M’Cheyne Bible Reading Plan
Prästernas kläder
28 (A) Du ska låta din bror Aron och hans söner med honom träda fram till dig ur kretsen av Israels barn för att tjäna som präster åt mig, Aron själv och hans söner Nadab och Abihu, Eleasar och Itamar. 2 (B) Och du ska göra heliga kläder åt din bror Aron till ära och prydnad. 3 (C) Säg till alla era konstbegåvade män, som jag har fyllt med vishetens ande, att de ska göra kläder åt Aron för hans vigning till präst åt mig. 4 Detta är de kläder de ska göra: bröstsköld, efod, kåpa, rutmönstrad tunika, turban och bälte. De ska göra dessa heliga kläder åt din bror Aron och hans söner för att Aron ska tjäna som präst åt mig. 5 Och de ska ta av guldet och det mörkblå, purpurröda och karmosinröda garnet och det fina lingarnet.
Efoden
6 (D) Efoden ska göras i konstvävnad av guld och av mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn och tvinnat fint lingarn. 7 Den ska ha två axelstycken som ska fästas ihop med varandra. Vid sina båda ändar ska den fästas ihop. 8 Skärpet som ska sitta på efoden ska göras i samma vävnad och i ett stycke med den: av guld och av mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn och tvinnat fint lingarn. 9 Du ska sedan ta två onyxstenar och på dem gravera in namnen på Israels söner, 10 sex av namnen på den ena stenen och de sex andra namnen på den andra, i födelseordning. 11 Som när en juvelerare graverar sigill ska du rista in namnen på Israels söner på de båda stenarna och infatta dem i ett flätverk av guld. 12 Du ska sätta de båda stenarna på efodens axelstycken, stenar till påminnelse för Israels barn. Aron ska bära deras namn på sina axlar inför Herrens ansikte till en påminnelse. 13 Och du ska göra flätverk av guld 14 och två kedjor av rent guld. Du ska tvinna dem som snoddar, och fästa de snodda kedjorna vid flätverken.
Bröstskölden
15 (E) Du ska göra en bröstsköld för domsutslag i konstvävnad på samma sätt som efoden. Av guld och av mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn och tvinnat fint lingarn ska du göra den. 16 Den ska vara fyrkantig och dubbelvikt, en halv aln[a] lång och en halv aln bred. 17 Du ska förse den med infattade stenar[b] i fyra rader: i första raden karneol, topas och smaragd, 18 i andra raden granat, safir och kalcedon, 19 i tredje raden hyacint, agat och ametist 20 och i fjärde raden krysolit, onyx och jaspis. De ska vara infattade i flätverk av guld. 21 Stenarna ska vara tolv efter namnen på Israels söner, en för varje namn. Varje sten ska bära namnet på en av de tolv stammarna, ingraverat som på ett sigill.
22 Till bröstskölden ska du göra flätade kedjor så som man gör snoddar, och av rent guld. 23 Du ska göra två ringar av guld till bröstskölden och sätta dem i två av bröstsköldens hörn. 24 Du ska fästa de två guldsnoddarna vid de båda ringarna i bröstsköldens hörn. 25 De båda snoddarnas andra ändar ska du fästa vid de två flätverken och sedan fästa dem på framkanten av efodens axelstycken. 26 Du ska göra två ringar av guld och sätta dem i de båda andra hörnen på bröstskölden, vid den kant som är vänd in mot efoden. 27 Och du ska göra två ringar av guld och fästa dem nertill på framsidan av efodens båda axelstycken där efoden fästes ihop ovanför skärpet. 28 Bröstskölden ska knytas fast med en mörkblå snodd, som går från dess ringar in i efodens ringar så att den sitter ovanför efodens skärp för att inte lossna från efoden.
29 Aron ska bära namnen på Israels söner i domsskölden på sitt hjärta när han går in i helgedomen, till en ständig påminnelse inför Herrens ansikte. 30 (F) I domsskölden ska du lägga urim och tummim,[c] så att de ligger på Arons hjärta när han går inför Herren. Aron ska så alltid bära Israels barns dom på sitt hjärta inför Herrens ansikte.
De övriga prästkläderna
31 (G) Efodkåpan ska du göra helt och hållet i mörkblått. 32 Mitt på den ska vara en öppning för huvudet, och öppningen ska omges med en vävd kant som på en pansarskjorta för att kåpan inte ska slitas sönder. 33 Runt kåpans nedre fåll ska du sätta granatäpplen av mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn, och bjällror av guld mellan dem runt om, 34 en bjällra av guld och ett granatäpple och åter en bjällra av guld och ett granatäpple runt hela fållen av kåpan. 35 Aron ska bära denna kåpa när han gör tjänst, så att det hörs när han går in i helgedomen inför Herrens ansikte och när han går ut. Då ska han inte dö.
36 (H) Du ska också göra en skinande platta av rent guld, och på den ska du ingravera som på ett sigill: Helgad åt Herren. 37 Du ska fästa den med ett mörkblått snöre och den ska sitta på turbanen, på framsidan av turbanen. 38 Den ska sitta på Arons panna och Aron ska bära den skuld som häftar vid de heliga offer som Israels barn bär fram, alla deras heliga gåvor. Den ska ständigt sitta på hans panna så att Herren kan ta emot dem med glädje.
39 (I) Du ska också väva tunikan i rutmönster av fint lingarn, och du ska göra en turban av fint lingarn och ett bälte i brokig väv. 40 Också åt Arons söner ska du göra tunikor. Och du ska göra bälten åt dem och huvor till ära och prydnad. Detta ska du klä på din bror Aron och hans söner, 41 (J) och du ska smörja[d] dem och viga dem till präster[e] och helga dem, så att de kan tjäna som präster åt mig.
42 Du ska göra byxor av linne åt dem för att skyla deras kön. De ska räcka från höfterna ner på låren. 43 Aron och hans söner ska ha dem på sig när de går in i uppenbarelsetältet eller träder fram till altaret för att göra tjänst i helgedomen, så att de inte drar på sig skuld och drabbas av döden. Detta ska vara en evig stadga för honom och hans avkomlingar efter honom.
Jesus går upp till lövhyddohögtiden
7 Därefter vandrade Jesus omkring i Galileen. Han ville inte vandra i Judeen, eftersom judarna var ute efter att döda honom.
2 Judarnas lövhyddohögtid[a] närmade sig. 3 Hans bröder sade till honom: "Ge dig av härifrån och gå bort till Judeen, så att dina lärjungar också får se de gärningar du gör. 4 Man gör inte saker i hemlighet om man vill bli känd. Om du gör sådana gärningar, visa dig då öppet för världen!" 5 (A) Inte ens hans bröder trodde på honom.
6 Jesus sade till dem: "Min tid har inte kommit än, men för er är det alltid rätt tid. 7 (B) Världen kan inte hata er, men mig hatar den därför att jag vittnar om att dess gärningar är onda. 8 Gå ni upp till högtiden. Jag går inte upp till den här högtiden än[b], för min tid är ännu inte inne." 9 Så sade han och stannade i Galileen.
10 Men när hans bröder hade gått upp till högtiden gick han också dit, inte öppet utan i hemlighet. 11 Judarna sökte efter honom under högtiden och frågade: "Var är han?" 12 Och bland folket talades det mycket i det tysta om honom. En del sade: "Han är god." Andra sade: "Nej, han förleder folket." 13 (C) Men ingen talade öppet om honom av rädsla för judarna.
14 När halva högtiden redan var över gick Jesus upp till tempelplatsen och började undervisa. 15 (D) Judarna blev förvånade och sade: "Hur kan han känna Skrifterna, han som inte har studerat[c]?" 16 (E) Jesus svarade: "Min lära är inte min, den kommer från honom som har sänt mig. 17 Om någon vill göra hans vilja ska han förstå om min lära är från Gud eller om jag talar av mig själv. 18 (F) Den som talar av sig själv söker sin egen ära. Men den som söker hans ära som har sänt honom, han är sann och ingen orättfärdighet finns i honom.
19 (G) Har inte Mose gett er lagen? Ändå håller ingen av er lagen. Varför vill ni döda mig?" 20 (H) Folket svarade: "Du är besatt. Vem vill döda dig?" 21 (I) Jesus sade: "En enda sak gjorde jag[d], och ni blev alla förundrade. 22 (J) Mose har gett er omskärelsen – egentligen kommer den inte från Mose utan från fäderna – och därför omskär ni människor även på sabbaten. 23 Om nu en människa får ta emot omskärelsen på sabbaten för att Mose lag inte ska upphävas, hur kan ni då bli arga på mig för att jag gjort hela människan frisk på en sabbat? 24 (K) Döm inte efter skenet, utan döm rätt!"
Vem är Jesus?
25 (L) Några av invånarna i Jerusalem sade då: "Är det inte honom de vill döda? 26 Nu talar han öppet, och de säger ingenting till honom. Rådsherrarna har väl inte erkänt att han verkligen är Messias? 27 Den här mannen vet vi ju varifrån han är, men när Messias kommer ska ingen veta varifrån han är."[e]
28 (M) Då ropade Jesus där han var på tempelplatsen och undervisade: "Ja, mig känner ni och vet varifrån jag är! Men jag har inte kommit av mig själv, utan det finns en som är sann och som har sänt mig. Honom känner ni inte. 29 (N) Jag känner honom, för jag är från honom och han har sänt mig." 30 (O) Då ville de gripa honom, men ingen bar hand på honom eftersom hans stund ännu inte hade kommit.
31 (P) Bland folket kom många till tro på honom, och de sade: "När Messias kommer, ska han då göra fler tecken än den här mannen har gjort?" 32 Fariseerna hörde hur folket viskade så om honom, och översteprästerna och fariseerna skickade ut tempelvakter för att gripa honom.
33 (Q) Jesus sade då: "Ännu en kort tid är jag hos er innan jag går till honom som har sänt mig. 34 (R) Ni ska söka mig och inte finna mig, och dit där jag är kan ni inte komma." 35 Judarna sade till varandra: "Vart tänker han ta vägen, eftersom vi inte ska finna honom? Tänker han gå till dem som bor utspridda[f] bland grekerna och undervisa dem? 36 Vad menar han när han säger: Ni ska söka mig och inte finna mig, och dit där jag är kan ni inte komma?"
37 (S) På den sista dagen, den största i högtiden, stod Jesus och ropade: "Om någon är törstig, kom till mig och drick![g] 38 Den som tror på mig, som Skriften säger[h], ur hans innersta ska strömmar av levande vatten[i] flyta fram." 39 (T) Detta sade han om Anden, som de skulle få som trodde på honom. Anden hade nämligen inte kommit än, eftersom Jesus ännu inte hade blivit förhärligad.
40 Några i folkmassan som hörde hans ord sade: "Han måste vara Profeten." 41 (U) Andra sade: "Han är Messias", men andra sade: "Messias kommer väl inte från Galileen? 42 Säger inte Skriften att Messias kommer från Davids ätt och från Betlehem, byn där David bodde?"[j] 43 (V) Så blev det splittring bland folket för hans skull. 44 Några ville gripa honom, men ingen bar hand på honom.
45 Tempelvakterna kom tillbaka till översteprästerna och fariseerna, som frågade dem: "Varför har ni inte fört hit honom?" 46 (W) De svarade: "Aldrig har någon människa talat som han." 47 Då sade fariseerna till dem: "Har ni också blivit förledda? 48 (X) Finns det någon bland rådsherrarna eller fariseerna som tror på honom? 49 Men den här folkhopen som inte kan lagen, den är förbannad."
50 (Y) Nikodemus, han som tidigare hade kommit till Jesus och som var en av dem, sade: 51 (Z) "Vår lag dömer väl inte någon utan att man först hör honom och tar reda på vad han har gjort?" 52 De svarade: "Är du också från Galileen? Sök i Skriften, så ser du att ingen profet kommer[k] från Galileen."
Vishetens storhet
4 (A) Lyssna, barn,
till er fars förmaning,
ta vara på den så att ni får förstånd.
2 God lärdom ger jag er,
överge inte min undervisning.
3 (B) För jag har själv varit barn
och haft en far,
varit liten och min mors ende son.
4 (C) Då undervisade han mig
och sade till mig:
Låt ditt hjärta hålla fast
vid mina ord.
Bevara mina bud, så får du leva.
5 Vinn vishet, vinn förstånd!
Glöm inte vad min mun har sagt
och vik inte av från det.
6 Överge inte visheten,
så ska hon bevara dig.
Älska henne,
så ska hon skydda dig.
7 Visheten är det viktigaste.[a]
Vinn vishet, vinn förstånd
med allt du äger.
8 (D) Håll henne högt,
så ska hon upphöja dig.
Hon ger dig ära
när du omfamnar henne.
9 (E) En skön krans
ska hon sätta på ditt huvud,
en ärekrona ska hon räcka dig.
Ljusets och mörkrets väg
10 (F) Hör, min son,
ta emot mina ord,
så blir dina levnadsår många.
11 (G) Jag lär dig vishetens väg,
jag leder dig på rätta stigar.
12 (H) När du går
ska inget hindra dina steg,
när du springer
ska du inte snava.
13 (I) Håll fast vid min förmaning,
släpp den inte.
Bevara den, för den är ditt liv.
14 (J) Gå inte in på de gudlösas stig,
vandra inte på de ondas väg.
15 Undvik den, gå inte in på den,
vik av från den och gå förbi.
16 De kan inte sova
om de inte fått göra något ont,
de mister sin sömn
om de inte fått någon på fall,
17 för de äter ondskans bröd
och dricker våldets vin.
18 De rättfärdigas stig
är som gryningens ljus,
som växer i klarhet
tills dagen når sin höjd.
19 Men de gudlösas väg
är som djupaste mörker,
de märker inte
vad som blir deras fall.
20 (K) Min son,
ta vara på vad jag säger,
vänd ditt öra till mina ord.
21 (L) Låt dem inte vika från din blick,
bevara dem i ditt hjärtas djup,
22 för de är liv för den som finner dem
och läkedom för hela hans kropp.
23 Mer än allt som ska bevaras,
bevara ditt hjärta[b],
för därifrån utgår livet.
24 Gör dig fri från munnens falskhet,
låt läpparnas svek
vara fjärran från dig.
25 Låt dina ögon se rakt fram,
rikta din blick rakt framför dig.
26 (M) Tänk på[c] stigen
där din fot går fram,
låt alla dina vägar vara rätta.
27 (N) Vik inte av åt höger eller vänster,
håll din fot borta från det onda.
De som har tron är Abrahams barn
3 (A) Dåraktiga galater! Vem har förhäxat er? Ni fick ju Jesus Kristus målad för era ögon som korsfäst. 2 (B) En enda sak vill jag veta från er: fick ni Anden genom laggärningar eller genom att lyssna i tro? 3 Är ni så dåraktiga? Ni som började i Anden, ska ni nu sluta i köttet[a]? 4 Har ni lidit[b] så mycket förgäves, om det nu var förgäves? 5 Han som ger er Anden och gör underverk bland er, är det för era laggärningar eller för att ni lyssnar i tro, som Abraham? 6 Han trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet.[c] 7 (C) Därför ska ni veta att de som har tron, de är Abrahams barn.
8 Skriften förutsåg att Gud skulle förklara hedningarna rättfärdiga av tro och gav i förväg detta glädjebud till Abraham: I dig ska alla folk bli välsignade. [d] 9 Alltså blir de som tror välsignade tillsammans med Abraham som trodde.
10 Men de som håller sig till laggärningar är under förbannelse. Det står skrivet: Förbannad är den som inte håller fast vid allt som står skrivet i lagens bok och gör därefter.[e] 11 Att ingen förklaras rättfärdig inför Gud genom lagen är uppenbart, eftersom den rättfärdige ska leva av tro.[f] 12 Men lagen säger inte "av tro", utan att den som följer dessa bud ska leva genom dem.[g] 13 (D) Kristus har friköpt oss från lagens förbannelse genom att bli en förbannelse i vårt ställe. Det står skrivet: Förbannad är var och en som är upphängd på trä.[h] 14 (E) Så skulle välsignelsen som Abraham fått komma till hedningarna i Jesus Kristus, så att vi genom tron skulle få den utlovade Anden.
Lagen upphäver inte löftet
15 (F) Bröder, jag vill ta ett mänskligt exempel: inte ens en människas testamente som vunnit laga kraft kan upphävas eller utökas. 16 (G) Nu gavs löftena till Abraham och hans avkomma. Det står inte: "och dina avkomlingar", som när det gäller många, utan som när det gäller en enda: och din avkomma, som är Kristus.[i] 17 Vad jag menar är detta: ett testamente[j] som Gud själv i förväg gjort giltigt kan inte upphävas av lagen som kom fyrahundratrettio år senare[k], så att löftet skulle bli ogiltigt. 18 (H) För om arvet skulle bero på lagen, beror det inte längre på löftet. Men Gud gav det till Abraham genom ett löfte.
19 (I) Varför gavs då lagen? Den blev tillagd på grund av överträdelserna för att gälla tills avkomlingen kom, han som löftet gällde. Den utfärdades genom änglar och lades i en medlares hand[l]. 20 (J) Och medlaren representerar inte bara en part. Men Gud är en[m].
21 Är då lagen emot Guds löften? Verkligen inte. Hade vi fått en lag som kunde ge liv, då hade rättfärdigheten verkligen kommit av lagen. 22 (K) Men nu har Skriften inneslutit allt under synd, för att det som var utlovat ska ges genom tron på Jesus Kristus åt dem som tror. 23 (L) Innan tron kom hölls vi instängda och bevakade av lagen tills tron skulle uppenbaras. 24 (M) Så blev lagen vår övervakare[n] fram till Kristus, för att vi skulle förklaras rättfärdiga av tro. 25 Men när tron väl har kommit står vi inte längre under någon övervakare.
Guds och Abrahams barn
26 (N) Alla är ni Guds barn genom tron på Kristus Jesus. 27 (O) Alla ni som blivit döpta till Kristus har iklätt er Kristus. 28 (P) Här är inte jude eller grek, slav eller fri, man och kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus. 29 (Q) Och om ni tillhör Kristus är ni avkomlingar till Abraham, arvingar efter löftet.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation