Old/New Testament
Israel och Juda hotas med undergång
5 Hör detta, ni präster! Lyssna, ni av Israels hus!
Vänd örat till, ni som hör till kungens hus!
Domen gäller er.
Ty ni har varit en snara för Mispa
och ett nät, utbrett på Tabor.
2 I sitt slaktande har upprorsmännen sjunkit djupt,
men jag skall straffa dem alla.
3 Jag känner Efraim,
och Israel är inte fördold för mig.
Ty Efraim har nu blivit en sköka,
Israel är orenad.
4 Deras gärningar hindrar dem
att vända tillbaka till sin Gud,
ty en otuktsande bor i deras bröst,
och Herren känner de inte.
5 Israels stolthet vittnar emot honom,
Israel och Efraim kommer på fall
genom sin missgärning.
Också Juda kommer på fall med dem.
6 Med får och nötboskap går de för att söka Herren,
men de finner honom inte.
Han har dragit sig undan från dem.
7 Mot Herren har de handlat svekfullt,
ty de har fött barn som inte är hans.
Nu skall nymånadsfesten förtära dem och deras åkrar.
8 Blås i hornet i Gibea, i trumpet i Rama,
slå larm i Bet-Aven:
Fienden är efter dig, Benjamin!
9 Efraim skall bli ödelagt
på straffets dag.
Bland Israels stammar
kungör jag vad sant är.
10 Furstarna i Juda har blivit
lika dem som flyttar råmärken.
Över dem skall jag ösa
min vrede som vatten.
11 Efraim lider förtryck, krossad av domen,
ty han har frivilligt följt människobud.
12 Därför är jag för Efraim som mal
och som röta för Juda hus.
13 När Efraim såg sin sjukdom
och Juda sitt sår,
gick Efraim till Assur
och sände bud till den store kungen.
Men han kan inte hela er,
ert sår skall inte läkas.
14 Ty jag skall vara som ett lejon mot Efraim,
som ett ungt lejon mot Juda hus.
Jag själv river dem och går min väg,
jag släpar bort dem och ingen kan rädda.
15 Jag vill gå min väg,
jag vill vända tillbaka till min boning,
till dess de erkänner sin skuld
och söker mitt ansikte.
I nöden skall de vända sig till mig.
Folkets ånger är falsk
6 "Kom, låt oss vända om till Herren.
Ty han har rivit oss, han skall också hela oss.
Han har slagit oss, han skall också förbinda oss.
2 Han skall om två dagar på nytt göra oss levande,
ja, på tredje dagen skall han låta oss stå upp,
så att vi får leva inför hans ansikte.
3 Låt oss lära känna Herren,
ja, låt oss sträva efter att lära känna honom.
Hans uppgång är så viss som morgonrodnadens,
och han skall komma till oss lik ett regn,
lik ett vårregn som vattnar jorden."
4 Vad skall jag ta mig till med dig, Efraim?
Vad skall jag ta mig till med dig, Juda?
Er kärlek är som morgondis,
lik daggen som tidigt försvinner.
5 Därför har jag utdelat mina hugg genom profeterna
och dräpt dem genom orden från min mun.
Så skall domen över dig stå fram i ljuset.
6 Ty jag har min glädje i kärlek och inte i offer
och i kunskap om Gud mer än i brännoffer.
7 Men dessa har liksom Adam brutit mot förbundet.
Sedan dess har de handlat svekfullt mot mig.
8 Gilead är en stad av ogärningsmän,
den är full av blodspår.
9 Lik rövarskaror som ligger i försåt för människor,
är prästernas hop.
De mördar på vägen till Sikem,
de utför skamliga ting.
10 I Israels hus har jag sett förfärliga ting.
Där bedriver Efraim sin otukt,
och där orenar sig Israel.
11 Också för dig, Juda, är en skördetid bestämd,
när jag åter gör slut på mitt folks fångenskap.
Efraims och Samariens ondska
7 När jag vill hela Israel, då avslöjas Efraims missgärning
och Samariens ondska.
Ty de handlar svekfullt,
tjuvar gör inbrott
och rövarskaror plundrar på vägarna.
2 I sina hjärtan tänker de inte på
att jag kommer ihåg all deras ondska.
De är nu omgivna av sina egna gärningar,
som är inför mitt ansikte.
3 Med sin ondska gläder de kungen
och med sina lögner furstarna.
4 Alla är de äktenskapsbrytare.
De liknar en ugn, som bagaren värmt upp.
När han har knådat degen upphör han att elda,
till dess att degen har jäst.
5 På vår kungs dag drack sig furstarna febersjuka av vin,
själv räckte han smädarna handen.
6 Ty de kommer honom nära.
Deras hjärtan är som en ugn
när de ligger i försåt.
Hela natten sover deras bagare,
men på morgonen brinner han som en flammande eld.
7 Alla är de heta som en ugn
och de förtär sina domare.
Alla deras kungar har fallit,
ingen bland dem åkallar mig.
8 Efraim blandar sig med andra folk.
Han är som en kaka
som inte har vänts.
9 Främlingar har förtärt hans kraft,
men han förstår det inte.
Trots att han har fått grått hår,
märker han det inte.
10 Israels stolthet vittnar emot honom.
De vänder inte om till Herren, sin Gud,
och söker inte hans hjälp trots allt detta.
11 Efraim har blivit som en dum duva utan förstånd.
De kallar på Egypten,
till Assur går de.
12 Men när de går
kastar jag ut mitt nät över dem,
som om de var fåglar under himlen
skall jag dra ner dem.
Jag skall straffa dem,
så som det är kungjort i deras församling.
13 Ve över dem,
ty de har flytt bort från mig!
Fördärv över dem,
ty de har avfallit från mig!
Jag ville friköpa dem,
men de har talat lögnaktigt mot mig.
14 De ropar inte till mig av hjärtat,
utan klagar på sina bäddar.
De oroar sig för sin säd och sitt vin,
men de vänder sig bort från mig.
15 Det var jag som undervisade dem
och stärkte deras armar,
men de har ont i sinnet mot mig.
16 De vänder om,
men inte till den som är därovan.
De är lika en båge som sviktar.
Deras furstar skall falla genom svärd,
därför att deras tungor är så hätska.
Detta skall bli dem till hån
i Egyptens land.
Israels falska gudstjänst
8 Sätt hornet för din mun! Som en örn kommer fienden över Herrens hus,
eftersom de har brutit mitt förbund
och syndat mot min lag.
2 De ropar till mig:
"Min Gud! Vi känner dig, vi i Israel."
3 Israel har förkastat det som är gott,
därför skall fienden förfölja dem.
4 De valde kungar som inte kom genom mig.
De tillsatte furstar, utan att jag fick veta det.
Av sitt silver och guld gjorde de sig avgudar
till deras egen undergång.
5 Din kalv, Samaria, stinker.
Min vrede är upptänd mot dem.
Hur länge kommer de att vara oförmögna till renhet?
6 Från Israel har kalven kommit.
En konsthantverkare har gjort den,
en gud är den inte.
Den skall krossas till smulor,
Samarias kalv.
7 Vind sår de,
och storm skall de skörda.
Säd skall de inte få.
Deras gröda skall inte ge någon föda,
och om den ger någon
skall främlingar sluka den.
8 Israel blir uppslukad.
De räknas nu bland hednafolken
som ett kärl till ingen glädje.
9 Ty de drog bort till Assur,
likt en vildåsna som går sin egen väg.
Efraim har lejt sig älskare.
10 Men hur de än köpslår bland folken,
skall jag nu samla dem
och låta dem börja en tid av ringhet,
förtryckta av furstarnas kung.
11 Eftersom Efraim har gjort sig
så många altaren för att synda,
skall också hans altaren bli honom till synd.
12 Jag har skrivit mycket till honom
i min undervisning,
men den betraktas som något främmande.
13 Som offergåvor åt mig offrar de kött och äter det,
men Herren gläder sig inte över dem.
Nu skall han komma ihåg deras missgärning
och straffa dem för deras synder.
Till Egypten skall de få vända tillbaka.
14 Eftersom Israel har glömt bort
sin skapare och byggt tempel
och eftersom Juda har uppfört många befästa städer,
skall jag sända en eld mot hans städer
och den skall förtära palatsen i dem.
Brevet till Efesus
2 Skriv till församlingens ängel i Efesus:
Så säger han som håller de sju stjärnorna i sin högra hand, han som går omkring bland de sju ljusstakarna av guld: 2 Jag känner dina gärningar, ditt arbete och din uthållighet, och jag vet att du inte kan tåla onda människor. Du har prövat dem som kallar sig apostlar men inte är det, och du har funnit att de är lögnare. 3 Ja, du är uthållig, och du har uthärdat mycket för mitt namns skull och har inte tröttnat. 4 Men det har jag emot dig, att du har övergett din första kärlek. 5 Tänk därför på varifrån du har fallit, och omvänd dig och gör dina första gärningar. Annars, om du inte omvänder dig, skall jag komma över dig och flytta din ljusstake från dess plats. 6 Men det berömmer jag dig för, att du hatar nikolaiternas gärningar, som också jag hatar. 7 Den som har öron må höra vad Anden säger till församlingarna. Åt den som segrar skall jag ge att äta av livets träd, som står i Guds paradis.
Brevet till Smyrna
8 Skriv till församlingens ängel i Smyrna:
Så säger den förste och den siste, han som var död och har fått liv igen: 9 Jag känner ditt lidande och din fattigdom, men du är rik. Jag vet hur du hånas av dem som kallar sig judar men inte är annat än en Satans synagoga. 10 Var inte rädd för vad du kommer att få lida. Se, djävulen skall kasta några av er i fängelse för att ni skall sättas på prov, och under tio dagar kommer ni att få utstå lidanden. Var trogen intill döden, så skall jag ge dig livets krona. 11 Den som har öron må höra vad Anden säger till församlingarna. Den som segrar skall inte skadas av den andra döden.
Brevet till Pergamus
12 Skriv till församlingens ängel i Pergamus:
Så säger han som har det skarpa, tveeggade svärdet: 13 Jag vet var du bor - där Satan har sin tron.[a] Och du håller fast vid mitt namn och förnekade inte tron på mig ens i de dagarna då Antipas, mitt trogna vittne, blev mördad hos er där Satan bor. 14 Men något har jag emot dig, att du har några där som håller sig till Bileams lära, han som lärde Balak att sätta ut en fälla för Israels barn, så att de åt kött från avgudaoffer och bedrev otukt. 15 Så har också du sådana som på samma sätt håller sig till nikolaiternas lära. 16 Omvänd dig därför! Annars kommer jag snart över dig och strider mot dem med min muns svärd. 17 Den som har öron må höra vad Anden säger till församlingarna. Åt den som segrar skall jag ge av det dolda mannat. Och en vit sten skall jag ge honom, och på den är skrivet ett nytt namn, som ingen känner utom den som får det.
Brevet till Tyatira
18 Skriv till församlingens ängel i Tyatira:
Så säger Guds Son, han som har ögon som eldslågor och fötter som skinande malm: 19 Jag känner dina gärningar, din kärlek och din tro, ditt tjänande och din uthållighet, och jag vet att dina senaste gärningar är fler än dina första. 20 Men det har jag emot dig att du låter kvinnan Isebel[b] hållas, hon som säger sig vara profetissa och undervisar och förleder mina tjänare att bedriva otukt och äta kött från avgudaoffer. 21 Jag har gett henne tid att omvända sig, men hon vill inte omvända sig från sin otukt. 22 Se, jag lägger henne på sjukbädden, och de som bedriver otukt med henne skall komma i stor nöd, om de inte omvänder sig från hennes gärningar. 23 Jag skall döda hennes barn, och alla församlingarna skall inse att jag är den som rannsakar hjärtan och njurar. Och jag skall vedergälla var och en av er efter hans gärningar. 24 Men till er andra i Tyatira, ni som inte har denna lära och inte känner Satans djupheter, som man kallar det, till er säger jag att jag inte lägger på er någon ny börda. 25 Men håll fast vid det ni har, till dess jag kommer. 26 Den som segrar och håller fast vid mina gärningar ända till slutet, honom skall jag ge makt över folken, 27 och han skall styra dem med järnspira, liksom man krossar lerkärl, 28 såsom jag har fått den makten av min Fader. Och jag skall ge honom morgonstjärnan. 29 Den som har öron må höra vad Anden säger till församlingarna.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln