M’Cheyne Bible Reading Plan

Drottningen av Sabas besök

10 ^(A) När drottningen av Saba^[a] fick höra ryktet om Salomo och om Herrens namn, kom hon för att sätta honom på prov med svåra frågor. ² Hon kom till Jerusalem med ett mycket stort följe och med kameler som bar väldoftande kryddor och guld i mängd samt dyrbara stenar. När hon kom inför Salomo, talade hon med honom om allt som låg på hennes hjärta. ³ Och Salomo svarade på alla hennes frågor. Ingenting var dolt för kungen, utan han kunde ge henne svar på allt.

⁴ När drottningen av Saba såg Salomos hela vishet och såg huset han hade byggt ⁵ och rätterna på hans bord och hur hans tjänare satt där och hur de som betjänade honom skötte sina sysslor och hur de var klädda, och hans hovmän och brännoffren som han offrade i Herrens hus, blev hon utom sig av förundran. ⁶ Och hon sade till kungen: ”Så var det då sant det jag i mitt land hörde om dina ord och om din vishet. ⁷ Jag ville inte tro det, förrän jag kom hit och fick se det med egna ögon. Men se, inte ens hälften hade berättats för mig. Du har långt mer vishet och rikedom än jag hade hört genom ryktet. ⁸ Lyckliga är dina män och lyckliga är dessa dina tjänare, som ständigt får stå inför dig och höra din visdom. ^9 (B) Välsignad är Herren din Gud, som har funnit sådant behag i dig och satt dig på Israels tron! Herren älskar Israel för evigt, det är därför han har gjort dig till kung, för att du ska skipa lag och rätt.”

¹⁰ Hon gav kungen hundratjugo talenter^[b] guld och dessutom mängder av väldoftande kryddor samt dyrbara stenar. En så stor mängd väldoftande kryddor som drottningen av Saba gav kung Salomo har aldrig mer förts in.

^11 (C) När Hirams flotta hämtade guld från Ofir, förde den också med sig almugträ^[c] i stor mängd och dyrbara stenar. ¹² Av almugträet lät kungen göra tillbehör till Herrens hus och till kungapalatset samt harpor och lyror för sångarna. Så mycket almugträ har sedan fram till denna dag inte förts in eller setts i landet.

¹³ Kung Salomo gav drottningen av Saba allt hon önskade och begärde. Till det kom allt annat han i sin kungliga frikostighet skänkte henne. Sedan vände hon om och reste hem med sina tjänare till sitt land igen.

Salomos rikedom

¹⁴ Det guld som årligen kom in till Salomo vägde sexhundrasextiosex talenter^[d], ¹⁵ utöver det som kringresande handelsmän och köpmän förde in, och det som kom från alla kungarna i Arabien och från ståthållarna i landet.

^16 (D) Kung Salomo lät göra tvåhundra stora sköldar av uthamrat guld och använde till varje sådan sköld sexhundra siklar guld ^17 (E) samt trehundra mindre sköldar av uthamrat guld och använde till varje sådan sköld tre minor^[e] guld. Kungen satte upp dem i Libanonskogshuset. ¹⁸ Dessutom lät kungen göra en stor tron av elfenben och täckte den med fint guld. ¹⁹ Tronen hade sex trappsteg och tronens ryggstycke var avrundat upptill. På båda sidor om sätet fanns armstöd, och två lejon stod utmed armstöden. ²⁰ Tolv lejon stod där, ett på varje sida om de sex trappstegen. Något sådant har aldrig tillverkats i något annat rike. ²¹ Alla kung Salomos dryckeskärl var av guld, och alla kärl i Libanonskogshuset var av rent guld. Ingenting var av silver, det hade inget värde på Salomos tid.

^22 (F) Kungen hade en egen Tarshishflotta^[f] på havet tillsammans med Hirams flotta, och en gång vart tredje år kom Tarshishflottan hem och förde med sig guld och silver, elfenben, apor och påfåglar.

^23 (G) Kung Salomo blev större än någon annan kung på jorden,^[g] både i rikedom och vishet. ^24 (H) Från alla länder kom man för att besöka Salomo och höra den visdom som Gud hade lagt ner i hans hjärta. ²⁵ Var och en förde med sig gåvor: föremål av silver och guld, kläder, vapen, väldoftande kryddor, hästar och mulåsnor. Detta hände år efter år.

^26 (I) Salomo samlade också vagnar och ridhästar, så att han hade 1 400 vagnar och 12 000 ridhästar. Dem inrymde han dels i vagnsstäderna, dels i Jerusalem hos kungen själv. ²⁷ Kungen styrde så att silver blev lika vanligt i Jerusalem som stenar, och cederträ lika vanligt som mullbärsträ i Låglandet. ^28 (J) Hästarna som Salomo skaffade kom från Egypten. En del av kungens uppköpare hämtade ett visst antal av dem till bestämt pris. ²⁹ Varje vagn som hämtades och fördes in från Egypten kostade 600 siklar silver och varje häst 150^[h]. Likaså infördes genom deras försorg sådana till hetiternas alla kungar och till kungarna i Aram.

Hälsning

1 ^(A) Från Paulus och Timoteus^[a], Kristi Jesu tjänare. Till alla de heliga i Kristus Jesus som bor i Filippi, tillsammans med församlingsledarna och församlingstjänarna. ^2 (B) Nåd vare med er och frid från Gud vår Far och Herren Jesus Kristus.

Tacksägelse och förbön

^3 (C) Jag tackar min Gud var gång jag tänker på er. ⁴ I alla mina böner för er alla ber jag alltid med glädje, ⁵ eftersom ni har varit med i arbetet för evangeliet från första dagen ända till nu. ^6 (D) Och jag är övertygad om att han som har börjat ett gott verk i er också ska fullborda det till Kristi Jesu dag.

^7 (E) Det är inte mer än rätt att jag tänker så om er alla, för jag har er i mitt hjärta. Både när jag bär bojor och när jag försvarar och befäster evangeliet delar ni alla nåden med mig. ^8 (F) Gud är mitt vittne att jag längtar efter er alla med Kristi Jesu ömhet.

⁹ Och min bön är att er kärlek ska överflöda mer och mer och ge insikt och gott omdöme, ^10 (G) så att ni kan avgöra vad som är viktigt och vara rena och fläckfria på Kristi dag^[b], ^11 (H) rika på rättfärdighetens frukt som Jesus Kristus ger, Gud till ära och pris.

Fånge för Kristi skull

^12 (I) Jag vill att ni ska veta, bröder, att det som hänt mig snarare har lett till framgång för evangeliet. ¹³ Det har nu blivit klart för hela pretoriet^[c] och alla andra att det är för Kristi skull jag sitter fängslad, ¹⁴ och min fångenskap har gjort de flesta av bröderna så övertygade i Herren att de vågar predika Guds ord ännu mer oförskräckt.

¹⁵ En del drivs visserligen av avund och rivalitet, men en del predikar Kristus med goda avsikter. ¹⁶ De gör det av kärlek, för de vet att jag är satt till att försvara evangeliet. ¹⁷ De andra predikar Kristus av rivalitet^[d], med orena motiv, och tror att de kan göra min fångenskap tyngre. ¹⁸ Än sen? Kristus blir i alla fall predikad, för syns skull eller uppriktigt, och det gläder jag mig över.

Och jag tänker fortsätta glädja mig, ^19 (J) för jag vet att allt detta kommer att leda till min frälsning genom er förbön och Jesu Kristi Andes hjälp. ^20 (K) Det är min längtan och mitt hopp att jag inte på något sätt ska stå där med skam, utan att Kristus nu som alltid ska bli frimodigt förhärligad i min kropp, vare sig jag lever eller dör. ^21 (L) För mig är livet Kristus och döden en vinst.

²² Men om livet här i kroppen innebär att mitt arbete bär frukt, då vet jag inte vad jag ska välja. ^23 (M) Jag dras åt båda håll. Jag har en längtan att bryta upp och vara hos Kristus, det vore mycket bättre. ²⁴ Men för er skull är det mer nödvändigt att jag får leva kvar här i kroppen. ^25 (N) Det är jag övertygad om, och jag vet att jag ska få leva och vara kvar hos er alla och hjälpa er till framsteg och glädje i tron. ^26 (O) När jag är tillbaka hos er igen får ni ännu större anledning till glädje^[e] i Kristus Jesus för min skull.

Kämpa för tron

^27 (P) Se bara till att ni lever på ett sätt som är värdigt Kristi evangelium, vare sig jag kommer och besöker er eller inte. Låt mig få höra om er att ni står fasta i samma ande och samma sinne och kämpar för tron på evangeliet, ^28 (Q) utan att på något sätt låta er skrämmas av motståndarna. Det blir för dem ett tecken på att de går förlorade, medan ni blir frälsta och det av Gud. ^29 (R) Ni har ju fått nåden att inte bara tro på Kristus utan också att lida för hans skull, ^30 (S) eftersom ni har samma kamp att kämpa som ni såg att jag hade och nu hör att jag fortfarande har.

SYNEN AV GUDSSTADEN (Kap 40-48)

40 ^(A) I det tjugofemte året av vår fångenskap, vid årets början, på tionde dagen i månaden,^[a] i det fjortonde året sedan staden hade blivit intagen, på just den dagen kom Herrens hand över mig, och han förde mig bort dit. ^2 (B) I syner från Gud förde han mig till Israels land och satte ner mig på ett mycket högt berg. På detta låg söderut något som liknade en stad. ^3 (C) Han förde mig dit, och se, där stod en man som såg ut att vara av koppar. Han hade ett snöre av linne^[b] i sin hand samt en mätstång, och han stod i porten. ^4 (D) Mannen sade till mig: ”Människobarn, se med dina ögon och hör med dina öron och lägg märke till allt som jag kommer att visa dig, för du har förts hit för att jag ska visa dig detta. Tala om för Israels hus allt du får se.”

Den östra porten

^5 (E) Och se, där var en mur runt omkring templet. Mätstången som mannen hade i sin hand var sex alnar lång^[c], och varje aln var en handsbredd längre än en vanlig aln. Han mätte murens bredd, den var en stång, och höjden, som också den var en stång. ⁶ Därefter gick han till en port som låg mot öster och steg uppför dess trappsteg. Han mätte portens ena tröskel, som var en stång bred, och sedan den andra tröskeln, som också var en stång bred. ⁷ Varje vaktkammare var en stång lång och en stång bred, och avståndet mellan vaktkamrarna var fem alnar. Tröskeln vid portens förhus på inre sidan var en stång. ⁸ Han mätte upp portens förhus på den inre sidan. Det var en stång. ⁹ Han mätte upp portens förhus. Det var åtta alnar, och pelarna var två alnar. Portens förhus låg på inre sidan.

¹⁰ Det fanns tre vaktkamrar på var sida i porten mot öster. Alla tre var lika stora, och pelarna på båda sidor var lika stora. ¹¹ Han mätte portöppningens bredd, den var tio alnar, och portens längd, den var tretton alnar. ¹² Framför vaktkamrarna fanns en mur som var en aln. En aln var också muren på motsatta sidan. Varje vaktkammare på båda sidorna var sex alnar. ¹³ Han mätte porten från den ena vaktkammarens tak till den andras. Den var tjugofem alnar bred, och dörr låg mot dörr. ¹⁴ Han mätte upp pelarna till sextio alnar. Fram till pelaren nådde förgården runt omkring portbyggnaden. ¹⁵ Avståndet mellan ingångsportens framsida och förhusets framsida vid den inre portöppningen var femtio alnar. ^16 (F) Det fanns gallerförsedda fönster till vaktkamrarna och till deras pelare invändigt i porten runt omkring och likaså i förhusen. Fönstren satt runt omkring invändigt, och pelarna var prydda med palmer^[d].

Den yttre förgården

¹⁷ Han förde mig till den yttre förgården, och jag såg att ett stengolv täckte den, och trettio tempelkamrar var uppbyggda på stengolvet. ¹⁸ Detta gick utefter portarnas sidoväggar, så att det motsvarade portarnas längd. Detta var det nedre stengolvet. ¹⁹ Sedan mätte han avståndet från den nedre portens framsida till den inre förgårdens yttersida. Det var hundra alnar både på östra sidan och på norra.

Den norra porten

²⁰ Sedan mätte han också längden och bredden på den port som låg mot norr på den yttre förgården. ²¹ Också den hade tre vaktkamrar på var sida samt pelare och förhus, lika stora som den förra portens. Den var femtio alnar lång och tjugofem alnar bred. ²² Fönstren, förhuset och palmdekorationerna i den var lika stora som i den port som låg mot öster, och man steg upp till den på sju trappsteg, och förhuset låg framför dessa. ²³ En port till den inre förgården fanns mitt emot denna port. Det var i norr som i öster, och han mätte avståndet från den ena porten till den andra. Det var hundra alnar.

Den södra porten

²⁴ Sedan förde han mig till södra sidan, och jag såg en port som vette åt söder. Han mätte dess pelare och ­förhus. De var lika stora som de and­ra. ²⁵ Det fanns fönster på den och på förhuset runt omkring, likadana som de andra fönstren. Den var femtio alnar lång och tjugofem alnar bred.

²⁶ Trappan dit upp utgjordes av sju trappsteg, och förhuset låg framför dessa. Den var på båda sidor prydd med palmer på sina pelare. ²⁷ En port till den inre förgården fanns också på södra sidan. Han mätte avståndet från den ena porten till den andra på södra sidan. Det var hundra alnar.

Portar till den inre förgården

²⁸ Sedan förde han mig till den inre förgården genom södra porten. Han mätte den södra porten, och den var lika stor som de andra. ²⁹ Vaktkamrar, pelare och förhus var lika stora som de andra, och den hade fönster liksom förhuset runt omkring. Den var femtio alnar lång och tjugofem alnar bred. ³⁰ Runt omkring fanns förhus, tjugofem alnar långa och fem alnar breda. ³¹ Förhuset låg mot den yttre förgården, och pelarna var prydda med palmer. Uppgången till den utgjordes av åtta trappsteg.

³² Sedan förde han mig till den inre förgårdens östra sida och mätte porten där. Den var lika stor som de andra. ³³ Vaktkamrar, pelare och förhus var lika stora som de andra, och det fanns fönster på den och på förhuset runt omkring. Den var femtio alnar lång och tjugofem alnar bred. ³⁴ Förhuset låg mot den yttre förgården, och pelarna var prydda med palmer på båda sidor. Uppgången till det utgjordes av åtta trappsteg.

³⁵ Sedan förde han mig till den norra porten och mätte den. Den var lika stor som de andra. ³⁶ Så var det också med vaktkamrarna, pelarna och förhuset, och det fanns fönster på den runt omkring. Den var femtio alnar lång och tjugofem alnar bred. ³⁷ Det stod pelare vid den yttre förgården, och de var prydda med palmer på båda sidor. Uppgången till den utgjordes av åtta trappsteg.

^38 (G) Det fanns en tempelkammare med ingång vid pelarna i portarna. Där skulle man skölja brännoffren. ³⁹ I portens förhus stod två bord på var sida, och på dem skulle man slakta brännofferdjuren, synd­offerdjuren och skuldofferdjuren. ⁴⁰ Vid den yttre sidovägg som låg norrut när man steg upp till portens ingång, stod två bord, och vid den andra sidoväggen på portens förhus stod också två bord. ⁴¹ Det stod fyra bord på varje sida vid portens sidoväggar, eller tillsammans åtta bord där offer­djuren skulle slaktas. ⁴² För brännoffret fanns det också fyra bord av huggna stenar, en och en halv aln långa, en och en halv aln breda och en aln höga. På dem skulle man lägga de redskap som man slaktade brännofferdjuren och slaktofferdjuren med. ⁴³ En handsbredd långa dubbelkrokar var fästa på husets insida runt omkring, och på borden skulle offerköttet läggas.

Rum för tempeltjänarna

⁴⁴ Utanför den inre porten fanns på den inre gården två tempelkamrar för sångarna. En låg vid den norra portens sidovägg med sin framsida åt söder, och den andra låg vid den östra portens sidovägg med sin framsida åt norr. ⁴⁵ Han sade till mig: ”Den tempelkammare som vetter åt söder är för de präster som förrättar tjänsten inne i huset. ^46 (H) Den tempelkammare som vetter åt norr är för de präster som förrättar tjänsten vid altaret, alltså för Sadoks söner, som är de av Levis avkomlingar som får träda fram till Herren för att tjänstgöra inför honom.”

⁴⁷ Han mätte förgården. Den var hundra alnar lång och hundra alnar bred, en liksidig fyrkant, och altaret stod framför templet.

Tempelbyggnaden

^48 (I) Sedan förde han mig till husets förhus, och han mätte förhusets pelare. De var fem alnar på varje sida, och var och en av de båda portdörrarna var tre alnar bred. ⁴⁹ Förhuset var tjugo alnar långt och elva alnar brett vid trappan som ledde ditupp. Vid dörrposterna stod en pelare på var sida.

Under den Högstes beskydd