M’Cheyne Bible Reading Plan

Naaman botas från spetälska

5 Naaman^[a], den arameiske kungens högste befälhavare, hade stort anseende hos sin herre och var mycket aktad, eftersom Herren genom honom hade gett seger åt Aram. Han var en modig stridsman men spetälsk^[b].

² Arameerna hade varit ute på plundringståg och fört med sig en ung flicka som fånge från Israels land. Hon kom i tjänst hos Naamans hustru. ³ Flickan sade till sin matmor: ”Tänk om min herre vore hos profeten i Samaria! Då skulle han befria honom från hans spetälska.” ⁴ Då gick Naaman och berättade det för sin herre och sade: ”Så och så har flickan från Israels land sagt.” ⁵ Kungen i Aram svarade: ”Res du dit, så ska jag skicka brev till Israels kung.”

Så for Naaman i väg och tog med sig tio talenter silver och 6 000 siklar guld^[c] och dessutom tio högtidsdräkter. ⁶ Han överlämnade brevet till Israels kung och där stod: ”Samtidigt med det här brevet har jag sänt min tjänare Naaman till dig, för att du ska befria honom från hans spetälska.” ^7 (A) När Israels kung^[d] hade läst brevet, rev han sönder sina kläder^[e] och sade: ”Är jag då Gud, så att jag kan döda och göra levande, eftersom han skickar mannen till mig för att jag ska befria honom från hans spetälska? Ni märker och ser hur han söker strid med mig.”

⁸ När gudsmannen Elisha hörde att Israels kung hade rivit sönder sina kläder, sände han bud till kungen och lät säga: ”Varför har du rivit sönder dina kläder? Låt honom komma till mig, så ska han förstå att det finns en profet i Israel.” ⁹ Så kom Naaman med sina hästar och vagnar och stannade vid dörren till Elishas hus^[f]. ^10 (B) Då sände Elisha ut ett bud till honom och lät säga: ”Gå i väg och tvätta dig sju gånger i Jordan, så ska ditt kött bli friskt igen och du bli ren.”

¹¹ Men Naaman blev vred och for sin väg och sade: ”Jag trodde att han skulle gå ut till mig och träda fram och åkalla Herren sin Guds namn och lyfta sin hand över stället och så ta bort spetälskan. ¹² Är inte Damaskus floder Abana^[g] och Parpar^[h] bättre än Israels alla vatten? Kunde jag inte lika gärna tvätta mig i dem för att bli ren?” Så vände han om och for sin väg i vrede.

¹³ Men hans tjänare gick fram och talade till honom och sade: ”Min fader, om profeten hade begärt något svårt av dig, skulle du då inte ha gjort det? Hur mycket mer nu när han bara har sagt till dig: Tvätta dig, så blir du ren!” ^14 (C) Då for han ner och doppade sig i Jordan sju gånger, så som gudsmannen hade sagt. Och hans kött blev friskt igen som en ung pojkes kött, och han blev ren.

¹⁵ Därefter vände han tillbaka till gudsmannen med hela sitt följe och gick in och kom fram till honom och sade: ”Nu vet jag att det inte finns någon Gud på hela jorden utom i Israel. Ta nu emot en gåva av din tjänare.” ¹⁶ Men han svarade: ”Så sant Herren lever, han som jag tjänar, jag vill inte ta emot något.” Fastän han bad honom om och om igen att ta emot, så ville han inte. ¹⁷ Då sade Naaman: ”Om du inte vill det, så låt din tjänare få så mycket jord^[i] som ett par mulåsnor kan bära. För din tjänare vill inte offra brännoffer och slaktoffer åt andra gudar mer, utan bara åt Herren. ¹⁸ Men detta må Herren förlåta din tjänare: När min herre går in i Rimmons^[j] tempel för att böja knä där och han då stöder sig vid min hand och jag också böjer knä där i Rimmons tempel, må då Herren förlåta din tjänare att jag böjer knä i Rimmons tempel.” ¹⁹ Elisha sade till honom: ”Gå i frid.”

Men när Naaman hade lämnat honom och hunnit ett stycke på väg, ²⁰ tänkte Gehasi, gudsmannen Elishas tjänare: Se, min herre har släppt i väg denne Naaman från Aram utan att ta emot vad han hade med sig. Så sant Herren lever, jag ska springa efter honom och försöka få något av honom. ²¹ Och Gehasi gav sig i väg efter Naaman.

När Naaman såg någon komma springande efter sig, steg han genast ner från vagnen och gick emot honom och sade: ”Är allt bra?” ²² Han svarade: ”Ja, men min herre har sänt mig och låter säga: Just nu har två unga män, två profetlärjungar, kommit till mig från Efraims bergsbygd. Ge dem en talent^[k] silver och två högtidsdräkter.” ²³ Naaman svarade: ”Var snäll och ta två talenter!” Och han bad honom enträget och knöt in två talenter silver i två säckar och tog fram två högtidsdräkter och lämnade det åt två av sina tjänare, som bar alltsammans framför honom.

²⁴ Men när Gehasi kom upp på höjden^[l], tog han gåvorna ur deras hand och lade dem i förvar i huset. Sedan lät han männen gå sin väg. ²⁵ Därefter gick han och trädde fram inför sin herre. Då frågade Elisha honom: ”Varifrån kommer du, Gehasi?” Han svarade: ”Din tjänare har inte varit någonstans.” ²⁶ Då sade han till honom: ”Menar du att jag inte var med i min ande när en man vände om från sin vagn och mötte dig? Är det här en tid att skaffa sig silver och kläder, olivlundar, vingårdar, får och kor, tjänare och tjänarinnor? ^27 (D) Naamans spetälska kommer att drabba dig och dina ättlingar för evigt.” Så gick Gehasi ut från honom, vit som snö av spetälska.

Föreskrifter för gudstjänsten

2 ^(A) Först av allt uppmanar jag till bön, åkallan, förbön och tacksägelse för alla människor, ^2 (B) för kungar och alla i ledande ställning, så att vi kan leva ett lugnt och stilla liv, på alla sätt gudfruktigt och värdigt. ^3 (C) Detta är gott och rätt inför Gud, vår Frälsare, ^4 (D) som vill att alla människor ska bli frälsta och komma till insikt om sanningen.

^5 (E) Gud är en, och en är medlare mellan Gud och människor: människan Kristus Jesus, ^6 (F) som gav sig själv till lösen för alla. Detta vittnesbörd skulle frambäras när tiden var inne, ^7 (G) och för detta är jag satt till förkunnare^[a] och apostel – jag talar sanning och ljuger inte – en hedningarnas lärare i tron och sanningen.

^8 (H) Jag vill nu att männen på varje plats ska be med heliga, lyfta händer^[b], utan vrede och diskuterande. ^9 (I) På samma sätt ska kvinnorna smycka sig med anständig klädsel, med blygsamhet och gott omdöme, inte med håruppsättningar och guld eller pärlor eller dyra kläder, ¹⁰ utan så som det anstår kvinnor som bekänner sig till gudsfruktan: med goda gärningar.

^11 (J) En kvinna ska i stillhet ta emot undervisning och helt underordna sig. ¹² Jag tillåter inte att en kvinna undervisar eller gör sig till herre över mannen, utan hon ska vara i stillhet, ^13 (K) eftersom Adam skapades först och sedan Eva.^{[c] 14 (L)} Och det var inte Adam som blev förledd, utan kvinnan blev förledd och gjorde sig skyldig till överträdelse. ¹⁵ Men hon ska bli frälst under det att hon föder barn^[d], om hon fortsätter^[e] att leva anständigt i tro, kärlek och helgelse.Det är ett ord att lita på.

Daniels bön

9 I Darejaveshs första regeringsår^[a] – han var son till Ahasveros och av medisk släkt, men hade blivit kung över kaldeernas rike – ² i hans första regeringsår kom jag, Daniel, att i skrifterna lägga märke till det antal år som enligt Herrens ord till profeten Jeremia^[b] skulle fullbordas för Jerusalems ödeläggelse, nämligen sjuttio år.

^3 (A) Jag vände då mitt ansikte till Herren Gud med ivrig bön och åkallan och fastade i säck och aska. ^4 (B) Jag bad till Herren min Gud och bekände:

”O Herre, du store och fruktade Gud, du som håller fast vid förbundet och nåden mot dem som älskar dig och håller dina bud. ^5 (C) Vi har syndat och gjort orätt, vi har varit ogudaktiga och upproriska. Vi har vänt oss bort från dina bud och föreskrifter. ⁶ Vi har inte lyssnat till dina tjänare profeterna, som talade i ditt namn till våra kungar, furstar och fäder och till allt folket i landet. ^7 (D) Du, Herre, är rättfärdig, men vi har dragit skam över oss. Så är det i dag med Juda män och Jerusalems invånare och hela Israel, både de som bor nära och de som bor långt borta i alla de länder dit du har fördrivit dem därför att de var trolösa mot dig. ^8 (E) Ja, Herre, vi sänker våra ansikten i skam, vi och våra kungar, furstar och fäder, eftersom vi har syndat mot dig. ^9 (F) Men hos Herren vår Gud finns barmhärtighet och förlåtelse. Vi var upproriska mot honom ^10 (G) och lyssnade inte till Herren vår Guds röst. Vi vandrade inte efter de lagar han gav oss genom sina tjänare profeterna.

^11 (H) Hela Israel bröt mot din lag och vek av utan att lyssna till din röst. Därför östes också över oss den förbannelse och ed som står skriven i Guds tjänare Mose lag, eftersom vi hade syndat mot honom. ^12 (I) Han höll sina ord som han talat mot oss och mot våra domare som dömde oss. Han lät en så stor olycka drabba oss att något liknande det som nu skett i Jerusalem inte har hänt någon annanstans under himlen. ¹³ Så som det står skrivet i Mose lag drabbade all denna olycka oss.

Men ändå försökte vi inte blidka Herren vår Gud genom att vända om från våra synder och ge akt på din sanning. ^14 (J) Därför vakade Herren över olyckan och lät den drabba oss, för Herren vår Gud är rättfärdig i alla de gärningar han gör. Men vi lyssnade inte till hans röst.

^15 (K) Och nu, Herre vår Gud, du som förde ditt folk ut ur Egyptens land med stark hand och så gjorde dig ett namn som är detsamma än i dag: Vi har syndat, vi har varit ogudaktiga. ^16 (L) Men Herre, för all din rättfärdighets skull, vänd din vrede och harm från din stad Jerusalem, ditt heliga berg. På grund av våra synder och våra fäders missgärningar blir Jerusalem och ditt folk hånade av alla som bor omkring oss. ^17 (M) Hör nu, du vår Gud, din tjänares bön och åkallan och låt ditt ansikte lysa över din ödelagda helgedom för Herrens skull. ^18 (N) Min Gud, vänd ditt öra hit och hör. Öppna dina ögon och se vilken förödelse som har drabbat oss, och se till staden som är uppkallad efter ditt namn. För det är inte på grund av vår rättfärdighet utan på grund av din stora barmhärtighet som vi kommer inför dig med våra böner. ^19 (O) O Herre, hör, Herre, förlåt! Herre, lyssna och utför ditt verk utan att dröja. Det är för din egen skull, min Gud, för din stad och ditt folk är uppkallade efter ditt namn.”

De sjuttio årsveckorna

²⁰ Jag fortsatte tala och be och bekänna min synd och mitt folk Israels synd, och kom inför Herren min Gud med min förbön för min Guds heliga berg. ^21 (P) Medan jag ännu talade i min bön kom Gabriel till mig^[c] i flygande hast, den man som jag hade sett förut i min syn. Det var vid tiden för kvällsoffret^[d]. ^22 (Q) Han undervisade mig och sade till mig:

”Daniel, jag är utsänd för att ge dig insikt och förstånd. ^23 (R) Redan när du började be gick ordet ut, och jag har kommit för att berätta det för dig, för du är högt älskad. Så ge akt på ordet och förstå synen:

^24 (S) Sjuttio veckor^[e] är bestämda över ditt folk och över din heliga stad för att göra slut på överträdelse, försegla^[f] synder, försona skuld, föra fram en evig rättfärdighet, fullborda syn och profetia och smörja den Allraheligaste^[g]. ^25 (T) Det ska du veta och förstå: Från det att ordet gått ut om att Jerusalem ska återställas^[h] och byggas upp till dess att den Smorde Fursten kommer, ska det gå sju veckor och sextiotvå veckor. Gator och vallgravar ska byggas upp igen, trots svåra tider.

^26 (U) Men efter de sextiotvå veckorna ska den Smorde förgöras, helt utblottad. Och staden och helgedomen ska förstöras av folket till en furste som kommer. Men slutet kommer som en störtflod. Ända till slutet ska det råda krig. Förödelse är fast besluten. ^27 (V) Han ska stadfästa ett förbund med de många under en vecka, och mitt i veckan ska han avskaffa slaktoffer och matoffer. Och på styggelsers vinge ska förödaren komma^[i], till dess att förstöring och fast beslutad straffdom utgjuts över förödaren.”

Lova Herren, alla folk

Tacksamhet för Herrens hjälp