Chronological
Folkets självsäkerhet och brist på gudsfruktan
6 Ve de trygga på Sion, de självsäkra på Samarias berg,
de förnämsta bland förstlingsfolket,
dem som Israels hus brukar vända sig till!
2 Drag bort till Kalne och se efter,
gå därifrån till Stora Hamat
och far sedan ner till filisteernas Gat.
Är de bättre än rikena här,
eller är deras område större än ert område?
3 Ni skjuter den onda dagen bort ifrån er,
men låter våldet härska hos er.
4 Ni vilar på soffor av elfenben
och sträcker lättjefullt ut er på era bäddar.
Ni äter lamm ur hjorden
och kalvar från gödstallet.
5 Ni skrålar era visor till harpans ljud
och tänker ut nya musikinstrument som David.
6 Ni dricker vin ur stora skålar
och smörjer er med salvor av finaste olja,
men bekymrar er inte om Josefs skada.
7 Därför skall nu dessa
som de första föras bort i fångenskap.
Det blir slut med skrålet
från dem som lättjefullt sträcker ut sig.
8 Herren, Herren har svurit vid sig själv,
säger Herren, härskarornas Gud:
Jag avskyr Jakobs stolthet
och hatar hans palats.
Jag skall utlämna staden
med allt som finns i den.
9 Och det skall ske att om tio män lämnas kvar i samma hus, skall de alla dö. 10 När en släkting med likbrännarens hjälp vill föra benen ut ur huset och ropar till den som är inne i huset: "Finns det någon mer än du här?", och denne svarar: "Ingen", så skall han säga: "Tyst! Herrens namn får inte nämnas."
11 Ty se, på Herrens befallning
skall det stora huset slås i stycken
och det lilla huset i spillror.
12 Springer hästar på klippor
eller plöjer man där med oxar?
Men ni har förvandlat rätten till gift
och rättfärdighetens frukt till malört.
13 Ni gläder er över Lo-Debar[a] och säger:
"Har vi inte genom vår egen styrka
intagit Karnajim?"[b]
14 Ty se, jag skall uppväcka ett folk mot er, ni av Israels hus, säger Herren, härskarornas Gud. Och de skall ansätta er från infartsvägen mot Hamat ända till Arabasänkan.
Gräshopporna
7 Detta lät Herren, Herren mig se:
Jag såg gräshoppor skapas när sommargräset började växa upp. Det var sommargräset efter kungsslåttern. 2 När de hade ätit upp allt grönt i landet sade jag: "Herre, Herre, förlåt! Hur skall Jakob kunna bestå, han som är så obetydlig?" 3 Då ångrade Herren detta. "Det skall inte ske", sade Herren.
Elden
4 Detta lät Herren, Herren mig se:
Jag såg att Herren, Herren kallade på elden för att utföra hans sak. Och elden förtärde det stora djupet och höll på att förtära landet. 5 Då sade jag: "Herre, Herre, sluta! Hur skall Jakob kunna bestå, han som är så obetydlig?" 6 Då ångrade Herren detta. "Inte heller detta skall ske", sade Herren Herren.
Sänklodet
7 Detta lät han mig se:
Jag såg Herren stå på en lodrät mur, och i sin hand höll han ett blylod. 8 Och Herren sade till mig: "Vad ser du, Amos?" Jag svarade: "Ett blylod." Då sade Herren: "Se, jag skall hänga upp ett blylod mitt ibland mitt folk Israel. Jag skall inte skona dem ytterligare en gång.
9 Isaks offerhöjder skall bli ödelagda och Israels helgedomar förstörda och mot Jerobeams hus skall jag resa mig upp med svärdet."
Amos och prästen i Betel
10 Amasja, prästen i Betel, sände bud till Jerobeam, Israels kung, och lät säga: "Amos har anstiftat en sammansvärjning mot dig mitt i Israel. Landet härdar inte ut med allt hans ordande. 11 Ty så har Amos sagt: Jerobeam skall dö genom svärd och Israel skall föras bort i fångenskap från sitt land."
12 Och Amasja sade till Amos: "Du siare, gå din väg och fly till Juda land. Tjäna där ditt levebröd och profetera där! 13 Men i Betel får du inte profetera mer, för det är en kunglig helgedom och ett rikets tempel." 14 Amos svarade Amasja: "Jag är inte en profet, en yrkesprofet.[c] Jag är en boskapsherde som lever av mullbärsfikon. 15 Men Herren tog mig från hjorden och Herren sade till mig:
Gå och profetera för mitt folk Israel.
16 Så hör nu Herrens ord. Du säger:
Profetera inte mot Israel
och tala inte mot Isaks hus.
17 Därför säger Herren så:
Din hustru skall bli en hora i staden,
dina söner och döttrar skall falla för svärd,
din jord skall utskiftas med mätsnöre.
Själv skall du dö i ett orent land,
och Israel skall föras bort i fångenskap från sitt land."
Nya syner. Israel har mognat för dom
8 Detta lät Herren, Herren mig se: Jag såg en korg med mogen frukt. 2 Han sade: "Vad ser du, Amos?" Jag svarade: "En korg med mogen frukt." Då sade Herren till mig: "Slutet har kommit för mitt folk Israel. Jag skall inte ytterligare en gång skona dem. 3 Sångerna i palatset skall på den dagen övergå i klagan, säger Herren, Herren. Döda kroppar i mängd skall i tysthet kastas överallt.
4 Hör detta, ni som står efter den fattiges liv
och vill göra slut på de olyckliga i landet,
5 ni som säger:
"När är nymånadsdagen förbi
så att vi får sälja säd,
och sabbaten
så att vi får öppna vårt sädesförråd?
Då skall vi göra efa-måttet mindre
och höja priset
och förfalska vågen
så att den visar orätt vikt.
6 Då skall vi köpa de utblottade för pengar
och den fattige för ett par skor.
Och spillsäden skall vi då sälja som säd."
7 Herren har svurit vid Jakobs stolthet:
Aldrig skall jag glömma någon av deras gärningar.
8 Skulle inte landet darra när sådant sker,
och skulle inte alla dess invånare sörja?
Skulle inte hela landet höja sig som Nilen
och röras upp och åter sjunka som Egyptens flod?
9 Det skall ske på den dagen,
säger Herren, Herren,
att jag skall låta solen gå ner vid middagstid
och lägga landet i mörker mitt på ljusa dagen.
10 Jag skall förvandla era högtider till sorg
och alla era sånger till klagovisor.
Jag skall klä allas höfter med säcktyg
och göra alla huvuden skalliga.
Jag skall låta det bli som när man sörjer ende sonen
och låta det sluta som en bitter dag.
11 Se, dagar skall komma,
säger Herren, Herren,
då jag skall sända hunger i landet,
inte en hunger efter bröd,
inte en törst efter vatten,
utan efter att höra Herrens ord.
12 De skall driva omkring från hav till hav
och springa hit och dit från norr till öster
för att söka efter Herrens ord,
men de skall inte finna det.
13 På den dagen
skall vackra unga kvinnor
och unga män
tyna bort av törst,
14 de som nu svär vid Samariens skam[d],
och säger: "Leve din gud, Dan!"
och: "Leve vägen till Beer-Sheba!"
De skall falla och inte mer resa sig.
Israels förödelse
9 Jag såg Herren stå vid altaret, och han sade:
Slå till pelarhuvudena så att trösklarna bävar,
och låt spillrorna falla över huvudet på alla som står där.
Dem som är kvar skall jag döda med svärd.
Ingen av dem skall kunna fly undan,
ingen av dem skall kunna rädda sig.
2 Om de än bröt sig in i dödsriket,
skulle min hand hämta dem därifrån.
Om de än for upp till himlen,
skulle jag störta dem ner därifrån.
3 Om de än gömde sig på toppen av Karmel,
skulle jag där leta fram dem och hämta dem ner.
Om de än gömde sig utom synhåll för mig på havets botten,
skulle jag där befalla ormen att bita dem.
4 Om de än gick bort i fångenskap framför sina fiender,
skulle jag befalla svärdet att komma dit och dräpa dem.
Ja, jag skall låta mitt öga vila på dem
till deras olycka och inte till deras lycka.
5 Herren, Herren Sebaot är den som rör vid jorden,
och den smälter
och alla dess invånare sörjer.
Hela jorden höjer sig som Nilen
och sjunker åter som Egyptens flod.
6 Det är han som bygger sin sal i himlen
och har grundat sitt valv över jorden.
Han kallar på havets vatten
och sprider ut det över jordens yta -
Herren är hans namn.
7 Är ni inte i mina ögon som nubierna,
ni Israels barn? säger Herren.
Förde jag inte Israel upp ur Egyptens land,
filisteerna från Kaftor
och arameerna från Kir?
8 Se, Herrens, Herrens ögon
är emot detta syndiga rike,
och jag skall utplåna det från jordens yta.
Ändå vill jag inte alldeles utplåna Jakobs hus,
säger Herren.
9 Ty se, jag befaller
att Israels hus skall sållas bland alla hednafolken,
som om det siktades i ett såll.
Inte det minsta korn skall falla på jorden.
10 Alla syndare i mitt folk skall dö för svärd,
de som nu säger:
"Oss skall olyckan inte komma nära,
över oss skall den inte komma."
Löfte om upprättelse
11 På den dagen skall jag resa upp
Davids fallna hydda,
mura igen dess sprickor
och resa upp det som är nerrivet.
Jag skall bygga upp den som i forna dagar,
12 så att de kan ta i besittning
vad som är kvar av Edom
och av alla hednafolk
över vilka mitt namn har nämnts,
säger Herren, han som gör detta.
13 Se, dagar skall komma, säger Herren,
då plöjaren skall följa skördemannen i spåren
och druvtramparen såningsmannen,
då bergen skall drypa av druvsaft
och alla höjder flöda över.
14 Jag skall göra slut på mitt folk Israels fångenskap.
De skall bygga upp sina ödelagda städer
och få bo i dem.
De skall plantera vingårdar
och få dricka vinet från dem.
De skall anlägga trädgårdar
och få äta deras frukt.
15 Jag skall plantera dem i deras eget land.
De skall inte mer ryckas upp ur det land
som jag har givit dem,
säger Herren, din Gud.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln