Book of Common Prayer
Klagan i djupaste nöd
88 (A) En sång, en psalm av Koras söner. För körledaren, till mahalát-leannót[a]. En vishetspsalm av esraiten Heman.[b]
2 (B) Herre, min frälsnings Gud,
dag och natt ropar jag till dig.
3 Låt min bön komma
inför ditt ansikte,
vänd ditt öra till mitt rop,
4 för min själ är mättad med lidanden
och mitt liv närmar sig dödsriket.
5 (C) Jag räknas bland dem
som går ner i graven,
jag är som en man utan livskraft.
6 (D) Jag är övergiven bland de döda,
likt de fallna som ligger i graven,
dem du inte längre tänker på
och som inte mer
är i dina händer.
7 (E) Du har sänkt mig längst ner i hålan,
ner i mörkret, ner i djupet.
8 (F) Din vrede vilar tung över mig,
alla dina böljor låter du
skölja över mig. Sela
9 (G) Du har fjärmat mina förtrogna
från mig,
du har gjort mig vidrig för dem,
fångad så att jag inte kommer ut.
10 (H) Mitt öga förtärs av lidande.
Herre, jag ropar till dig varje dag,
jag sträcker mina händer
mot dig.
11 (I) Gör du under för de döda,
kan skuggorna resa sig
och tacka dig? Sela
12 Förkunnar man din nåd i graven,
din trofasthet i avgrunden?
13 (J) Känner man dina under i mörkret,
din rättfärdighet i glömskans land?
14 (K) Men jag ropar till dig, Herre,
om morgonen möter dig min bön.
15 (L) Varför, Herre,
förkastar du min själ?
Varför döljer du
ditt ansikte för mig?
16 Plågad är jag och döende
från min ungdom,
jag bär förskräckelser från dig
och förtvivlar.
17 (M) Din vredes lågor sveper över mig,
dina fasor förgör mig.
18 Ständigt omsluter de mig
som vatten,
omringar mig helt och hållet.
19 (N) Mina nära och kära
har du fjärmat från mig.
I mina förtrognas ställe
har jag bara mörker.
Under den Högstes beskydd
91 (A) Den som sitter
under den Högstes beskydd
och vilar
under den Allsmäktiges skugga,
2 (B) han säger till Herren:
"Min tillflykt och min borg,
min Gud som jag litar på."
3 (C) Han ska rädda dig
från jägarens snara
och den härjande pesten.
4 (D) Med sina fjädrar täcker han dig,
under hans vingar
finner du tillflykt.
Hans trofasthet är sköld och skärm.
5 (E) Du ska inte frukta nattens fasor,
inte pilen som flyger om dagen,
6 inte pesten som smyger i mörkret
eller sjukdomen som härjar
mitt på dagen.
7 Tusen kan falla vid din sida,
tiotusen vid din högra sida,
men dig drabbar det inte.
8 (F) Du ska bara se det med egna ögon,
bevittna hur de gudlösa
får sitt straff.
9 (G) Du har sagt att Herren
är ditt skydd,
du har gjort den Högste
till din tillflykt.
10 (H) Inget ont ska drabba dig,
ingen plåga närma sig din hydda,
11 (I) för han ska befalla sina änglar
att bevara dig på alla dina vägar.
12 (J) De ska bära dig på sina händer
så att du inte stöter din fot
mot någon sten.
13 (K) Du ska gå fram
över lejon och huggormar,
trampa på unga lejon
och drakar[a].
14 "Han älskar[b] mig,
därför ska jag befria honom,
och jag ska beskydda honom
eftersom han känner mitt namn.
15 (L) Han ropar till mig
och jag svarar honom.
Jag är med honom i nöden,
jag ska rädda honom
och ge honom ära.
16 (M) Jag ska mätta honom med långt liv
och låta honom se min frälsning."
Glädje över Herrens gärningar
92 [c]En psalm, en sång för sabbatsdagen.
2 (N) Det är gott att tacka Herren
och att lovsjunga ditt namn,
du den Högste,
3 (O) att på morgonen förkunna din nåd
och om natten din trofasthet,
4 (P) med tiosträngad lyra och luta,
med klingande[d] toner på harpan.
5 (Q) Du gläder mig, Herre,
med dina gärningar,
jag jublar över dina händers verk.
6 (R) Hur stora är inte dina verk, Herre,
hur djupa dina tankar!
7 (S) En oförnuftig man förstår det inte,
dåren fattar det inte.
8 (T) När de gudlösa grönskar som gräs
och alla förbrytare blomstrar,
går de ändå mot evig
undergång.
9 (U) Men du, Herre,
är den Högste för evigt.
10 (V) Se dina fiender, Herre,
se, dina fiender ska förgås,
alla förbrytare skingras!
11 (W) Men mitt horn höjer du
som vildoxens,
jag är överöst med frisk olja.
12 (X) Mina ögon får se
mina förföljare falla,
mina öron får höra om de onda
som reste sig mot mig.
28 (A) Och det ska ske därefter
att jag utgjuter min Ande
över allt kött.
Era söner och era döttrar
ska profetera,
era gamla ska ha drömmar
och era unga ska se syner.[a]
29 Ja, över tjänare och tjänarinnor
ska jag i de dagarna
utgjuta min Ande.
30 Och jag ska göra tecken
på himlen och på jorden,
blod, eld och rökpelare.
31 Solen ska vändas i mörker
och månen i blod
innan Herrens dag kommer,
den stora och skrämmande.
32 (B) Och det ska ske att var och en
som åkallar Herrens namn
ska bli frälst.
På Sions berg och i Jerusalem
ska det finnas en räddad skara,
så som Herren har sagt,
bland de överlevande
som Herren kallar.[b]
Guds dom över Israels fiender
3 (C) För se, i de dagarna
och på den tiden,
när jag gör slut på
Judas och Jerusalems fångenskap,
2 ska jag samla alla hednafolk
och föra dem ner till Joshafats[c] dal.
Där ska jag hålla dom över dem
för mitt folks skull,
min arvedel Israel
som de har skingrat
bland hednafolken.
De har delat mitt land
3 och kastat lott om mitt folk.
De betalade en prostituerad
med en pojke
och sålde en flicka för vin
som de drack upp.
4 (D) Och du Tyrus och du Sidon, och ni Filisteens alla trakter, vad vill ni mig? Vill ni hämnas på mig för något? Om ni hämnas på mig, ska jag snabbt och med hast vända tillbaka er hämnd över era egna huvuden, 5 för ni har tagit mitt silver och mitt guld och fört bort mina dyrbaraste skatter in i era tempel. 6 Folket i Juda och Jerusalem har ni sålt till grekerna för att skicka dem långt bort från sitt land.
7 Se, jag ska väcka upp dem från den ort dit ni sålt dem, och det ni har gjort ska jag låta komma över era egna huvuden. 8 Jag ska sälja era söner och döttrar till folket i Juda, och de ska sälja dem till sabeerna[d], ett folk i fjärran land. Så har Herren talat.
16 Bedra inte er själva, mina älskade bröder.
17 (A) Allt det goda vi får och varje fullkomlig gåva är från ovan. Det kommer ner från ljusens Far[a], som inte förändras eller växlar mellan ljus och mörker. 18 (B) I kraft av sin vilja har han fött oss på nytt genom sanningens ord till att vara en förstlingsfrukt[b] bland dem han har skapat. 19 (C) Detta vet ni, mina älskade bröder.
Ordets hörare och görare
Varje människa ska vara snar att höra, sen att tala och sen till vrede, 20 för en människas vrede leder inte till det som är rätt inför Gud. 21 (D) Lägg därför bort all orenhet och all ondska och ta ödmjukt emot ordet, som är inplanterat i er och har makt att frälsa era själar.
22 (E) Var ordets görare, inte bara dess hörare, annars bedrar ni er själva. 23 Om någon är ordets hörare men inte dess görare liknar han en man som ser sitt ansikte i en spegel. 24 När han har sett sig själv och gått sin väg glömmer han genast hur han såg ut. 25 (F) Den som däremot blickar in i frihetens fullkomliga lag[c] och blir kvar i den, inte som en glömsk hörare utan som en verklig görare, han blir salig i det han gör.
26 (G) Om någon menar sig tjäna Gud men inte tyglar sin tunga utan bedrar sitt hjärta, då är hans gudstjänst ingenting värd. 27 (H) Men att ta hand om föräldralösa barn och änkor i deras nöd och hålla sig obesmittad av världen, det är en gudstjänst som är ren och fläckfri inför Gud och Fadern.
Den ohederlige förvaltaren
16 Jesus sade också till sina lärjungar: "En rik man hade en förvaltare[a] som blev beskylld för att förskingra[b] hans egendom. 2 Då kallade han in honom och sade: Vad är det jag hör om dig? Lämna in redovisningen för din förvaltning. Du kan inte vara kvar som förvaltare.
3 Då tänkte förvaltaren: Vad ska jag göra när min herre tar ifrån mig förvaltningen? Gräva orkar jag inte, och tigga skäms jag för. 4 Jo, nu vet jag vad jag ska göra så att folk tar emot mig i sina hem när jag får avsked från förvaltningen. 5 Han kallade till sig dem som hade skulder till hans herre, en efter en, och frågade den förste: Hur mycket är du skyldig min herre? 6 Han svarade: Hundra krus[c] olja. Förvaltaren sade till honom: Ta ditt skuldebrev och sätt dig ner fort och skriv femtio. 7 Sedan frågade han en annan: Och du, hur mycket är du skyldig? Han svarade: Hundra tunnor[d] vete. Då sade han till honom: Ta ditt skuldebrev och skriv åttio. 8 (A) Och hans herre[e] berömde den ohederlige förvaltaren för att han hade handlat klokt, för den här världens barn är klokare än ljusets barn mot sitt eget släkte.
9 (B) Och jag säger er: Skaffa er vänner med hjälp av den ohederlige mammon[f], så att de tar emot er i de eviga boningarna när mammon har tagit slut.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation