M’Cheyne Bible Reading Plan

Guds dom över Jerobeam

14 Vid den tiden blev Jerobeams son Avia sjuk. ² Då sa Jerobeam till sin hustru: ”Gå och förklä dig så att ingen kan känna igen dig som Jerobeams hustru! Sedan ska du gå till Shilo och söka upp profeten Achia, han som förutsade att jag skulle bli kung över detta folk. ³ Ta med dig tio bröd, några kakor och en kruka honung och gå till honom. Han kommer då att tala om för dig hur det går med pojken.”

⁴ Jerobeams hustru gjorde så och gav sig iväg till Achias hem i Shilo. Achia var nu en gammal man och kunde inte se. ⁵ Men Herren talade om för honom att Jerobeams hustru skulle komma förklädd till honom för att fråga om sin sjuke son. Herren talade också om för Achia vad han skulle svara henne.

⁶ När därför Achia hörde henne komma i dörren, ropade han: ”Kom in, du Jerobeams hustru! Varför försöker du dölja vem du är? Jag har sorgliga nyheter åt dig. ⁷ Gå och säg till Jerobeam: ’Så säger Herren, Israels Gud: ”Jag upphöjde dig ur folket och gjorde dig till furste över mitt folk Israel. ⁸ Jag ryckte kungariket från Davids familj och gav det till dig, men du har inte varit som min tjänare David som lydde mina befallningar och helhjärtat följde mig och gjorde endast det som var rätt inför mig. ⁹ Du har gjort mer ont än någon före dig. Du har gjort andra gudar åt dig och väckt min vrede med dina gjutna gudar. Eftersom du har vänt ryggen åt mig ¹⁰ ska jag låta olyckor komma över Jerobeams familj. Jag ska utrota alla Jerobeams manliga ättlingar i Israel, både slavar och fria. Jag ska förinta hela hans hus, som man bränner gödsel tills det inte finns något kvar. ¹¹ De i Jerobeams familj som dör inne i staden ska ätas av hundar, och de som dör ute på landsbygden blir mat till fåglarna.” ’ Så har Herren talat.

¹² Gå nu hem. När du går in i staden kommer pojken att dö. ¹³ Hela Israel ska hålla dödsklagan över honom och begrava honom, och han är den ende i Jerobeams familj som kommer att läggas i en grav, för det är bara i honom bland dem som Herren, Israels Gud, har sett något gott.

¹⁴ Herren ska låta en kung uppstå i Israel, som ska utplåna Jerobeams hela släkt. Och vad händer inte redan nu idag?^{[a] 15} Herren ska slå Israel, så att det blir som vajande vass i vatten. Han ska rycka upp Israel från detta goda land, som gavs till deras förfäder, och sprida ut dem till andra sidan av floden Eufrat. De har väckt Herrens vrede genom sina asherapålar^[b] som de gjort. ¹⁶ Han ska överge Israel på grund av Jerobeams synd, som har fått hela Israel att synda med honom.”

¹⁷ Jerobeams hustru återvände till Tirsa, och just som hon gick in genom dörren till sitt hem dog pojken. ¹⁸ Han begravdes, och hela Israel höll dödsklagan över honom, precis som Herren hade förutsagt genom sin tjänare profeten Achia.

¹⁹ Jerobeams historia i övrigt, de krig han förde och annat som skedde under hans regeringstid, finns nedtecknat i Israels kungars krönika.

²⁰ Jerobeam regerade i tjugotvå år och efterträddes vid sin död av sonen Nadav.

Rehabeam regerar i Juda

(2 Krön 12:9-16)

²¹ Rehabeam, Salomos son, var kung i Juda. Han var fyrtioett år gammal när han började regera och innehade tronen i Jerusalem i sjutton år, i den stad som Herren hade utvalt bland alla Israels stammar att låta sitt namn bo i. Rehabeams mor var ammonitiska och hette Naama.

²² Folket i Juda gjorde det som var ont inför Herren, och med de synder de begick väckte de hans vrede ännu mer än vad deras fäder hade gjort. ²³ De byggde åt sig offerhöjder, satte upp stenstoder^[c] och asherapålar på alla höjder och under alla grönskande träd. ²⁴ Det fanns till och med manliga tempelprostituerade i landet, och folket tog efter alla avskyvärdheter hos de folk Herren hade drivit bort för israeliterna.

²⁵ Under Rehabeams femte regeringsår anföll den egyptiske kungen Shishak Jerusalem. ²⁶ Han plundrade Herrens hus och kungapalatset på alla skatter. Han tog allting, även de guldsköldar som Salomo hade låtit göra. ²⁷ Kung Rehabeam lät i stället för dem göra sköldar av koppar i stället och lämnade dem i förvar hos den kungliga livvakten vid ingången till palatset. ²⁸ Varje gång kungen gick till Herrens hus gick livvakterna med och bar dessa sköldar och lämnade dem sedan tillbaka till vaktrummet.

²⁹ Rehabeams historia i övrigt, vad han gjorde, finns nedtecknat i Juda kungars krönika.

³⁰ Det var ständigt krig mellan Rehabeam och Jerobeam. ³¹ När Rehabeam dog begravdes han bland sina fäder i Davids stad. Hans mor var ammonitiskan Naama. Han efterträddes av sonen Aviam.

Hälsning

1 Från Paulus, som genom Guds vilja är apostel^[a] åt Kristus^[b] Jesus, och från brodern Timotheos.

² Till de heliga, våra syskon i tron på Kristus i Kolossai.

Nåd och frid från Gud, vår Fader.

Paulus tackar Gud för församlingens tro

³ Vi tackar alltid Gud, vår Herre Jesus Kristus Fader, när vi ber för er, ⁴ för vi har hört om er tro på Kristus Jesus och om den kärlek ni visar alla de heliga, ⁵ i hoppet om det som finns förberett för er i himlen. Det hoppet har ni tidigare hört om i det sanna budskapet, evangeliet, ⁶ som nådde er och nu sprids över hela världen, växer och ger resultat, på samma sätt som det har gjort bland er alltsedan den dag ni fick höra det och förstod Guds nåd i all sanning. ⁷ Det var av vår käre medarbetare Epafras som ni fick lära er det, han som troget tjänar Kristus för er^[c] skull. ⁸ Det var också han som berättade för oss om vilken kärlek Anden har gett er.

Paulus ber för församlingen

⁹ Ända sedan vi först hörde talas om er har vi därför bett för er. Vi ber att ni ska fyllas av kunskapen om Guds vilja, med all andlig vishet och insikt, ¹⁰ så att ni kan leva på ett sätt som är värdigt Herren och på alla sätt behaga honom genom alla slags goda gärningar, medan ni bär frukt och växer till i kunskapen om Gud. ¹¹ Hans härlighets makt ska styrka er med all kraft, så att ni kan vara uthålliga, tålmodiga och glada. ¹² Tacka alltid Fadern, som har gjort det möjligt för er att få del av det arv som väntar de heliga i ljuset. ¹³ Han har räddat oss från mörkrets välde och fört oss till sin älskade Sons rike. ¹⁴ Genom Sonen har vi köpts fria och fått förlåtelse för våra synder.

Jesus Kristus är Herre över allting

²¹ Ni, som förut var främmande för Gud och på grund av ert sinnelag och era onda gärningar hans fiender, ²² också er har han nu försonat med sig genom att Kristus dog i sin fysiska kropp. Han ska låta er stå inför sig heliga, fläckfria och oklanderliga, ²³ om ni bara håller fast vid er tro, väl grundade i den, och inte låter någonting rubba det hopp i evangeliet som ni hört och som förkunnats för allt skapat under himlen och vars tjänare jag, Paulus, har blivit.

Paulus arbete för församlingen

²⁴ Nu är jag glad över att få lida för er skull. Och ännu återstår en del av Kristus lidande som jag ska få gå igenom i min kropp för församlingen, hans kropp.^{[i] 25} Gud har nämligen gett mig i uppdrag att vara dess tjänare för er skull och fullfölja förkunnelsen av Guds budskap. ²⁶ Det är den hemlighet^[j] som har legat dold genom tidsåldrar och generationer men nu uppenbarats för hans heliga. ²⁷ Han har låtit dem förstå sin rika och härliga hemlighet bland hedningarna: att Kristus finns i er, härlighetens hopp.

²⁸ Vi förkunnar honom, vi förmanar alla människor och undervisar dem med all vishet, så att vi kan föra fram dem alla som fullkomliga i Kristus. ²⁹ Det är det målet jag arbetar och kämpar för, med den mäktiga kraft som han låter verka i mig.

44 ¹ Sedan förde han mig tillbaka till helgedomens yttre port, den som vette mot öster. Den var stängd. ² Herren sa till mig: ”Den här porten ska förbli stängd. Den får inte mer öppnas. Ingen ska gå genom den, för Herren, Israels Gud, har kommit in genom den. Därför ska den förbli stängd. ³ Men fursten får, därför att han är en furste, sitta där inne och hålla måltid inför Herren. Han får gå in genom portens förhus och ut samma väg.”

⁴ Därefter förde han mig genom norra porten till templets framsida. Jag såg hur Herrens härlighet fyllde Herrens hus. Då föll jag ner med ansiktet mot marken.

⁵ Herren sa till mig: ”Du människa, lägg noga märke till allt du ser och hör, allt som jag redogör för om alla förordningar för Herrens hus och alla lagarna beträffande det. Lägg noga märke till vad som gäller i fråga om tillträde till templet och allt utträde ur helgedomen.^[a]

⁶ Säg till de upproriska israeliterna: ’Så säger Herren, Herren: Nu är det nog med era avskyvärda gärningar, israeliter! ⁷ Ni har fört hit främlingar, oomskurna till både det inre och det yttre, för att vara i min helgedom och vanhelga den, under det att ni frambar min föda, fett och blod till mig och bröt mitt förbund med alla era avskyvärdheter. ⁸ Ni har inte skött tjänsten för mina heliga ting, utan satt andra till att sköta er tjänst i min helgedom. ⁹ Så säger Herren, Herren: Ingen främling som är oomskuren både till det inre och till det yttre ska få komma in i min helgedom, ingen av de främlingar som finns bland israeliterna.

¹⁰ De leviter som övergav mig när Israel irrade bort ifrån mig och började dyrka avgudar får ta konsekvenserna av sin synd. ¹¹ De får tjänstgöra i min helgedom som ansvariga för vakttjänsten vid tempelportarna och tjänstgöra i templet. De får slakta brännoffer och slaktoffer åt folket och stå där inför dem till deras tjänst. ¹² Men därför att de betjänade dem inför avgudar och fick israeliterna att falla i synd, har jag lyft min hand mot dem, säger Herren, Herren. De får bära konsekvenserna av sin synd. ¹³ De ska inte få komma i min närhet för att tjäna mig som präster. De får inte röra några av mina heliga ting, de som är högheliga. De får bära skammen för sina avskyvärda gärningar. ¹⁴ Jag ska sätta dem till att ansvara för tjänsten i templet och allt arbete som ska göras där.

¹⁵ Men de levitiska prästerna av Sadoks släkt som gjorde en trogen tjänst i min helgedom när israeliterna irrade bort från mig, de får komma nära mig och göra tjänst inför mig. De ska stå inför mig och offra fett och blod åt mig, säger Herren, Herren. ¹⁶ De får komma in i min helgedom och nära mitt bord för att tjäna mig. De ska utföra min tjänstgöring.

¹⁷ När de kommer in genom den inre förgårdens portar, ska de vara klädda i linnekläder. De får inte ha något av ull på sig när de gör tjänst i den inre förgårdens portar eller i templet. ¹⁸ De ska ha linneturbaner på huvudet och bära linnebyxor. De får inte bära något som kan få dem att svettas. ¹⁹ När de går till den yttre förgården till folket måste de ta av sig tjänstekläderna och lämna dem i de heliga rummen och byta till andra kläder, för att inte överföra klädernas helighet på folket.

²⁰ De får inte raka sitt huvud och inte heller låta sitt hår växa långt, utan hålla det kortklippt. ²¹ Ingen präst får dricka vin när han går in på den inre förgården. ²² De får inte gifta sig med en änka eller med en frånskild kvinna, utan bara med en jungfru av israelitisk börd eller en änka efter en präst. ²³ Prästerna ska lära mitt folk skillnaden mellan det som är heligt och det som är oheligt och undervisa om vad som är rent och vad som är orent.

²⁴ De ska tjäna som domare i rättstvister och döma efter mina bud. De ska hålla mina lagar och föreskrifter för alla mina högtider och hålla mina sabbater heliga.

²⁵ Ingen präst får orena sig genom att komma i närheten av en död, om det inte är hans far, mor, son eller dotter, bror eller ogifta syster; då får de orena sig. ²⁶ Efter sin rening ska han vänta i sju dagar. ²⁷ När han sedan kommer in i helgedomen, in på den inre förgården, för att göra tjänst i helgedomen, ska han bära fram ett syndoffer för sig, säger Herren, Herren.

²⁸ Jag ska vara det enda arv prästerna har. Ni ska inte ge dem någon markegendom. Jag är deras arv. ²⁹ De ska äta av matoffret, syndoffret och skuldoffret. Allting som har vigts åt Herren i Israel tillfaller prästerna. ³⁰ Det bästa av den första frukten och av alla era offergåvor ska tillfalla prästerna. Det första av er spannmålsskörd ska ni ge till prästerna, så att en välsignelse kan vila över era hem. ³¹ Präster får aldrig äta något självdött eller ihjälrivet djur.

Herrens allmakt

Glädje över Herrens makt och frälsning

En psalm