilddjuret får de makt att regera som kungar under en enda timme. ¹³ De behärskas av ett och samma sinne och överlämnar sin makt och myndighet åt vilddjuret. ¹⁴ De skall strida mot Lammet, och Lammet skall besegra dem, tillsammans med de kallade, utvalda och troende, eftersom han är herrarnas Herre och konungarnas Konung."

¹⁵ Och han sade till mig: "Vattnen som du såg, där skökan tronar, de är folk och människomassor och folkslag och språk. ¹⁶ Och de tio hornen som du såg och vilddjuret, de kommer att hata skökan och göra henne utblottad och naken. De skall äta hennes kött och bränna upp henne i eld. ¹⁷ Ty Gud har ingett dem tanken att utföra hans plan och handla i en och samma avsikt och att ställa sin kungamakt i vilddjurets tjänst, till dess Guds ord går i uppfyllelse. ¹⁸ Och kvinnan som du såg är den stora staden, som regerar över kungarna på jorden."

² På den dagen skall det ske, säger Herren Sebaot, att jag skall utrota avgudarnas namn ur landet, så att man inte mer skall komma ihåg dem. Också profeterna och den orene anden skall jag ta bort ur landet. ³ Om någon ändå uppträder som profet, så skall hans far och mor, de som fött honom, säga till honom: "Du kan inte få leva, för du talar lögn i Herrens namn." Och hans egna föräldrar, hans far och mor, skall sticka ner honom när han profeterar.

⁴ Det skall ske på den dagen att profeterna skall skämmas för sina syner, när de profeterar. De skall inte längre klä sig i en mantel av hår för att bedraga, ⁵ utan var och en skall säga: "Jag är ingen profet. Jag är åkerbrukare och redan i min ungdom blev jag köpt till slav." ⁶ Om man då frågar honom: "Vad är det för sår du har på händerna?" skall han svara: "Dem har jag fått hemma hos mina vänner."

Herrens Herde slagen

En prövad kvarleva - Herrens rätta folk

16 Detta har jag talat till er för att ni inte skall komma på fall. ² Ni kommer att bli utstötta ur synagogorna, ja, den tid kommer då var och en som dödar er skall tro sig tjäna Gud. ³ Och det skall de göra, därför att de varken känner Fadern eller mig. ⁴ Men jag har sagt er detta, för att ni, när deras tid kommer, skall komma ihåg att jag sade det till er. Jag sade det inte till er från början, eftersom jag var hos er.

Sanningens Ande

⁵ Nu går jag till honom som har sänt mig, och ingen av er frågar mig: Vart går du? ⁶ Men eftersom jag har sagt er detta, är era hjärtan fyllda av sorg. ⁷ Men jag säger er sanningen: Det är bäst för er att jag går bort. Ty om jag inte går bort, kommer inte Hjälparen till er. Men när jag går bort, skall jag sända honom till er. ⁸ Och när han kommer, skall han överbevisa världen om synd och rättfärdighet och dom: ⁹ om synd, ty de tror inte på mig, ¹⁰ om rättfärdighet, ty jag går till Fadern och ni ser mig inte längre, ¹¹ om dom, ty denna världens furste är dömd. ¹² Jag har ännu mycket att säga er, men ni kan inte bära det nu. ¹³ Men när han kommer, sanningens Ande, då skall han föra er in i hela sanningen. Ty han skall inte tala av sig själv, utan allt det han hör skall han tala, och han skall förkunna för er vad som kommer att ske. ¹⁴ Han skall förhärliga mig, ty av det som är mitt skall han ta och förkunna för er. ¹⁵ Allt vad Fadern har är mitt. Därför sade jag att han skall ta av det som är mitt och förkunna för er.

Sorg och glädje

¹⁶ En kort tid och ni ser mig inte längre, och ännu en kort tid och ni kommer att se mig." ¹⁷ Några av hans lärjungar sade då till varandra: "Vad menar han med att säga till oss: En kort tid och ni ser mig inte längre, och ännu en kort tid och ni kommer att se mig, och med att säga: Jag går till Fadern?" ¹⁸ De frågade: "Vad menar han med att tala om en kort tid? Vi förstår inte vad han säger." ¹⁹ Jesus märkte att de ville fråga honom och sade till dem: "Ni frågar varandra om det som jag sade: En kort tid och ni ser mig inte, och ännu en kort tid och ni kommer att se mig. ²⁰ Amen, amen säger jag er: Ni kommer att gråta och jämra er, men världen skall glädja sig. Ni kommer att sörja, men er sorg skall vändas i glädje. ²¹ När en kvinna föder barn har hon svåra smärtor, ty hennes stund har kommit. Men när hon har fött barnet, kommer hon inte längre ihåg sin smärta i glädjen över att en människa blivit född till världen. ²² Nu är ni också bedrövade, men jag skall se er igen, och då skall era hjärtan glädja sig, och ingen skall ta er glädje ifrån er.

Bön i Jesu namn

²³ Den dagen kommer ni inte att fråga mig om något. Amen, amen säger jag er: Vad ni ber Fadern om i mitt namn, det skall han ge er. ²⁴ Hittills har ni inte bett om något i mitt namn. Bed och ni skall få, för att er glädje skall vara fullkomlig. ²⁵ Detta har jag talat till er i liknelser. Men det kommer en tid, då jag inte längre skall tala till er i liknelser, utan öppet förkunna för er om Fadern. ²⁶ Den dagen skall ni be i mitt namn, och jag säger inte att jag skall be till Fadern för er, ²⁷ ty Fadern själv älskar er, eftersom ni har älskat mig och tror att jag har utgått från Gud. ²⁸ Ja, jag har utgått från Fadern och kommit till världen. Nu lämnar jag världen och går till Fadern." ²⁹ Då sade hans lärjungar: "Se, nu talar du öppet och inte i liknelser. ³⁰ Nu vet vi att du vet allt och inte är beroende av att någon frågar dig. Därför tror vi att du har utgått från Gud." ³¹ Jesus svarade: "Nu tror ni. ³² Se, den tid kommer, ja, den har redan kommit, då ni skall skingras var och en åt sitt håll och lämna mig ensam. Men jag är inte ensam, ty Fadern är med mig. ³³ Detta har jag talat till er, för att ni skall ha frid i mig. I världen får ni lida, men var vid gott mod. Jag har övervunnit världen."