Book of Common Prayer
Förlåt mig mina synder
25 Till dig, Herre, sätter jag mitt hopp.
2 Lämna mig inte i sticket, Herre, för jag litar på dig! Låt inte mina fiender lyckas i sina uppsåt! Låt dem inte triumfera över mig!
3 Jag vet att ingen som tror på Gud någonsin behöver skämmas. Men alla som sviker dig ska stå där med sin skam.
4 Herre, visa mig vad jag ska göra! Låt mig förstå vilken väg jag ska gå!
5 Led mig och undervisa mig, för du är en Gud som räddar mig! Det är bara på dig jag kan hoppas!
6-7 Herre, tänk på att du förr har visat mig din godhet och kärlek, förlåt mig för att jag syndade i min ungdom.
8 Herren är god, och alla de som har gått vilse undervisar han med glädje om den rätta vägen.
9 Han undervisar de ödmjuka om sin väg.
10 Med trofasthet och kärlek leder han alla som lyder hans befallningar.
11 Men Herre, vad ska jag göra med mina synder! De är alltför många! Förlåt mig, för ditt namns skull!
12 Var finns den människa som fruktar Herren? Gud kommer att undervisa henne om vilken väg hon ska välja.
13 Hon ska få välsignelse och lycka, och hennes barn ska ärva landet.
14 Herren är vän med dem som fruktar honom, och de får insyn i hans hemligheter.
15 Jag ser alltid upp till Herren och väntar på hans hjälp, för bara han kan rädda mig ur fällorna.
16 Kom, Herre, och visa mig din barmhärtighet, för jag känner mig hjälplös, nertyngd och ensam!
17 Min ångest blir allt värre. Befria mig från denna börda!
18 Se hur jag lider och se vilket elände jag har! Förlåt mig alla mina synder!
19 Se hur många fiender jag har och hur våldsamt de hatar mig!
20 Rädda mitt liv undan dem! Låt ingen säga att jag i onödan har litat på dig!
21 Låt godhet och ärlighet bli mina livvakter, för mitt hopp står till dig.
22 O, Gud, befria Israel från alla dess svårigheter.
Herren både dömer och räddar
1-2 Herre, jag vill prisa dig av allt mitt hjärta och berätta om alla dina under.
3 Jag är glad, och jag jublar inför dig. Jag vill sjunga en lovsång till dig, du den Högste, som är Gud över alla gudar.
4 Mina fiender drar sig tillbaka och faller ner döda när du visar dig.
5 Du har försvarat mig och min sak som en rättvis domare.
6 Du har varnat folken och gjort slut på de ogudaktiga och utplånat deras namn för all framtid.
7 Mina fiender är dömda för evigt. Herren kommer att utplåna deras städer, ja, man ska inte ens komma ihåg dem.
8-9 Men Herren kommer att leva för all framtid. Han sitter på sin tron för att med rättvisa döma folken i världen.
10 Alla som är förtryckta får komma till honom. Han räddar dem i deras svårigheter.
11 Alla som känner ditt namn, Herre, räknar med din hjälp, för du har ännu aldrig övergett dem som litar på dig.
12 Sjung din lovsång till Gud, han som bor i Jerusalem! Berätta för världen vad han har gjort!
13 Han lyssnar noga till dem som ropar till honom om rättvisa, och han hämnas mord. Han bryr sig om människor i svårigheter, när de ropar till honom om hjälp.
14 Herre, förbarma dig över mig! Se hur jag får lida, därför att mina fiender hatar mig! Herre, rädda mig från döden
15 så att jag kan prisa dig öppet inför allt folk i Jerusalem och vara glad över att du har räddat mig!
16 Folken faller i de gravar de grävt åt andra, och den fälla de har gillrat slår igen över dem själva.
17 Herren är känd för att han fångar de ogudaktiga i deras egna snaror!
18 De ogudaktiga ska skickas bort till dödsriket. Detta öde väntar alla som har glömt Herren.
19 De fattiga ska inte glömmas bort, och de förtrycktas hopp ska inte grusas.
20 Grip in, Herre! Döm och straffa folken! Låt dem inte triumfera!
21 Sätt folken på plats, och låt dem darra av fruktan tills de förstår att de inte är något annat än maktlösa människor!
Vem får komma till Gud
15 Herre, vem får fly till ditt tempel uppe på ditt heliga berg?
2 Jo, den som lever ett oklanderligt liv och alltid är uppriktig och talar sanning.
3 Den som vägrar att förtala andra, den som inte lyssnar till skvaller och aldrig skadar sin medmänniska.
4 Den som inte är vän med dem som Gud hatar. Den som håller sina löften även om det skulle ruinera honom.
5 Den som inte lånar ut pengar till ockerränta och vägrar att vittna mot de oskyldiga, trots de mutor som erbjuds honom. Den som lever så kommer inte att falla.
8 Ni köper upp hus efter hus och lägger fält till fält, så att andra inte får någonstans att bo. Ni blir ensamma kvar.
9 Men Herren, härskarornas Gud, har bestämt ert öde. Med mina egna öron har jag hört honom säga: Många vackra hus ska ligga öde.
10 En stor vingård ska inte ge mer än några liter vin! Av det utsäde som sås ska man bara få en tiondel tillbaka.
11 Det blir synd om er som går upp tidigt på morgonen för att sitta och dricka till långt fram på nätterna!
12 Ni ordnar med vacker musik till era dryckesfester. Men ni har inte något som helst intresse för Herren och hans verk.
18 Ve dem som inte kan skilja sig från sitt ogudaktiga liv.
19 De till och med förlöjligar den Helige och utmanar Herren att straffa dem. Skynda dig och straffa oss, Herre! säger de. Vi vill se vad du kan göra!
20 De förväxlar det goda med det onda. De gör svart till vitt och vitt till svart, surt till sött och sött till surt.
21 Ve dem som är visa och kloka i sina egna ögon!
22 Ve dem som är 'hjältar' när det gäller att dricka och skryta med hur mycket de tål.
23 De tar mutor för att förändra rättvisan. De låter den skyldige gå fri och sätter den oskyldige i fängelse.
Var beredda på Jesu återkomst
5 När ska allt detta hända? Jag behöver egentligen inte säga något om det, kära bröder,
2 för ni vet så väl att ingen känner till det. Herrens dag ska komma oväntat, som en tjuv om natten.
3 När människor säger: Allt är väl, vi har lugn och ro, då plötsligt ska olyckan komma över dem, lika plötsligt som värkarna sätter in hos en kvinna som ska föda barn. Och dessa människor ska inte komma undan för det kommer inte att finnas någon plats där de kan gömma sig.
4 Men ni, kära bröder, är inte okunniga om dessa frågor, och den dag som Herren kommer ska inte överraska er som en tjuv.
5 Ni är alla ljusets och dagens barn, ni tillhör inte mörkret eller natten.
6 Därför ska ni vara på er vakt och inte sova som de andra. Vänta på hans återkomst och håll er nyktra.
7 På natten sover man, och det är då som människor dricker sig berusade.
8 Men låt oss som lever i ljuset hålla oss nyktra, och vara klädda i trons och kärlekens rustning och med frälsningens glada hopp som vår hjälm.
9 Gud har ju inte valt ut oss för att ösa sin vrede över oss, utan för att vi ska bli frälsta genom vår Herre Jesus Kristus.
10 Han dog för oss, för att vi för alltid ska leva med honom, vare sig vi lever eller redan har dött när han kommer tillbaka.
11 Därför ska ni fortsätta att uppmuntra och styrka varandra som ni redan gör.
20 Men den dag ni ser Jerusalem omringad av arméer, ska ni veta att dess undergång är nära.
21 Då måste Judeens invånare fly till bergen, och de som bor i Jerusalem måste lämna staden så fort som möjligt för ingen kan söka skydd där.
22 Detta blir dagar fyllda av Guds domar. Då ska allt det profeterna skrev om i de gamla Skrifterna gå i uppfyllelse.
23 Stackars de kvinnor som då väntar barn, och de som har spädbarn, för det ska bli djup nöd i detta land och vreden ska drabba det.
24 Många människor ska brutalt bli dödade, och andra ska deporteras som fångar och flyktingar till världens alla länder. Och Jerusalem ska ockuperas och trampas ner av främmande folk tills dess Gud gör slut på deras tid.
Jesus talar om sin återkomst
25 Sedan ska märkliga fenomen visa sig på solen, månen och stjärnorna. Det är förvarningar om kommande olyckor. På jorden ska folken gripas av ångest och en förfärlig rastlöshet inför katastroferna och de våldsamma flodvågorna.
26 Ovisshet och fruktan ska driva många människor till förtvivlan så de tappar allt hopp, för till och med lagarna som styr universum ska rubbas.
27 Men då ska jordens alla folk få se Människosonen komma i ett moln med gudomlig makt och stor härlighet.
28 Därför, när ni ser allt detta hända, stå då fasta och se uppåt för då är er befrielse nära.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®