M’Cheyne Bible Reading Plan
Brännofferaltaret
38 (A) Han gjorde brännofferaltaret av akacieträ. Det var liksidigt, fem alnar långt och fem alnar brett, och fyrkantigt och tre alnar[a] högt. 2 Han gjorde horn till det och satte dem i de fyra hörnen.
Hornen gjordes i ett stycke med altaret, och han överdrog det med koppar. 3 Altarets alla tillbehör gjorde han av koppar: askkärlen, skovlarna, skålarna, gafflarna och fyrfaten. 4 Och han gjorde ett galler till altaret, ett nät av koppar, och satte det nertill under avsatsen på altaret, så att det nådde upp till mitten. 5 Han göt också fyra ringar och satte dem i de fyra hörnen på koppargallret som hållare för stängerna. 6 Och han gjorde stängerna av akacieträ och överdrog dem med koppar.
7 Han sköt in stängerna i ringarna på sidorna av altaret, så att man kunde bära det med dem. Ihåligt och av plankor gjordes det.
Karet av koppar
8 (B) Han gjorde karet av koppar med en fotställning av koppar. Till det använde han speglar[b] som hade tillhört de kvinnor som gjorde tjänst[c] vid ingången till uppenbarelsetältet.
Förgården
9 (C) Han gjorde också förgården. För den södra sidan, åt söder, gjordes omhängena till förgården av tvinnat fint lingarn, hundra alnar långa. 10 Till dem gjordes tjugo stolpar med tjugo fotstycken av koppar, men stolparnas krokar och band gjordes av silver. 11 Även för norra sidan gjordes omhängena hundra alnar långa, och till dem gjordes tjugo stolpar med tjugo fotstycken av koppar, men stolparnas krokar och band gjordes av silver. 12 För västra sidan gjordes omhängena femtio alnar[d] långa. Till dem gjordes tio stolpar och tio fotstycken, men stolparnas krokar och band gjordes av silver. 13 Också för framsidan, åt öster, gjordes de femtio alnar långa. 14 På ena sidan om porten till förgården gjordes omhängena femton alnar långa med tre stolpar och tre fotstycken, och likaså gjordes omhängena på andra sidan femton alnar långa, med tre stolpar och tre fotstycken, alltså lika på båda sidor om porten till förgården. 15 Alla omhängena runt förgården gjordes av tvinnat fint lingarn. 16 Fotstyckena till stolparna gjordes av koppar, men stolparnas krokar och band var av silver, och deras knoppar överdrogs med silver. 17 Alla förgårdens stolpar försågs med band av silver.
18 Draperiet för porten till förgården gjordes i brokig vävnad av mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn och tvinnat fint lingarn, tjugo alnar långt och fem alnar[e] högt, efter tygets bredd, i likhet med förgårdens omhängen. 19 Till förhänget gjordes fyra stolpar med fyra fotstycken av koppar, men deras krokar och band var av silver, och deras knoppar överdrogs med silver. 20 Alla tältpluggarna till tabernaklet och till förgården runt omkring gjordes av koppar.
Mängden av material
21 Detta är vad som beräknas ha gått åt till tabernaklet, vittnesbördets tabernakel, enligt den beräkning som Mose gav befallning om och som utfördes genom leviterna under ledning av Itamar, prästen Arons son. 22 Besalel, son till Uri, son till Hur av Juda stam, utförde allt som Herren hade gett Mose befallning om. 23 Till medhjälpare hade han Oholiab, Ahisamaks son av Dans stam, en konsthantverkare som tänkte ut mönster och kunde göra brokiga vävnader i mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn samt fint lingarn.
24 Det guld som använts till arbetet med att färdigställa hela helgedomen, det guld som hade getts som offer, utgjorde sammanlagt 29 talenter och 730 siklar[f] efter helgedomssikelns vikt. 25 Det silver som gavs av de mönstrade av folkförsamlingen utgjorde 100 talenter och 1 775 siklar[g] efter helgedomssikelns vikt. 26 (D) En beka per person, det vill säga en halv sikel[h] efter helgedomssikelns vikt, togs upp bland de inmönstrade, var och en som var tjugo år gammal eller mer, 603 550 personer. 27 De hundra talenterna silver användes till att gjuta fotstyckena till helgedomen och till förhänget, 100 talenter till 100 fotstycken, en talent till varje fotstycke. 28 De 1 775 siklarna silver användes till att göra krokar till stolparna och till att överdra deras knoppar och göra band till dem. 29 Den koppar som hade getts som offer utgjorde 70 talenter och 2 400 siklar.[i] 30 Av den gjorde man fotstyckena till uppenbarelsetältets ingång och kopparaltaret med dess koppargaller och altarets alla tillbehör, 31 vidare fotstyckena till förgården, runt omkring, och fotstyckena till förgårdens port samt tabernaklets och förgårdens alla tältpluggar, runt omkring.
Jesu översteprästerliga förbön
17 (A) När Jesus hade sagt detta, lyfte han blicken mot himlen och bad: "Far, stunden har kommit. Förhärliga din Son, så att Sonen kan förhärliga dig. 2 (B) Du har gett honom makt över alla människor, för att han ska ge evigt liv åt alla dem som du har gett honom. 3 (C) Och detta är det eviga livet: att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus. 4 (D) Jag har förhärligat dig på jorden genom att fullborda det verk som du gav mig att utföra. 5 (E) Far, förhärliga nu mig med den härlighet som jag hade hos dig innan världen var till.
6 (F) Jag har uppenbarat ditt namn för de människor som du tog ut ur världen och gav till mig. De var dina och du gav dem till mig, och de har hållit fast vid ditt ord. 7 Nu har de förstått att allt som du gett mig kommer från dig, 8 (G) för jag har gett dem de ord som du gav till mig. De har tagit emot dem och verkligen förstått att jag har utgått från dig, och de tror att du har sänt mig.
9 Jag ber för dem. Jag ber inte för världen utan för dem som du har gett mig, för de är dina. 10 (H) Allt mitt är ditt och allt ditt är mitt, och jag är förhärligad i dem. 11 (I) Jag är inte längre kvar i världen, men de är kvar i världen när jag går till dig. Helige Far, bevara dem i ditt namn som du har gett mig, så att de är ett liksom vi är ett. 12 (J) Så länge jag var hos dem, bevarade jag dem i ditt namn som du gett mig. Jag vakade över dem och ingen av dem gick förlorad, ingen utom fördärvets man för att Skriften skulle uppfyllas.
13 (K) Nu kommer jag till dig. Men jag säger det här medan jag är kvar i världen, för att deras hjärtan ska vara fyllda av min glädje. 14 (L) Jag har gett dem ditt ord och världen har hatat dem, för de tillhör inte världen liksom inte heller jag tillhör världen. 15 (M) Jag ber inte att du ska ta dem ut ur världen, utan att du ska bevara dem från det onda[a]. 16 De tillhör inte världen, liksom inte heller jag tillhör världen. 17 Helga dem i sanningen: ditt ord är sanning. 18 (N) Så som du har sänt mig till världen, så har jag sänt dem till världen. 19 (O) Och jag helgar mig för dem, för att också de ska vara helgade i sanningen.
20 (P) Men jag ber inte bara för dem, utan också för dem som kommer att tro på mig genom deras ord[b]. 21 (Q) Jag ber att de alla ska vara ett, och att de ska vara i oss liksom du, Far, är i mig och jag i dig. Då ska världen tro att du har sänt mig. 22 Och den härlighet som du gett mig har jag gett till dem, för att de ska vara ett liksom vi är ett: 23 (R) jag i dem och du i mig, så att de är fullkomligt förenade till ett. Då ska världen förstå att du har sänt mig, och att du har älskat dem så som du har älskat mig.
24 (S) Far, jag vill att där jag är, där ska också de som du har gett mig vara med mig. Låt dem få se min härlighet som du har gett mig, för du har älskat mig före världens skapelse. 25 (T) Rättfärdige Far, världen har inte lärt känna dig. Men jag känner dig, och de vet att du har sänt mig. 26 (U) Jag har gjort ditt namn känt för dem. Och jag ska göra det känt, för att kärleken som du älskat mig med ska vara i dem och jag i dem."
bygger upp hemmet,
dårskapen river det
med egna händer.
2 Den som vördar Herren lever ärligt,
den som föraktar honom
går krokiga vägar.
3 I dårens mun är högmodets käpp,
men de visa bevaras
genom sina läppar.
4 Utan dragdjur blir krubban tom,
men oxars kraft ger riklig skörd.
5 (B) Ett sant vittne ljuger inte,
ett falskt vittne främjar lögn.
6 Hånaren söker vishet
men finner ingen,
men för den kloke
kommer kunskapen lätt.
7 (C) Håll dig borta från dåren,
du finner aldrig förstånd
på hans läppar.
8 (D) Den klokes vishet
gör att han förstår sin väg,
men dårars oförnuft bedrar.
10 Hjärtat känner sin egen sorg,
en främling kan inte
dela dess glädje.
11 (F) De gudlösas hus raseras,
de ärligas boning blomstrar.
12 (G) En väg kan verka rätt
för en människa,
men till slut leda till döden.
13 (H) Även under skratt
kan hjärtat värka,
och glädje kan sluta i sorg.
14 Den avfällige mättas
av sina egna vägar,
och en god man håller sig borta
från honom.[c]
15 Den okunnige tror varje ord,
den kloke ger akt på sina steg.
16 (I) Den vise fruktar och skyr det onda,
dåren är övermodig och sorglös.
18 De okunniga ärver dårskap,
de kloka blir krönta med kunskap.
19 (K) Onda måste buga sig för goda,
gudlösa vid den rättfärdiges portar.
20 (L) Den fattige blir avskydd
även av sina närmaste,
men den rike har många vänner.
21 (M) Den som föraktar sin nästa syndar,
lycklig är den som förbarmar sig
över de betryckta.
22 (N) De som tänker ut ont far vilse,
de som tänker ut gott
får nåd och sanning.
23 (O) Av all möda kommer någon vinst,
tomt prat leder till fattigdom.
24 De visas krona är deras rikedom,
dårarnas dumhet är dumhet.
25 (P) Ett sant vittne räddar liv,
den som främjar lögn bedrar.
26 (Q) Den som vördar Herren
har ett tryggt fäste,
hans barn får där en tillflykt.
27 (R) Vördnad för Herren
är en källa till liv,
en hjälp att undgå dödens snaror.
28 Talrik skara är kungens ära,
brist på folk blir furstens fördärv.
29 (S) Den som är tålmodig
har gott förstånd,
den som är otålig går långt
i dårskap.
30 Sinnesro ger kroppen liv,
avund är röta i benen.
31 (T) Den som förtrycker den fattige
smädar hans Skapare,
den som förbarmar sig
över de behövande ärar honom.
32 (U) Den gudlöse kommer på fall
genom sin ondska,
den rättfärdige har en tillflykt
vid sin död[e].
33 I den klokes hjärta bor visheten,
bland dårarna blir den uppenbar[f].
34 Rättfärdighet upphöjer ett folk,
men synd är folkens vanära.
35 (V) En förståndig tjänare
vinner kungens välvilja,
den som handlar skamligt
drabbas av hans vrede.
Hälsning
1 (A) Från Paulus och Timoteus[a], Kristi Jesu tjänare. Till alla de heliga i Kristus Jesus som bor i Filippi, tillsammans med församlingsledarna och församlingstjänarna. 2 (B) Nåd vare med er och frid från Gud vår Far och Herren Jesus Kristus.
Tacksägelse och förbön
3 (C) Jag tackar min Gud var gång jag tänker på er. 4 I alla mina böner för er alla ber jag alltid med glädje, 5 eftersom ni har varit med i arbetet för evangeliet från första dagen ända till nu. 6 (D) Och jag är övertygad om att han som har börjat ett gott verk i er också ska fullborda det till Kristi Jesu dag.
7 (E) Det är inte mer än rätt att jag tänker så om er alla, för jag har er i mitt hjärta. Både när jag bär bojor och när jag försvarar och befäster evangeliet delar ni alla nåden med mig. 8 (F) Gud är mitt vittne att jag längtar efter er alla med Kristi Jesu ömhet.
9 Och min bön är att er kärlek ska överflöda mer och mer och ge insikt och gott omdöme, 10 (G) så att ni kan avgöra vad som är viktigt och vara rena och fläckfria på Kristi dag[b], 11 (H) rika på rättfärdighetens frukt som Jesus Kristus ger, Gud till ära och pris.
Fånge för Kristi skull
12 (I) Jag vill att ni ska veta, bröder, att det som hänt mig snarare har lett till framgång för evangeliet. 13 Det har nu blivit klart för hela pretoriet[c] och alla andra att det är för Kristi skull jag sitter fängslad, 14 och min fångenskap har gjort de flesta av bröderna så övertygade i Herren att de vågar predika Guds ord ännu mer oförskräckt.
15 En del drivs visserligen av avund och rivalitet, men en del predikar Kristus med goda avsikter. 16 De gör det av kärlek, för de vet att jag är satt till att försvara evangeliet. 17 De andra predikar Kristus av rivalitet[d], med orena motiv, och tror att de kan göra min fångenskap tyngre. 18 Än sen? Kristus blir i alla fall predikad, för syns skull eller uppriktigt, och det gläder jag mig över.
Och jag tänker fortsätta glädja mig, 19 (J) för jag vet att allt detta kommer att leda till min frälsning genom er förbön och Jesu Kristi Andes hjälp. 20 (K) Det är min längtan och mitt hopp att jag inte på något sätt ska stå där med skam, utan att Kristus nu som alltid ska bli frimodigt förhärligad i min kropp, vare sig jag lever eller dör. 21 (L) För mig är livet Kristus och döden en vinst.
22 Men om livet här i kroppen innebär att mitt arbete bär frukt, då vet jag inte vad jag ska välja. 23 (M) Jag dras åt båda håll. Jag har en längtan att bryta upp och vara hos Kristus, det vore mycket bättre. 24 Men för er skull är det mer nödvändigt att jag får leva kvar här i kroppen. 25 (N) Det är jag övertygad om, och jag vet att jag ska få leva och vara kvar hos er alla och hjälpa er till framsteg och glädje i tron. 26 (O) När jag är tillbaka hos er igen får ni ännu större anledning till glädje[e] i Kristus Jesus för min skull.
Kämpa för tron
27 (P) Se bara till att ni lever på ett sätt som är värdigt Kristi evangelium, vare sig jag kommer och besöker er eller inte. Låt mig få höra om er att ni står fasta i samma ande och samma sinne och kämpar för tron på evangeliet, 28 (Q) utan att på något sätt låta er skrämmas av motståndarna. Det blir för dem ett tecken på att de går förlorade, medan ni blir frälsta och det av Gud. 29 (R) Ni har ju fått nåden att inte bara tro på Kristus utan också att lida för hans skull, 30 (S) eftersom ni har samma kamp att kämpa som ni såg att jag hade och nu hör att jag fortfarande har.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation