Previous Prev Day Next DayNext

M’Cheyne Bible Reading Plan

The classic M'Cheyne plan--read the Old Testament, New Testament, and Psalms or Gospels every day.
Duration: 365 days
Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Version
1 Kungaboken 7

Salomos palats

Det tog tretton år[a] innan Salomo fick sitt eget hus färdigt. Han byggde Libanonskogshuset hundra alnar långt, femtio alnar brett och trettio alnar[b] högt med fyra rader pelare av cederträ och med huggna bjälkar av cederträ på pelarna. Huset hade också ett tak av cederträ över bjälkarna, som vilade på fyrtiofem pelare, femton i varje rad. Det hade bjälklag i tre rader.

Fönsteröppningarna satt mitt emot varandra i tre omgångar. Alla dörröppningar och dörrposter var fyrkantiga, av bjälkar. Fönsteröppningarna satt mitt emot varandra i tre omgångar.

Dessutom gjorde han pelarhallen femtio alnar lång och trettio alnar[c] bred, och framför den också ett förhus med pelare och med ett trapphus framför dessa. Och han gjorde tronhallen, domshallen, där han skulle skipa rätt. Den var täckt med cederträ från golv till tak. (A) Hans eget hus där han själv skulle bo, på den andra gården innanför förhuset, var byggt på samma sätt. Salomo byggde också ett hus, likadant som detta förhus, åt faraos dotter som han hade tagit till hustru.

Allt detta var av dyrbara stenar, huggna efter mått som byggnadsblock och sågade med såg[d] invändigt och utvändigt, ända från grunden upp till taklisterna, och likaså allt därutanför, ända till den stora förgårdsmuren. 10 Grunden var lagd med dyrbara och stora stenar som var tio och åtta alnar[e] långa. 11 Ovanpå dessa låg dyrbara stenar, huggna efter mått, och cederbjälkar. 12 Den stora förgårdsmuren runt om var uppförd av tre varv huggna stenar och ett varv huggna bjälkar av cederträ. Så var det också med den inre förgårdsmuren till Herrens hus och likaså med husets förhus.

13 (B) Kung Salomo sände bud och hämtade Hiram från Tyrus[f]. 14 (C) Han var son till en änka av Naftali stam[g], och hans far var en tyrisk man som var kopparsmed. Hiram var full av konstnärlig begåvning, förstånd och kunskap att göra alla slags arbeten i koppar. Han kom till kung Salomo och utförde alla hans arbeten.

Jakin och Boas

15 (D) Hiram tillverkade de båda pelarna av koppar. Arton alnar hög var den ena pelaren, och en tråd som var tolv alnar[h] lång mätte omkretsen av den andra pelaren. 16 Han gjorde också två pelarhuvuden, gjutna av koppar, som skulle sättas ovanpå pelarna. Varje pelarhuvud var fem alnar högt. 17 Nätlika utsmyckningar som bildade ett flätverk, och hängprydnader i form av kedjor fanns på pelarhuvudena som satt ovanpå pelarna, sju på varje pelarhuvud. 18 Han gjorde pelarna så att två rader gick runt om det ena flätverket som täckte pelarhuvudena, som höjde sig över granatäpplena. Likadant gjorde han på det andra pelarhuvudet. 19 Pelarhuvudena, som satt ovanpå pelarna inne i förhuset, var formade som liljor och mätte fyra alnar. 20 På båda pelarna fanns pelarhuvuden, upptill vid den bukformiga delen in emot flätverket.

Granatäpplena var tvåhundra i rader runt om, över det andra pelarhuvudet. 21 Pelarna reste han vid förhuset till tempelsalen. Pelaren som han reste på högra sidan gav han namnet Jakin, och den han reste på vänstra sidan gav han namnet Boas[i]. 22 Överst var pelarna formade som liljor. Så blev arbetet med pelarna fullbordat.

Kopparhavet

23 (E) Hiram gjorde också havet i gjutet arbete. Det var tio alnar från ena kanten till den andra, helt runt och fem alnar högt. Ett snöre som var trettio alnar[j] långt mätte omkretsen. 24 Under kanten satt gurkfrukter som omgav det och gick runt om havet. Det var tio alnar brett[k]. Gurkfrukterna satt i två rader och var gjutna i ett stycke med det övriga.

25 Havet stod på tolv oxar. Tre var vända mot norr, tre mot väster, tre mot söder och tre mot öster. Havet vilade ovanpå oxarna, och alla hade bakdelen vänd inåt. 26 Havets tjocklek var en handsbredd, och kanten var gjord som kanten på en bägare och liknade en utslagen lilja. Det rymde tvåtusen bat[l].

Kopparställ för tvättkaren

27 (F) Dessutom gjorde han de tio tvättställen av koppar. Varje tvättställ var fyra alnar långt, fyra alnar brett och tre alnar[m] högt. 28 Dessa tvättställ var gjorda på följande sätt: De var försedda med sidolister som hade sin plats mellan hörnlisterna. 29 På dessa sidolister mellan hörnlisterna fanns lejon, tjurar och keruber avbildade och likaså upptill på hörnlisterna. Under lejonen och tjurarna hängde blomsterslingor ner. 30 Varje ställ hade fyra hjul av koppar med axlar av koppar, och de fyra fötterna var försedda med bärarmar. Dessa bärarmar var gjutna och satt under karet, och mitt för var och en satt blomsterslingor. 31 Sin öppning hade det inom kransstycket som höjde sig en aln uppåt. Öppningen i denna var rund. Det var gjort så att det kunde tjäna som underlag, och det mätte en och en halv aln. Det fanns också ornament på öppningen. Men sidolisterna till det var fyrkantiga, inte runda. 32 De fyra hjulen satt under sidolisterna, och hjulens hållare var fästa vid stället. Varje hjul mätte en och en halv aln. 33 Hjulen var gjorda som vagnshjul. Deras axlar, ringar, ekrar och nav var alla gjutna.

34 Fyra bärarmar fanns på varje ställ i de fyra hörnen. Bärarmarna var gjorda i ett stycke med sitt ställ. 35 Överst på varje ställ var en helt och hållet rund upphöjning, en halv aln hög. Upptill på varje ställ satt hållare och sidolister, gjorda i ett stycke med det. 36 På hållarnas ytor och på sidolisterna graverade han in keruber, lejon och palmer där utrymme fanns på var och en. Han gjorde också blomsterslingor runt omkring. 37 På samma sätt gjorde han de tio tvättställen. Alla var gjutna på samma sätt och hade samma mått och samma form.

38 (G) Han gjorde också tio tvättkar av koppar. Varje tvättkar rymde fyrtio batmått och mätte fyra alnar[n]. Till vart och ett av de tio ställen gjordes ett tvättkar. 39 (H) Han ställde fem av tvättställen på högra sidan om huset och fem på vänstra sidan om huset. Havet ställde han på högra sidan om huset, åt sydost. 40 (I) Hiram gjorde dessa tvättkar och likaså skovlarna och skålarna.

Föremålen i Herrens hus

Så slutförde Hiram allt det arbete som han skulle göra åt kung Salomo för Herrens hus. 41 Han gjorde två pelare och två klotformiga pelarhuvuden ovanpå pelarna samt de två flätverk som skulle täcka de båda klotformiga pelarhuvuden som satt ovanpå pelarna, 42 dessutom de fyrahundra granatäpplena till de båda flätverken, två rader granatäpplen till varje flätverk, för att de båda klotformiga pelarhuvuden som satt uppe på pelarna skulle bli täckta, 43 vidare de tio tvättställen och de tio karen på tvättställen, 44 och även havet – det var bara ett – och de tolv oxarna under havet, 45 vidare askkärlen, skovlarna och skålarna. Alla dessa föremål, som Hiram gjorde åt kung Salomo för Herrens hus, var av polerad koppar. 46 På Jordanslätten lät kungen gjuta det i lerformar mellan Suckot och Saretan. 47 På grund av den mycket stora mängden lämnade Salomo alla föremålen ovägda, och därför blev kopparens vikt inte fastställd.

48 (J) Salomo gjorde alla de föremål som skulle finnas i Herrens hus: det gyllene altaret, det gyllene bordet där skådebröden skulle ligga, 49 (K) så också ljusstakarna, fem på högra sidan och fem på vänstra framför koret. De var av fint guld, med blomverk, lampor och lamptänger av guld.

50 Dessutom gjorde han faten, knivarna, skålarna, bägarna och fyrfaten av fint guld, och gångjärnen av guld till de dörrar som ledde till det innersta av huset, det allra heligaste, och till de dörrar i huset som ledde till tempelsalen.

51 (L) Sedan allt det arbete som kung Salomo lät utföra på Herrens hus var färdigt, förde Salomo in dit vad hans far David hade helgat åt Herren: silvret, guldet och kärlen. Detta lade han in i skattkamrarna i Herrens hus.

Efesierbrevet 4

Enheten i Kristi kropp

(A) Därför uppmanar jag er, jag som är en fånge i Herren, att leva värdigt den kallelse ni har fått. (B) Var alltid ödmjuka och milda, var tålmodiga och överseende med varandra i kärlek. Gör allt ni kan för att bevara Andens enhet genom fridens band: (C) en kropp och en Ande, liksom ni kallades till ett hopp vid er kallelse, en Herre, en tro, ett dop, (D) en Gud som är allas Far, han som är över alla, genom alla och i alla.

(E) Men var och en av oss har fått nåden så som Kristus fördelade gåvan. Därför heter det: Han steg upp i höjden, han tog fångar och gav människorna gåvor.[a] (F) Det att han steg upp, vad innebär det om inte att han också steg ner till jorden[b]? 10 (G) Han som steg ner är också den som steg upp över alla himlar för att uppfylla allt.

11 (H) Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare, 12 (I) för att utrusta de heliga till att fullgöra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp 13 (J) tills vi alla når fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son, som en fullvuxen man med ett mått av mognad som motsvarar Kristi fullhet.

14 (K) Då är vi inte längre barn som kastas hit och dit och dras med av varje vindkast i läran, när människorna spelar sitt falska spel och listigt förleder till villfarelse. 15 (L) Nej, vi ska hålla fast vid sanningen i kärlek och på alla sätt växa upp till honom som är huvudet, Kristus. 16 (M) Av honom fogas hela kroppen samman och hålls ihop genom det stöd som varje led ger, med den kraft som är fördelad åt varje enskild del. Så får kroppen sin tillväxt och bygger upp sig själv i kärlek.

Det nya livet i Kristus

17 (N) Därför säger jag detta och varnar er i Herren: lev inte längre så som hedningarna lever. Deras tankar är tomma, 18 (O) deras förstånd är förmörkat. De är främmande för livet i Gud därför att de är okunniga och förhärdade i sina hjärtan. 19 (P) Avtrubbade kastar de sig ut i orgier och ägnar sig åt all slags orenhet och får aldrig nog.

20 Men det är inte så ni har lärt känna Kristus. 21 Ni har hört om honom och fått undervisning i honom enligt den sanning som finns hos Jesus. 22 (Q) Därför ska ni lämna ert gamla liv och lägga bort den gamla människan som går under, bedragen av sina begär. 23 (R) Låt er förnyas till ande och sinne 24 (S) och klä er i den nya människan, som är skapad till likhet med Gud i sann rättfärdighet och helighet.

Se upp med hur ni lever

25 (T) Lägg därför bort lögnen och tala sanning med varandra. Vi är ju delar i samma kropp. 26 (U) Grips ni av vrede, synda inte. Låt inte solen gå ner över er vrede[c] 27 (V) och ge inte djävulen något tillfälle[d]. 28 (W) Tjuven ska sluta stjäla och i stället arbeta och göra nytta med sina händer, så att han har något att dela med sig åt den som behöver.

29 (X) Låt inga smutsiga ord komma över era läppar, utan bara det som är gott och bygger upp där det behövs, så att det blir till glädje för[e] dem som hör det. 30 (Y) Bedröva inte Guds helige Ande, som ni har fått som ett sigill för befrielsens dag. 31 (Z) Lägg bort all bitterhet, häftighet och vrede, allt skrikande och förolämpningar och all annan ondska. 32 (AA) Var i stället goda och barmhärtiga mot varandra och förlåt varandra, så som Gud i Kristus har förlåtit er.

Hesekiel 37

De förtorkade benen får liv

37 (A) Herrens hand kom över mig, och genom Herrens Ande fördes jag bort och sattes ner mitt i en dal som var full med ben. Han förde mig fram bland dem, och se, de låg där i stora mängder över dalen. Och se, de var alldeles förtorkade. Han sade till mig: ”Människobarn, kan de här benen få liv igen?” Jag svarade: ”Herre Gud, du vet det.”

Då sade han till mig: ”Profetera över dessa ben och säg till dem: Ni förtorkade ben, hör Herrens ord: (B) Så säger Herren Gud till dessa ben: Se, jag ska låta ande komma in i er så att ni får liv. Jag ska sätta senor på er och låta kött växa ut på er och täcka er med hud och ge er ande så att ni får liv. Och ni ska inse att jag är Herren.”

Jag profeterade som jag blivit befalld. Och när jag profeterade hördes ett ljud, det blev ett rassel, och benen kom tillsammans så att ben fogades till ben. Medan jag såg på, växte ­senor och kött på dem och de täcktes med hud. Men ännu fanns det ingen ande i dem.

Då sade han till mig: ”Profetera till Anden, ja profetera, du männi­skobarn, och säg till Anden: Så säger Herren Gud: Kom, du Ande, från de fyra väderstrecken och blås[a] på dessa slagna så att de får liv.” 10 (C) Och jag profeterade som han hade befallt mig. Då kom Anden in i dem, och de fick liv och reste sig upp på sina fötter, en mycket stor skara.

11 (D) Han sade till mig: ”Människo­barn, dessa ben är hela Israels hus. Se, de säger: ’Våra ben är förtorkade, vårt hopp är ute, det är slut med oss.’ 12 (E) Profetera därför och säg till dem: Så säger Herren Gud: Se, jag ska öppna era gravar och hämta upp er, mitt folk, ur era gravar och låta er komma till Israels land. 13 Ni ska inse att jag är Herren, när jag öppnar era gravar och för upp er, mitt folk, ur dem. 14 (F) Jag ska låta min Ande komma in i er så att ni får liv, och jag ska låta er få bo i ert land. Och ni ska inse att jag, Herren, har sagt det, och att jag har gjort det, säger Herren.”

Ett folk – en kung

15 Herrens ord kom till mig: 16 ”Män­niskobarn, ta en trästav och skriv på den: För Juda och Israels barn, hans medbröder. Ta sedan en annan trästav och skriv på den: För Josef, en trästav för Efraim och alla av Israels hus, hans medbröder. 17 Sätt sedan ihop dem med varandra till en enda stav, så att de blir ett i din hand.

18 (G) När dina landsmän då säger till dig: ’Förklara för oss vad du menar med detta’, 19 (H) då ska du svara dem: Så säger Herren Gud: Se, jag ska ta Josefs stav i Efraims hand, det vill säga Israels stammar, hans medbröder, och jag ska sätta ihop dem med Juda, med Juda stav, och göra dem till en enda stav så att de blir ett i min hand. 20 Stavarna som du har skrivit på ska du hålla i din hand inför deras ögon.

21 (I) Säg sedan till dem: Så säger Herren Gud: Se, jag ska hämta Israels barn ut från de folk dit de kommit. Jag ska samla dem från alla håll och föra dem in i deras land. 22 (J) Jag ska göra dem till ett enda folk i landet, på Israels berg, och de ska alla ha en och samma kung. De ska inte mer vara två folk och inte mer vara delade i två riken.

23 Och de ska inte mer orena sig med sina avgudar och vidrigheter och alla sina brott. Jag ska rädda dem från alla orter där de syndat och rena dem. De ska vara mitt folk, och jag ska vara deras Gud.

24 (K) Min tjänare David ska vara kung över dem, och de ska alla ha en och samma herde. De ska leva efter mina föreskrifter och hålla mina stadgar och följa dem. 25 (L) De ska bo i det land som jag gav min tjänare Jakob, det land där era fäder bodde. De ska själva bo där, de och deras barn och deras barnbarn till evig tid, och min tjänare David ska för evigt vara deras furste. 26 (M) Jag ska sluta ett fridsförbund med dem. Det ska vara ett evigt förbund med dem. Jag ska ge dem plats och föröka dem och låta min helgedom stå ibland dem för evigt. 27 (N) Min boning ska vara hos dem, och jag ska vara deras Gud, och de ska vara mitt folk. 28 Och folken ska inse att jag är Herren som helgar Israel, när min helgedom är mitt ibland dem för evigt.”

Psaltaren 87-88

Staden där folken föds på nytt

87 (A) En psalm, en sång av Koras söner.

Han har grundat sin stad
    på de heliga bergen.
(B) Herren älskar Sions portar
    mest av alla Jakobs boningar.
(C) Härliga ting har sagts om dig,
    Guds stad. Sela

(D) "Jag ska räkna Rahab[a] och Babel
        bland mina bekännare,
    Filisteen och Tyrus
        tillsammans med Kush[b].
            De är födda där."
(E) Om Sion ska det sägas:
        "Den och den är född där."
    Och han, den Högste,
        håller det vid makt.
(F) När Herren upptecknar folken
        ska han räkna så:
    "De är födda där." Sela

(G) Under sång och dans ska man säga:
    "Alla mina källor har jag i dig."

Klagan i djupaste nöd

88 (H) En sång, en psalm av Koras söner. För körledaren, till mahalát-leannót[c]. En vishetspsalm av esraiten Heman.[d]

(I) Herre, min frälsnings Gud,
    dag och natt ropar jag till dig.
Låt min bön komma
        inför ditt ansikte,
    vänd ditt öra till mitt rop,
för min själ är mättad med lidanden
    och mitt liv närmar sig dödsriket.

(J) Jag räknas bland dem
        som går ner i graven,
    jag är som en man utan livskraft.
(K) Jag är övergiven bland de döda,
        likt de fallna som ligger i graven,
    dem du inte längre tänker på
        och som inte mer
            är i dina händer.
(L) Du har sänkt mig längst ner i hålan,
    ner i mörkret, ner i djupet.
(M) Din vrede vilar tung över mig,
    alla dina böljor låter du
        skölja över mig. Sela

(N) Du har fjärmat mina förtrogna
        från mig,
    du har gjort mig vidrig för dem,
        fångad så att jag inte kommer ut.
10 (O) Mitt öga förtärs av lidande.
    Herre, jag ropar till dig varje dag,
        jag sträcker mina händer
            mot dig.

11 (P) Gör du under för de döda,
    kan skuggorna resa sig
        och tacka dig? Sela
12 Förkunnar man din nåd i graven,
    din trofasthet i avgrunden?
13 (Q) Känner man dina under i mörkret,
    din rättfärdighet i glömskans land?

14 (R) Men jag ropar till dig, Herre,
    om morgonen möter dig min bön.
15 (S) Varför, Herre,
        förkastar du min själ?
    Varför döljer du
        ditt ansikte för mig?
16 Plågad är jag och döende
        från min ungdom,
    jag bär förskräckelser från dig
        och förtvivlar.
17 (T) Din vredes lågor sveper över mig,
    dina fasor förgör mig.
18 Ständigt omsluter de mig
        som vatten,
    omringar mig helt och hållet.
19 (U) Mina nära och kära
        har du fjärmat från mig.
    I mina förtrognas ställe
        har jag bara mörker.

Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation