M’Cheyne Bible Reading Plan

Tempelbygget förbereds

2 Salomo planerade nu att bygga ett hus åt Herrens namn och ett hus åt sig själv till kunglig bostad. ² Därför avdelade Salomo 70 000 män till bärare och 80 000 till stenhuggare i bergen och 3 600 till arbetsledare över dem. ³ Och Salomo sände bud till Huram, kungen i Tyrus, och lät säga: "Gör mot mig som mot min fader David, när du sände honom cederträ för att han skulle bygga sig ett hus att bo i. ⁴ Se, nu vill jag bygga ett hus åt Herrens, min Guds, namn och helga det åt honom, för att man där skall tända väldoftande rökelse inför hans ansikte och alltid ha skådebröden upplagda och offra brännoffer morgon och kväll, på sabbaterna, vid nymåne och vid Herrens, vår Guds, högtider. Detta är för all framtid stadgat för Israel. ⁵ Och det hus som jag vill bygga skall vara stort, för vår Gud är större än alla gudar. ⁶ Men vem kan bygga ett hus åt honom? Himlarna och himlarnas himmel rymmer honom inte. Vem är jag att jag skulle kunna bygga ett hus åt honom, det skulle då vara en plats där man kan tända rökelse inför hans ansikte? ⁷ Sänd mig nu en konstnärligt begåvad man, som tillsammans med de skickliga hantverkare som jag har hos mig här i Juda och Jerusalem och som min fader David har anställt, kan arbeta i guld, silver, koppar och järn och i purpurrött, karmosinrött och mörkblått garn och dessutom är en duktig träsnidare. ⁸ Sänd mig också cederträ, cypressträ och algumträ från Libanon, för jag vet att dina tjänare är skickliga i att hugga virke på Libanon. Och mina tjänare kommer att vara tillsammans med dina tjänare ⁹ för att skaffa mig en stor mängd virke, eftersom huset jag tänker bygga skall vara stort och underbart. ¹⁰ För dina tjänares räkning, åt timmermännen som hugger virket, skall jag ge 20 000 korer tröskat vete, 20 000 korer korn, 20 000 bat vin och 20 000 bat olja."

¹¹ Huram, kungen i Tyrus, svarade med en skrivelse som han sände till Salomo: "Därför att Herren älskar sitt folk har han satt dig till konung över dem." ¹² Och Huram tillade: "Lovad vare Herren, Israels Gud, himmelens och jordens Skapare, han som har gett kung David en vis son, som är så utrustad med klokhet och förstånd att han kan bygga ett hus åt Herren och ett hus åt sig själv till kunglig bostad. ¹³ Därför sänder jag nu en konstnärligt begåvad och kunnig man, Huram-Abi. ¹⁴ Han är son till en av Dans döttrar, och hans far är en tyrisk man. Han är skicklig att arbeta i guld och silver, i koppar, järn, sten och trä, liksom i purpurrött, mörkblått och karmosinrött garn och fint lingarn, och han kan utföra alla slags sniderier och väva alla slags konstvävnader. Honom må du låta utföra arbetet tillsammans med dina och min herres, din fader Davids, män som är konstnärligt begåvade. ¹⁵ Min herre må nu sända till sina tjänare vetet och kornet, oljan och vinet som han har talat om. ¹⁶ Vi skall då hugga virke på Libanon, så mycket du behöver, och forsla det till dig på en flotte på havet till Jafo. Därifrån må du själv låta föra det upp till Jerusalem."

¹⁷ Salomo räknade alla främlingar i Israels land, liksom hans fader David tidigare hade anställt en räkning av dem. Det visade sig då att de var 153 600. ¹⁸ Av dem utsåg han 70 000 till bärare, 80 000 till stenhuggare i bergen och 3 600 till att ha uppsikt över folket och att hålla dem i arbete.

2 ¹ Mina barn, detta skriver jag till er för att ni inte skall synda. Men om någon syndar, har vi en som för vår talan inför Fadern - Jesus Kristus som är rättfärdig. ² Han är försoningen för våra synder, och inte bara för våra utan också för hela världens.

³ Vi vet att vi har lärt känna honom, när vi håller fast vid hans bud. ⁴ Den som säger: "Jag känner honom" och inte håller fast vid hans bud, han är en lögnare och sanningen finns inte i honom. ⁵ Men hos den som håller fast vid hans ord har Guds kärlek verkligen nått sitt mål. Så vet vi att vi är i honom. ⁶ Den som säger sig förbli i honom är skyldig att själv leva så som han levde.

⁷ Mina älskade, det är inte ett nytt bud jag skriver till er utan ett gammalt som ni har haft från början. Detta gamla bud är ordet som ni har hört. ⁸ Ändå är det ett nytt bud jag skriver till er. Detta är sant i honom och i er, eftersom mörkret viker och det sanna ljuset redan lyser. ⁹ Den som säger sig vara i ljuset och hatar sin broder är ännu kvar i mörkret. ¹⁰ Den som älskar sin broder förblir i ljuset, och i honom finns inget som leder till fall. ¹¹ Men den som hatar sin broder är i mörkret och vandrar i mörkret. Han vet inte vart han går, ty mörkret har förblindat hans ögon.

¹² Jag skriver till er, barn: era synder är förlåtna för hans namns skull. ¹³ Jag skriver till er, fäder: ni har lärt känna honom som är från begynnelsen. Jag skriver till er, unga män: ni har besegrat den onde. ¹⁴ Jag har skrivit till er, barn: ni har lärt känna Fadern. Jag har skrivit till er, fäder: ni har lärt känna honom som är från begynnelsen. Jag har skrivit till er, unga män: ni är starka och Guds ord förblir i er och ni har besegrat den onde.

¹⁵ Älska inte världen, inte heller det som är i världen. Om någon älskar världen, finns inte Faderns kärlek i honom. ¹⁶ Ty allt som finns i världen, köttets begär och ögonens begär och högmod över livets goda, det kommer inte från Fadern utan från världen. ¹⁷ Och världen och dess begär förgår, men den som gör Guds vilja förblir i evighet.

Antikrists och antikristers framträdande

¹⁸ Kära barn, den sista tiden är här. Och liksom ni har hört att Antikrist skall komma, så har redan nu många antikrister^[a] trätt fram. Av detta förstår vi att den sista tiden har kommit. ¹⁹ Från oss har de utgått, men de hörde aldrig till oss. Om de hade hört till oss skulle de ha blivit kvar hos oss. Men detta skedde för att det skulle bli uppenbart att inte alla hör till oss. ²⁰ Ni har en smörjelse från den Helige och känner alla sanningen. ²¹ Inte har jag skrivit till er därför att ni saknar insikt i sanningen, utan därför att ni känner den och vet att ingen lögn kommer från sanningen.

²² Vem är lögnaren, om inte den som förnekar att Jesus är Kristus? Den är Antikrist som förnekar Fadern och Sonen. ²³ Den som förnekar Sonen har inte heller Fadern. Den som bekänner Sonen har också Fadern. ²⁴ Låt det ni har hört från början förbli i er. Om det som ni har hört från början förblir i er, kommer ni också att förbli i Sonen och i Fadern. ²⁵ Och detta är vad han själv lovade oss, det eviga livet.

²⁶ Detta har jag skrivit till er med tanke på dem som försöker leda er vilse. ²⁷ Vad er beträffar, så förblir i er den smörjelse som ni har tagit emot av honom, och ni behöver inte någon som undervisar er, utan vad hans smörjelse lär er om allting är sanning och inte lögn. Förbli i honom, så som den har lärt er. ²⁸ Ja, kära barn, förbli i honom, så att vi kan vara frimodiga när han uppenbarar sig och inte behöver stå där med skam inför honom när han kommer åter. ²⁹ Om ni vet att han är rättfärdig, då inser ni också att var och en som gör det som är rätt är född av honom.

1 Profetia om Nineve, boken med elkositen Nahums syn.

Herrens vrede över Nineve

Guds nåd över Juda

Förförelser. Synd och förlåtelse

17 Jesus sade till sina lärjungar: "Förförelser måste komma, men ve den genom vilken de kommer! ² Det vore bättre för honom att en kvarnsten lades om hans hals och han kastades i havet än att han vilseleder en av dessa små. ³ Var på er vakt! Om din broder syndar, så tillrättavisa honom, och om han ångrar sig, så förlåt honom. ⁴ Även om han syndar mot dig sju gånger om dagen och kommer tillbaka till dig sju gånger och säger: Jag ångrar mig, så skall du förlåta honom."

Tro och tjänst

⁵ Då sade apostlarna till Herren: "Ge oss mer tro." ⁶ Herren svarade: "Om ni har tro som ett senapskorn, skall ni kunna säga till det här mullbärsfikonträdet: Dra upp dig med rötterna och sätt ner dig i havet! Och det skulle lyda er.

⁷ Om någon av er har en tjänare som plöjer eller vaktar boskap, säger han då till honom, när han kommer hem från marken: Kom genast och ät. ⁸ Säger han inte i stället: Laga nu till vad jag skall äta och fäst upp dina kläder och passa upp mig medan jag äter och dricker. Sedan får du själv äta och dricka. ⁹ Inte tackar han tjänaren, för att denne gjorde det han var tillsagd att göra? ¹⁰ Så skall också ni säga, när ni har gjort allt som krävs av er: Nu är vi tjänare utan uppgifter.^[a] Vi har bara gjort det vi var skyldiga att göra."

De tio spetälska

¹¹ På sin färd till Jerusalem tog Jesus vägen genom Samarien och Galileen. ¹² När han var på väg in i en by, kom tio spetälska män emot honom. De stannade på avstånd ¹³ och ropade: "Jesus, Mästare, förbarma dig över oss!" ¹⁴ Då han fick se dem, sade han: "Gå och visa er för prästerna." Och medan de var på väg dit, blev de rena. ¹⁵ Och när en av dem såg att han hade blivit botad, vände han tillbaka och prisade Gud med hög röst ¹⁶ och föll ner för Jesu fötter och tackade honom. Och han var samarit.^{[b] 17} Jesus frågade honom: "Blev inte alla tio rena? Var är de nio? ¹⁸ Har verkligen ingen vänt tillbaka för att prisa Gud utom den här främlingen?" ¹⁹ Och han sade till honom: "Stig upp och gå! Din tro har frälst dig."

Guds rikes ankomst

²⁰ Då Jesus blev tillfrågad av fariseerna när Guds rike skulle komma, svarade han dem: "Guds rike kommer inte så att man kan se det med ögonen. ²¹ Inte heller skall man kunna säga: Se, här är det, eller: Där är det. Ty se, Guds rike är mitt ibland er."^{[c] 22} Till sina lärjungar sade han: "Det skall komma en tid, då ni längtar efter att få se en enda av Människosonens dagar, men ni kommer inte att få det. ²³ Man skall säga till er: Se, där är han, eller: Här är han. Men gå inte dit, och följ inte med. ²⁴ Ty liksom blixten flammar till och lyser från himlens ena ända till den andra, så skall Människosonen vara på sin dag. ²⁵ Men först måste han lida mycket och bli förkastad av detta släkte.

²⁶ Som det var på Noas tid, så skall det vara under Människosonens dagar. ²⁷ Folk åt och drack, gifte sig och blev bortgifta, ända till den dag då Noa gick in i arken och floden kom och gjorde slut på dem alla. ²⁸ På samma sätt var det på Lots tid: de åt och drack, köpte och sålde, planterade och byggde, ²⁹ men den dag då Lot gick ut från Sodom lät Gud eld och svavel regna från himlen och gjorde slut på dem alla. ³⁰ På samma sätt skall det vara den dag då Människosonen uppenbarar sig.

³¹ Om någon den dagen är uppe på taket och har sina tillhörigheter i huset, skall han inte gå ner och hämta dem. På samma sätt skall den som är ute på åkern inte vända tillbaka hem. ³² Tänk på Lots hustru! ³³ Den som vill bevara sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv, han skall bevara det. ³⁴ Jag säger er: Den natten skall två ligga i samma säng. Den ene skall tas med och den andre skall lämnas kvar. ³⁵ Två kvinnor skall mala tillsammans. Den ena skall tas med och den andra lämnas kvar."^{[d] 37} De frågade honom: "Var då, Herre?" Han svarade dem: "Där den döda kroppen ligger, där kommer gamarna att samlas."