Book of Common Prayer
Märkt av döden och glömd av vänner
1-2 Gud välsignar dem som tar hand om fattiga och svaga. Han hjälper dem när de råkar ut för svårigheter.
3 Han skyddar dem och håller dem vid liv. I hela landet ska man tala om deras lycka, och Gud kommer inte att utlämna dem till deras fiender.
4 Han vårdar dem när de är sjuka och lindrar deras plågor och bekymmer.
5 Därför ber jag till dig: Herre, var nådig mot mig och gör mig frisk igen, för jag har bekänt mina synder!
6 Mina fiender känner inget medlidande med mig. De önskar att jag ska dö och säger skadeglada: Snart är han borta, och ingen kommer att komma ihåg honom.
7 De är så vänliga när de kommer och besöker mig, men i verkligheten är de glada när de ser att jag ligger och vrider mig i mina plågor.
8 Och bakom min rygg viskar de till varandra:
9 Han är dödssjuk och kommer aldrig mer upp ur sängen!
10 Till och med min bäste vän har vänt sig emot mig, honom som jag så fullständigt litade på och som så ofta åt tillsammans med mig!
11 Herre, överge mig inte! Gör mig frisk, så att jag kan göra upp räkningen med mina fiender!
12 Om du inte låter dem segra över mig, utan låter mig leva, då vet jag att du älskar mig.
13 Du hjälper mig, eftersom jag bara gjort vad som är rätt, och jag ska få vara i din närhet för evigt.
14 Välsignad är Herren, Israels Gud, som är till från evighet till evighet. Amen, ja, amen!
Tröst mot våld och förtal
David skrev denna psalm som en protest mot att hans fiende Doeg dödade 85 präster och deras familjer.1-3 Du kallar dig hjälte, eller hur? Du skryter om dina ogudaktiga handlingar mot Guds folk.
4 Din tunga är vass som en rakkniv, och det onda du gör har du planerat väl.
5 Du älskar det onda mer än det goda!
6 Du älskar lögn mer än sanning! Du älskar att skvallra, och du kan säga vad som helst bara för att skada andra. Å, vilken lögnhals du är!
7 Men Gud kommer att slå ner dig för gott. Han kommer att dra iväg med dig från ditt hem och släpa dig bort från de levandes land.
8 De som älskar Gud kommer att se det och bli förskräckta. Men sedan kommer de att skratta och säga:
9 Titta, så går det för den som inte hoppas på Gud, utan i stället litar på sin rikedom och går allt längre i sin ondska.
10 Men jag är som ett olivträd, som vårdas av Herren. För all framtid litar jag på Guds barmhärtighet.
11 Herre, jag vill alltid tacka dig för vad du gjort. Inför alla dem som älskar dig vill jag tala om hur god du är!
Utlämnad åt fiender
44 Gud, vi har hört om de stora under du gjorde för länge sedan.
2-3 Våra förfäder har berättat om hur du drev ut de främmande folken från detta land och gav det till oss. Du skingrade folken som bodde där, men vårt folk lät du breda ut sig och blomstra.
4 Vi vann inte seger genom vår egen styrka och med våra egna vapen, utan genom din mäktiga kraft, och du log mot oss och hjälpte oss eftersom du älskade oss.
5 Du är min kung och min Gud. Under ditt befäl segrade ditt folk,
6 för det är bara genom din kraft och genom ditt namn som vi kan trampa ner våra fiender.
7 Jag litar inte på mina vapen. De kan inte rädda mig.
8 Bara du kan ge oss seger över fienderna som hatar oss.
9 Jag är stolt över min Gud. Herre, jag kan aldrig tacka dig nog!
10 Och trots detta har du visat bort oss för en tid. När våra trupper drog ut till strid följde du inte med.
11 Attacken från våra fiender var så stark att vi måste fly. De intog vårt land och plundrade det.
12 Du tillät att vi slaktades som får, och de som kom undan med livet spreds ut bland främmande folk.
13 Du sålde oss för en struntsumma som om vi inte hade något värde alls.
14 Grannfolken skrattar och hånar oss för allt det onda du har gjort oss.
15 Du har sett till att ordet jude har blivit ett öknamn, föraktat och till en skam bland folken, avskytt av alla.
16-17 Jag är ständigt hånad och förolämpad och får hela tiden lyssna till hur mina fiender förbannar mig.
18 All denna olycka har kommit över oss, Herre, trots att vi aldrig har glömt dig. Och vi har inte överträtt ditt förbund.
19 Våra hjärtan har inte övergett dig! Inte med ett enda steg har vi vikit av från din väg.
20 Om vi hade gjort det, skulle vi ha förstått varför du lämnade oss bland schakaler i ödemarken och sände oss in i mörker och död.
21 Om vi hade glömt att tillbe vår Gud och i stället hade bett till andra gudar,
22 skulle då inte Gud genast ha vetat om det? Jo, för han känner varenda hemlig tanke.
23 Men nu är det för att vi tjänar dig som man förföljer och dödar oss! Vi är som får som väntar på att bli slaktade.
24 Vakna, Herre! Res dig upp! Varför sover du? Är vi förkastade för evigt?
25 Varför gömmer du dig för oss? Ser du inte vår sorg och vårt förtryck?
26 Förolämpade ligger vi med ansiktet i smutsen.
27 Grip in, Herre, och kom till vår hjälp! Rädda oss eftersom du älskar oss.
16 Skriv ner allt det som jag tänker göra, säger Herren. Tillslut det med ett sigill för kommande dagar. Anförtro det åt någon pålitlig och gudfruktig man, som kan överlämna det till gudfruktiga människor i kommande generationer.
17 Jag vill vänta på att Herren ska hjälpa oss, även om vi just nu inte märker hans närvaro. Han är mitt enda hopp.
18 Jag och barnen som Gud har gett mig har symboliska namn som förutsäger de planer som Herren, härskarornas Gud, har för sitt folk. Jesaja betyder 'Herren ska frälsa (sitt folk)
19 Varför försöker ni då få reda på framtiden genom att fråga häxor och spåmän? Bry er inte om vad de mumlar och viskar. Kan de som är levande få veta vad som händer i framtiden genom att fråga de döda? Varför inte i stället fråga er Gud?
20 Jämför dessa spåkvinnors ord med Guds Ord! Om deras budskap är annorlunda än Herrens, beror det på att de inte lever i mitt ljus och ser sanningen.
21 Mitt folk ska föras bort, stapplande, hungrigt och uttröttat, och eftersom de är utsvultna kommer de att knyta sina händer mot himlen och förbanna sin kung och Gud.
22 Vart de än vänder sig ska de bara finna bedrövelse, ångest och djup förtvivlan. De ska drivas ut i det yttersta mörkret.
Profetia om Messias
9 Men denna mörka och hopplösa tid ska inte vara för alltid. Sebulons och Naftalis land har drabbats av Guds dom, men i framtiden ska dessa områden i Galileen och landet längs Jordan bli hedrat.
1 Från Simon Petrus, Jesu Kristi tjänare och utsänd av honom till alla som har samma tro som vi på Jesus Kristus, vår Gud och Frälsare. Tänk på hur dyrbar denna tro är, och hur rättfärdig och god han är som ger samma tro till var och en av oss.
Utveckla er karaktär
2 Jag ber att ni ska få uppleva mer och mer av hans godhet och frid genom att lära känna honom mer och mer.
3 Eftersom vi känner honom har vi också genom hans gudomliga makt tillgång till allt som vi behöver för vårt liv och vår tjänst för honom. Ja, han delar med sig av sin egen härlighet och godhet till oss.
4 Han har också gett oss det fantastiska löftet att rädda oss från de begärelser och den ruttenhet som har infekterat den här världen och i stället ge oss sitt eget sinne.
5 Därför är det viktigt att er tro blir synlig genom att ni lever rätt, och ni måste lära känna Gud mer och mer och upptäcka vad han vill att ni ska göra.
6 Då förstår ni att ni inte får ge efter för era egna drifter och begär så att ni blir uthålliga och gudfruktiga och med glädje låter Gud leda er på det sätt han vill.
7 Det får i sin tur i resultat att ni börjar tycka om andra människor och uppskatta deras sällskap och slutligen älska dem med innerlig kärlek.
8 Ju mer det breder ut sig bland er, desto mer kommer ni att växa till i andlig styrka och bli användbara för vår Herre Jesus Kristus.
9 Den som inte är angelägen om att utvecklas på detta sätt är verkligen kortsynt, och har glömt att Gud har befriat honom från det gamla livet i synd, så att han nu kan leva ett sunt och rättfärdigt liv för Herren.
10 Jag ber er, mina kära bröder, att ni fattar ett klart beslut om att ni vill vara bland dem som Gud har kallat och utvalt, för då ska ni aldrig falla och gå förlorade.
11 Och Gud ska öppna himlens portar för er och ge er fritt tillträde till vår Herres och Frälsares, Jesu Kristi, eviga rike.
Jesus ber i Getsemane
39 Tillsammans med sina lärjungar lämnade han sedan rummet där de ätit påskmåltiden, och gick som vanligt till Oljeberget.
40 Där sa han till dem: Be till Gud så att ni kan stå emot när ni sätts på prov.
41-42 Själv gick han ett stenkast längre bort och böjde knä och bad: Far, om det är möjligt, så bevara mig från detta lidande. Men jag vill att din vilja ska ske och inte min.
43 Då visade sig en ängel från himlen och gav honom ny kraft.
44 Han hade nämligen en sådan ångest och bad så intensivt att hans svett föll som blodsdroppar till marken.
45 Till slut reste han sig och gick tillbaka till lärjungarna, men fann att de hade somnat, utmattade av sorg.
46 Hur kan ni sova nu! sa han. Res er upp och be till Gud att ni inte dukar under när ni blir prövade.
Jesus blir förrådd och arresterad
47 Men just när han sa detta närmade sig en folkhop ledd av Judas, en av hans tolv lärjungar. Judas gick fram till Jesus för att kyssa honom på kinden.
48 Men Jesus sa: Judas, hur kan du förråda Messias med en kyss?
49 Nu hade också lärjungarna fattat vad som höll på att hända och frågade upphetsat: Mästare, ska vi försvara oss? Vi tog med oss svärden!
50 Och en av dem slog till översteprästens tjänare, och högg av hans högra öra.
51 Men Jesus sa: Kämpa inte emot längre. Och han rörde vid mannens öra, och han blev genast botad.
52 Sedan vände sig Jesus till översteprästerna och befälhavarna för tempelvakten och de religiösa ledarna, som gick i täten för folkhopen, och sa: Är jag en brottsling eftersom ni kommer beväpnade med svärd och klubbor för att gripa mig?
53 Varför arresterade ni mig inte i templet? Jag har varit där varenda dag! Men nu ser ni er chans, för Satans makt har fritt spelrum.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®