M’Cheyne Bible Reading Plan
Rökelsealtaret
30 (A) Du ska göra ett altare att tända rökelse på. Av akacieträ ska du göra det. 2 Det ska vara fyrkantigt, en aln långt och en aln brett, och två alnar[a] högt. Hornen ska göras i ett stycke med altaret. 3 Du ska överdra det med rent guld, både ovansidan och väggarna runt omkring, likaså hornen. Du ska också göra en kant av guld runt altaret. 4 Två ringar av guld ska du göra till det och sätta dem under kanten på två sidor. På två motsatta sidostycken ska du sätta dem som hållare för stänger, så att man kan bära altaret med dem. 5 Stängerna ska du göra av akacieträ och överdra dem med guld. 6 (B) Du ska ställa altaret framför förhänget framför vittnesbördets ark. Det ska stå framför nådastolen som är ovanpå vittnesbördet, där jag ska uppenbara mig för dig.
7 Aron ska tända väldoftande rökelse på altaret[b]. Varje morgon när han gör i ordning lamporna ska han tända rökelse. 8 Aron ska också tända rökelse när han sätter upp lamporna i skymningen. Detta ska vara det dagliga rökelseoffret inför Herrens ansikte från släkte till släkte. 9 (C) Ni ska inte låta någon främmande rökelse komma på det och inte heller brännoffer eller matoffer och ni ska inte utgjuta något dryckesoffer på det. 10 (D) En gång om året ska Aron bringa försoning[c] för altarets horn. Med blod från försoningssyndoffret ska han en gång om året bringa försoning för det, släkte efter släkte. Det är högheligt för Herren.
Lösepenningen
11 Herren sade till Mose: 12 (E) När du räknar antalet av Israels barn som ska mönstras, ska var och en vid mönstringen ge åt Herren en lösepenning för sitt liv så att ingen straffdom drabbar dem vid mönstringen. 13 Var och en som tas upp bland de mönstrade ska ge en halv sikel[d] efter helgedomssikelns[e] vikt, sikeln räknad till tjugo gera[f], en halv sikel som offergåva åt Herren. 14 Var och en som tas upp bland de mönstrade, den som är tjugo år gammal eller mer, ska ge detta som en offergåva åt Herren. 15 Den rike ska inte ge mer och den fattige inte mindre än en halv sikel när ni ger offergåvan åt Herren som lösen för ert liv. 16 Du ska ta emot lösensumman från Israels barn och ge den till arbetet vid uppenbarelsetältet. Detta ska vara en påminnelse för Israels barn inför Herrens ansikte, att lösen betalas för era själar.
Kopparkaret
17 Herren sade till Mose: 18 (F) Du ska göra ett kar av koppar med en fotställning av koppar att användas till tvättning, och du ska ställa det mellan uppenbarelsetältet och altaret och hälla vatten i det. 19 Aron och hans söner ska tvätta sina händer och fötter med vatten från det. 20 När de går in i uppenbarelsetältet ska de tvätta sig med vatten för att de inte ska dö, så även när de träder fram till altaret för att göra tjänst genom att tända eldsoffer åt Herren. 21 De ska tvätta sina händer och fötter för att inte dö. Detta ska vara en evig stadga för dem, för Aron själv och hans efterkommande från släkte till släkte.
Smörjelseoljan
22 Herren sade vidare till Mose: 23 Ta kryddor av finaste slag: femhundra siklar flytande myrra, hälften så mycket doftande kanel, alltså tvåhundrafemtio siklar, tvåhundrafemtio siklar doftande kalmus, 24 femhundra siklar kassia efter helgedomssikelns vikt och en hin[g] olivolja. 25 (G) Av detta ska du göra en helig smörjelseolja, en doftande blandning, en konstmässigt beredd salva. Det ska vara en helig smörjelseolja. 26 (H) Med denna olja ska du smörja uppenbarelsetältet, vittnesbördets ark, 27 bordet med alla dess tillbehör, ljusstaken med dess tillbehör, rökelsealtaret, 28 brännofferaltaret med alla dess tillbehör och slutligen karet med dess fotställning. 29 Du ska helga dessa föremål så att de blir högheliga. Och var och en som rör vid dem blir helig.
30 Aron och hans söner ska du smörja och helga till präster åt mig. 31 Du ska säga till Israels barn: Detta ska vara min heliga smörjelseolja från släkte till släkte. 32 Smörj inte någon annan människas kropp med den och gör inte heller någon annan smörjelseolja med denna sammansättning. Helig är den, och helig ska den vara för er. 33 Den som gör en sådan blandning och använder något av den på en obehörig ska utrotas ur sitt folk.
Rökelsen
34 (I) Herren sade till Mose: Ta väldoftande kryddor, stakte, sjönagel och galbanum[h] och dessutom rent rökelseharts, lika mycket av varje slag, 35 och gör rökelse av dem, en konstmässigt beredd blandning, saltad[i], ren och helig. 36 (J) En del av den ska du stöta till pulver och lägga framför vittnesbördet i uppenbarelsetältet, där jag ska uppenbara mig för dig. Höghelig ska den vara för er. 37 Den rökelse ni gör med denna sammansättning får ni inte göra åt er själva. Den ska vara helig för dig inför Herren. 38 Den som gör en sådan för att njuta av doften ska utrotas ur sitt folk.
Jesus botar en blindfödd
9 När Jesus kom gående såg han en man som hade varit blind från födseln. 2 (A) Hans lärjungar frågade: "Rabbi, vem har syndat så att han föddes blind? Han själv eller hans föräldrar?" 3 (B) Jesus svarade: "Det är varken han eller hans föräldrar som har syndat, utan det har hänt för att Guds verk skulle uppenbaras på honom. 4 (C) Så länge dagen varar måste vi göra hans gärningar som har sänt mig. Natten kommer då ingen kan arbeta. 5 (D) När jag är i världen är jag världens ljus."
6 (E) När han hade sagt detta spottade han på marken, gjorde en deg av saliven, smorde den blindes ögon med degen 7 (F) och sade till honom: "Gå och tvätta dig i dammen Siloam[a]" – det betyder "utsänd". Då gick han dit och tvättade sig, och när han kom tillbaka kunde han se.
8 Hans grannar och de som tidigare hade sett honom tigga sade: "Är inte det han som satt och tiggde?" 9 Några sade: "Det är han!", andra: "Nej, men han är lik honom." Själv sade han: "Det är jag." 10 De frågade: "Hur öppnades dina ögon?" 11 Han svarade: "Mannen som kallas Jesus gjorde en deg och smorde mina ögon och sade till mig: Gå till Siloam och tvätta dig där. Jag gick dit, och när jag hade tvättat mig kunde jag se." 12 De frågade: "Var är den mannen?" Han svarade: "Det vet jag inte."
13 Då förde de mannen som hade varit blind till fariseerna. 14 (G) Men det var sabbat den dagen då Jesus hade gjort degen och öppnat hans ögon. 15 Därför frågade även fariseerna honom hur han hade fått sin syn. Han svarade: "Han lade en deg på mina ögon och jag tvättade mig, och nu ser jag." 16 (H) Några fariseer sade: "Den mannen kan inte vara från Gud, han håller ju inte sabbaten!" Andra sade: "Hur kan en syndig människa göra sådana tecken?" De var alltså splittrade 17 (I) och frågade därför den blinde igen: "Vad säger du om honom som öppnade dina ögon?" Han svarade: "Han är en profet."
18 Men judarna trodde inte att han hade varit blind och sedan fått sin syn förrän de hade skickat efter hans föräldrar 19 och frågat dem: "Är det här er son som ni säger är född blind? Hur kommer det sig att han nu kan se?" 20 Hans föräldrar svarade: "Vi vet att han är vår son och att han föddes blind. 21 Men hur han kan se nu, det vet vi inte. Vem som har öppnat hans ögon vet vi inte heller. Fråga honom, han är gammal nog att svara för sig själv." 22 (J) Föräldrarna svarade så därför att de var rädda för judarna. Redan då hade judarna kommit överens om att den som bekände Jesus som Messias skulle uteslutas ur synagogan. 23 Det var därför hans föräldrar svarade: "Han är gammal nog, fråga honom."
24 (K) För andra gången kallade de till sig mannen som hade varit blind och sade till honom: "Ge Gud äran[b]! Vi vet att den mannen är en syndare." 25 Han svarade: "Om han är en syndare vet jag inte. Men ett vet jag, att jag som var blind nu kan se." 26 De frågade honom: "Vad gjorde han med dig? Hur öppnade han dina ögon?" 27 Han svarade: "Jag har redan berättat det för er, men ni lyssnade inte. Varför vill ni höra det igen? Vill ni också bli hans lärjungar?" 28 Då hånade de honom och sade: "Det är du som är hans lärjunge! Vi är Moses lärjungar. 29 (L) Vi vet att Gud har talat till Mose, men varifrån den där mannen är vet vi inte."
30 Han svarade: "Ja, det är det som är så märkligt. Ni vet inte varifrån han är, och ändå har han öppnat mina ögon! 31 (M) Vi vet att Gud inte lyssnar till syndare, men den som tillber Gud och gör hans vilja lyssnar han till. 32 Aldrig någonsin har man hört att någon öppnat ögonen på en som är född blind. 33 (N) Om han inte var från Gud skulle han inte kunna göra någonting." 34 (O) De svarade: "Du är helt och hållet född i synd, och du undervisar oss!" Och de körde ut honom.
35 Jesus fick höra att de hade kört ut honom. När han fann honom, sade han: "Tror du på Människosonen?" 36 Han svarade: "Vem är han, Herre? Säg det så att jag kan tro på honom." 37 (P) Jesus sade: "Du har sett honom. Det är han som talar med dig." 38 Då sade mannen: "Jag tror, Herre." Och han tillbad honom.
39 (Q) Jesus sade: "Till en dom har jag kommit till denna värld, för att de som inte ser ska se och för att de som ser ska bli blinda." 40 (R) Några fariseer som var med honom hörde det och sade: "Men vi är väl inte blinda?" 41 (S) Jesus sade: "Om ni vore blinda skulle ni inte ha någon synd. Men nu säger ni att ni ser. Er synd står kvar.
Varning för olika slags dårskap
6 (A) Min son, har du gått i borgen
för din nästa
och gett ditt handslag
åt en främling?
2 Har du blivit snärjd av dina ord
och fångad av vad din mun
har sagt?
3 Gör då så här, min son,
för att rädda dig när du hamnat
i din nästas våld:
Gå och ödmjuka dig
och ge honom ingen ro,
4 (B) unna inte dina ögon någon sömn
eller dina ögonlock en blund,
5 (C) rädda dig som en gasell
ur hans grepp
och en fågel ur jägarens våld.
6 (D) Gå till myran, du late,
se hur hon gör och bli vis.
7 Hon har varken furste,
förman eller herre,
8 (E) men hon skaffar sin föda
om sommaren
och samlar sin mat
under skördetiden.
9 Hur länge ska du ligga, du late?
När ska du resa dig
ur din sömn?
10 (F) Sov lite till, slumra lite till,
ligg lite till med armarna i kors,
11 (G) så kommer fattigdomen över dig
som en rövare[a]
och nöden som en beväpnad man.
12 (H) En fördärvad människa,
en ond man
är den som går
med falskhet i sin mun,
13 (I) som blinkar med ögonen,
skrapar med foten,
gör tecken med fingrarna.
14 Han har svek i sitt hjärta,
han smider ständigt onda planer
och skapar gräl.
15 Därför kommer hans olycka
med hast,
han krossas plötsligt utan räddning.
16 Sex saker är det som Herren hatar,
sju som han avskyr:
17 (J) stolta ögon, en falsk tunga,
händer som spiller oskyldigt blod,
18 (K) ett hjärta som smider onda planer,
fötter som skyndar
till det som är ont,
19 (L) ett falskt vittne som främjar lögn
och den som skapar gräl
mellan bröder.
Varning för äktenskapsbrott
20 (M) Min son, håll fast vid din fars bud
och förkasta inte
din mors undervisning.
21 (N) Bär dem alltid
bundna vid ditt hjärta,
fäst dem vid din hals.
22 (O) Låt dem leda dig när du går,
vaka över dig när du ligger
och tala till dig när du vaknar.
23 (P) Budet är en lykta
och undervisningen ett ljus,
förmanande tillrättavisning
är en väg till livet.
24 (Q) De ska bevara dig
från den onda kvinnan[b],
från den främmandes hala tunga.
25 Ha inte begär i ditt hjärta
till hennes skönhet
och låt henne inte fånga dig
med sina blickar,
26 för en prostituerad
kan ta din sista brödbit,
men en gift kvinna
jagar din dyrbara själ[c].
27 Kan man bära eld i sin famn
utan att kläderna blir brända?
28 Eller kan man gå på glödande kol
utan att fötterna blir svedda?
29 Så går det den
som går in till sin nästas hustru,
ingen som rör henne
blir ostraffad.
30 Föraktar man inte[d] tjuven som stjäl
för att äta sig mätt
när han är hungrig?
31 (R) Blir han ertappad
får han betala sjufalt[e]
och ge ifrån sig allt han har
i sitt hus.
32 Den som begår äktenskapsbrott
saknar vett,
den som gör så fördärvar sitt liv.
33 Plåga och skam är vad han vinner,
hans vanära utplånas aldrig,
34 (S) för mannens vrede är svartsjuk,
han skonar inte på hämndens dag.
35 Han tar inte emot
några försoningsgåvor,
han bryr sig inte om
dina stora mutor.
Friheten i Kristus
5 (A) Till denna frihet har Kristus gjort oss fria. Stå därför fasta och låt er inte tvingas in under slavoket igen. 2 (B) Lyssna! Jag, Paulus, säger er att om ni låter omskära er, kommer inte Kristus att vara till någon hjälp för er[a]. 3 (C) Jag försäkrar er igen: var och en som låter omskära sig är skyldig att hålla hela lagen. 4 (D) Ni har kommit bort från Kristus, ni som försöker bli rättfärdiga genom lagen. Ni har fallit ur nåden. 5 (E) Vi däremot väntar i Anden genom tron på den rättfärdighet som är vårt hopp. 6 (F) I Kristus Jesus beror det inte på om vi är omskurna eller oomskurna, utan om vi har en tro som är verksam i kärlek.
7 Ni började bra. Vem hindrade er så att ni inte längre lyder sanningen? 8 Den övertalningen kom inte från honom som kallade er. 9 (G) Lite surdeg syrar hela degen. 10 (H) Jag för min del litar på er i Herren att ni inte ska vara av annan mening. Men den som skapar förvirring bland er ska få sin dom, vem han än är. 11 (I) Bröder, om jag fortfarande predikade omskärelse, varför blir jag då förföljd? I så fall vore korsets anstöt borta. 12 De som hetsar er borde gå och kastrera sig[b].
13 (J) Ni är kallade till frihet, bröder. Låt bara inte den friheten ge köttet något tillfälle, utan tjäna varandra i kärlek. 14 Hela lagen uppfylls i ett enda budord: Du ska älska din nästa som dig själv.[c] 15 (K) Men om ni biter och sliter i varandra, se då till att ni inte slukar varandra.
Köttets gärningar och Andens frukt
16 (L) Vad jag vill säga är detta: vandra i Anden, så gör ni inte vad köttet begär. 17 (M) Köttet söker det som är emot Anden, och Anden söker det som är emot köttet. De två strider mot varandra så att ni inte kan göra det ni vill. 18 (N) Men om ni leds av Anden står ni inte under lagen. 19 (O) Köttets gärningar är uppenbara: sexuell omoral, orenhet, orgier, 20 avgudadyrkan, ockultism, fientlighet, gräl, avund, vredesutbrott, själviskhet, splittringar, irrläror[d], 21 (P) illvilja, fylleri, vilda fester och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: de som lever så ska inte ärva Guds rike.
22 (Q) Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet[e], 23 (R) mildhet, självbehärskning. Sådant är lagen inte emot.
24 (S) De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med dess lidelser och begär. 25 Om vi har liv genom Anden, låt oss då också följa Anden. 26 (T) Låt oss inte vara fåfänga, inte utmana varandra och inte avundas varandra.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation