M’Cheyne Bible Reading Plan

Jetro besöker Mose

18 Moses svärfar Jetro, prästen i Midjan, fick höra om allt som Gud hade gjort med Mose och med sitt folk Israel, hur Herren hade fört dem ut ur Egypten. ² Då tog Jetro, Moses svärfar, med sig Moses hustru Sippora som Mose tidigare hade sänt hem. ^3 (A) Han hade också med sig hennes två söner. En av dem hade fått namnet Gershom, för Mose sade: ”Jag är främling i ett främmande land.” ⁴ Den andre fick namnet Elieser,^[a] för Mose sade: ”Min fars Gud kom till min hjälp och räddade mig från faraos svärd.”

^5 (B) När Jetro, Moses svärfar, kom med Moses söner och hans hustru till Mose i öknen, där han slagit läger vid Guds berg, ⁶ sände han bud till Mose: ”Jag, din svärfar Jetro, kommer till dig med din hustru och hennes båda söner.” ⁷ Då gick Mose ut och mötte sin svärfar, bugade sig för honom och kysste honom. När de hade hälsat varandra gick de in i tältet.

⁸ Och Mose berättade för sin svärfar allt som Herren hade gjort med farao och egyptierna för Israels skull, och han berättade om all möda de fått utstå på vägen och hur Herren hade räddat dem. ⁹ Jetro gladde sig över allt det goda som Herren hade gjort mot Israel, att han hade räddat dem ur egyptiernas hand. ¹⁰ Han sade: ”Lovad är Herren, som har räddat er ur egyptiernas och faraos hand och som har räddat folket från egyptiernas hand! ^11 (C) Nu vet jag att Herren är större än alla gudarna. Det visade han när de handlade övermodigt mot detta folk.” ¹² Jetro, Moses svärfar, bar fram ett brännoffer och några slaktoffer åt Gud. Och Aron och alla de äldste i Israel kom och höll måltid inför Gud tillsammans med Moses svärfar.

Mose tillsätter domare

¹³ Nästa dag satte Mose sig för att döma folket, och folket stod omkring honom från morgonen ända till kvällen. ¹⁴ När Moses svärfar såg allt han gjorde för folket, sade han: ”Vad är det för bestyr du har med folket? Varför sitter du här ensam, medan allt folket måste stå omkring dig från morgon till kväll?” ¹⁵ Mose svarade sin svärfar: ”Folket kommer till mig för att fråga Gud.

¹⁶ De kommer till mig när de har någon rättssak, och då dömer jag mellan dem. Jag låter dem veta Guds stadgar och bud.”

¹⁷ Då sade Moses svärfar till honom: ”Ditt sätt att arbeta är inte bra. ¹⁸ Både du själv och folket som är hos dig blir ju uttröttade. Den här uppgiften är alldeles för tung för dig, och du kan inte klara av den ensam. ¹⁹ Lyssna nu på mig! Jag vill råda dig, och Gud ska vara med dig. Du ska föra folkets talan inför Gud och lägga fram deras ärenden inför honom. ²⁰ Du ska upplysa dem om stadgar och bud och låta dem veta vilken väg de ska vandra och vad de ska göra.

^21 (D) Men välj ut åt dig dugliga män från allt folket, män som fruktar Gud, är pålitliga och hatar oärlig vinst, och sätt dem till föreståndare för folket, några över tusen, andra över hundra, andra över femtio och andra över tio. ²² De ska alltid döma folket. Varje viktigt ärende ska överlåtas till dig, men i alla enklare mål ska de döma själva. Så ska du göra din börda lättare, genom att de bär den tillsammans med dig. ²³ Om du gör på det sättet och om Gud befaller dig det, så kan du hålla ut. Och allt folket här kan då också gå hem i frid.”

²⁴ Mose lyssnade till sin svärfars ord och gjorde allt som han sagt. ²⁵ Han valde ut dugliga män ur hela Israel och gjorde dem till huvudmän för folket, till föreståndare över tusen, över hundra, över femtio och över tio. ²⁶ Dessa skulle alltid döma folket. Alla svårare ärenden skulle de överlåta till Mose, men alla enklare mål skulle de själva avgöra. ²⁷ Sedan lät Mose sin svärfar resa hem, och han återvände till sitt land.

Änkans offergåva

21 ^(A) Jesus lyfte blicken och såg hur de rika lade sina gåvor i offerkistan^[a]. ² Men han såg också hur en fattig änka lade i två små kopparmynt^[b]. ^3 (B) Då sade han: "Jag säger er sanningen: Den här fattiga änkan gav mer än alla de andra. ⁴ Alla andra gav av sitt överflöd i offerkistan, men hon gav i sin fattigdom allt hon hade att leva på."

Templet ska förstöras

^5 (C) När några talade om hur templet var utsmyckat^[c] med vackra stenar och tempelgåvor, sade Jesus: ^6 (D) "Detta som ni ser – det ska komma dagar då här inte lämnas sten på sten. Allt ska rivas ner."

Nöd och förföljelse

⁷ Då frågade de honom: "Mästare, när ska det ske? Och vad blir tecknet när det ska hända?" ^8 (E) Han svarade: "Se till att ni inte blir vilseledda. Många ska komma i mitt namn och säga: Jag är Messias, och: Tiden är nära. Följ dem inte! ⁹ Och när ni får höra om krig och uppror, så bli inte förskräckta. Sådant måste först hända, men slutet kommer inte genast."

^10 (F) Sedan sade han till dem: "Folk ska resa sig mot folk och rike mot rike. ¹¹ Det ska bli stora jordbävningar och svält och pest på den ena platsen efter den andra, och skrämmande syner och väldiga tecken från himlen.

^12 (G) Men innan allt detta händer ska man gripa och förfölja er. Man ska utlämna er åt synagogor och fängelser och ställa er inför kungar och ståthållare för mitt namns skull. ¹³ Då får ni tillfälle att vittna. ^14 (H) Bestäm er för att inte förbereda några försvarstal, ^15 (I) för jag ska ge er en mun och en vishet som ingen av era fiender ska kunna stå emot eller säga emot. ^16 (J) Ni kommer att bli förrådda till och med av föräldrar och syskon och släktingar och vänner, och en del av er ska man döda. ¹⁷ Och ni kommer att bli hatade av alla för mitt namns skull. ^18 (K) Men inte ett hår på ert huvud ska gå förlorat. ^19 (L) Genom att stå fasta ska ni vinna era själar.

Jerusalems förstörelse

^20 (M) När ni ser Jerusalem omringas av armeer, då vet ni att dess förstörelse är nära. ^21 (N) Då måste de som är i Judeen fly till bergen, och de som är inne i staden måste lämna den, och de som är ute på landet får inte gå in i staden. ^22 (O) Det är straffets tid, då allt som är skrivet ska gå i uppfyllelse.

²³ Ve dem som väntar barn eller ammar under de dagarna, för landet ska drabbas av stor nöd och vredesdomen ska nå detta folk. ^24 (P) De ska falla för svärdsegg och föras bort som fångar till alla hednafolk, och Jerusalem ska trampas av hedningar tills hedningarnas tider är fullbordade.

Människosonen kommer

^25 (Q) Tecken ska visa sig i solen och månen och stjärnorna, och på jorden ska folken gripas av ångest och stå rådlösa vid havets och vågornas dån. ²⁶ Människor ska tappa andan^[d] av skräck i väntan på det som ska drabba världen, för himlens makter ska skakas. ^27 (R) Då ska man se Människosonen komma i ett moln med stor makt och härlighet. ^28 (S) Men när det här börjar hända, så räta på er och lyft era huvuden, för er befrielse närmar sig."

^29 (T) Han gav dem också en liknelse: "Se på fikonträdet och alla andra träd. ³⁰ När ni ser att de knoppas, förstår ni av er själva att sommaren redan är nära. ³¹ På samma sätt vet ni, när ni ser detta hända, att Guds rike är nära. ³² Jag säger er sanningen: Det här släktet^[e] ska inte förgå förrän allt detta sker. ^33 (U) Himmel och jord ska förgå, men mina ord ska aldrig förgå.

^34 (V) Men akta er för att tynga era hjärtan med festande, rus och livets bekymmer så att den dagen plötsligt drabbar er ^35 (W) som en snara, för den ska drabba alla som bor över hela jorden. ^36 (X) Var ständigt vakna och be om kraft att undfly allt som ska ske och kunna bestå inför Människosonen."

^37 (Y) Under dagarna var han i templet och undervisade, men på kvällarna gick han ut och övernattade på det berg som kallas Olivberget. ³⁸ Och tidigt på morgonen kom allt folket till honom i templet för att lyssna på honom.

36 Elihu fortsatte. Han sade:

6 ^(A) Som Guds medarbetare uppmanar vi er också att ta emot Guds nåd så att den blir till nytta. ^2 (B) Han säger ju: Jag bönhör dig i nådens tid, jag hjälper dig på frälsningens dag. Nu är den rätta tiden, nu är frälsningens dag.^[a]

Prövningen och glädjen i tjänsten

^3 (C) Vi vill inte på något sätt väcka anstöt, för att vår tjänst inte ska smutskastas. ^4 (D) Nej, i allt vill vi visa att vi är Guds tjänare: i stor uthållighet, i lidande, nöd och ångest, ⁵ i misshandel, fångenskap och upplopp, i arbete, nattvak och svält, ^6 (E) i renhet och insikt, i tålamod och godhet, i den helige Ande, i uppriktig kärlek, ^7 (F) med sanningens ord och Guds kraft, med rättfärdighetens vapen i höger och vänster hand^[b], ⁸ i ära och vanära, i vanrykte och gott rykte. Vi kallas villolärare men är sanningssägare, ^9 (G) vi är okända men ändå erkända, vi är döende men lever, vi är tuktade men inte dödade, ^10 (H) vi är bedrövade men alltid glada, vi är fattiga men gör många rika, vi har inget men äger allt.

¹¹ Vi talar öppet till er, korintier. Våra hjärtan är vidöppna. ^12 (I) Ni har det inte trångt hos oss, men i era hjärtan är det trångt. ^13 (J) Gör som vi – nu talar jag som till barn – och öppna också ni era hjärtan.

Den levande Gudens tempel

^14 (K) Gå inte som omaka par i ok^[c] med dem som inte tror. Vad har rättfärdighet med orättfärdighet att göra? Eller vad har ljus gemensamt med mörker? ^15 (L) Vilken samstämmighet har Kristus med Beliar^[d]? Eller vad kan den som tror dela med den som inte tror? ^16 (M) Vad kan Guds tempel ha för gemenskap med avgudarna? Vi är den levande Gudens tempel, för Gud har sagt: Jag ska bo hos dem och vandra bland dem och vara deras Gud, och de ska vara mitt folk.^[e]

^17 (N) Därför säger Herren: Gå ut från dem och skilj er från dem, och rör inte vid något orent. Då ska jag ta emot er,^{[f] 18} och jag ska vara er Far och ni ska vara mina söner och döttrar, säger Herren den Allsmäktige^[g].