26 (A) Gud sade: ”Låt oss[a] göra människor till vår avbild, lika oss. De ska råda över havets fiskar och himlens fåglar, över boskapsdjuren och hela jorden[b] och alla kräldjur som rör sig på jorden.” 27 Och Gud skapade människan till sin avbild[c], till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna[d] skapade han dem. 28 Och Gud välsignade dem och sade till dem: ”Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Råd över havets fiskar, himlens fåglar och alla djur som rör sig på jorden.”

29 (B) Och Gud sade: ”Se, jag ger er alla fröbärande örter på hela jorden och alla träd med frukt som har frö. Det ska ni ha till föda. 30 (C) Och åt jordens alla djur, åt himlens alla fåglar och allt som krälar på jorden, allt som har liv, ger jag alla gröna örter till föda.” Och det blev så. 31 Gud såg på allt som han hade gjort, och se, det var mycket gott. Och det blev afton och det blev morgon, den sjätte dagen.

Read full chapter

Footnotes

  1. 1:26 Gud sade: ”Låt oss …”   Hebr. Elohím (Gud) är egentligen en pluralform. Gud talar om sig själv som ”oss” även i 3:22, 11:7. Se not till 1:1.
  2. 1:26 hela jorden   Andra handskrifter (Peshitta): ”jordens vilda djur”.
  3. 1:27 till sin avbild   Annan översättning: ”i sin avbild” (alltså Kristus, jfr 2 Kor 4:4, Kol 1:15f).
  4. 1:27 man och kvinna   Ordagrant: ”hankön och honkön” (samma ord i 6:19f). Versen citeras av Jesus i Matt 19:4, Mark 10:6.

17 (A) Om någon är i Kristus är han alltså en ny skapelse. Det gamla är förbi, något nytt har kommit.

Read full chapter