M’Cheyne Bible Reading Plan

Skydd för äganderätten

22 ^(A) Om någon stjäl en oxe eller ett får och slaktar eller säljer djuret, ska han ge fem oxar som ersättning för oxen och fyra får som ersättning för fåret. ² Om tjuven ertappas vid inbrottet och blir slagen till döds, vilar ingen blodskuld på den som försvarar sin egendom. ³ Men om solen hade gått upp när det hände, då är det blodskuld. Tjuven ska ge full ersättning. Äger han ingenting ska han säljas, till betalning för vad han stulit. ⁴ Om det stulna djuret påträffas levande hos honom, antingen det är oxe, åsna eller får, ska han ge dubbel ersättning.

⁵ Om någon låter en åker eller en vingård betas av eller släpper lös sin boskap så att den betar^[a] av en annans åker, ska han ersätta skadan med det bästa från sin egen åker och det bästa från sin vingård. ⁶ Om elden kommer lös och antänder törnhäckar, och sädeskärvar eller oskuren säd eller något annat på åkern blir lågornas rov, ska den som vållat branden ge full ersättning.

⁷ Om någon anförtror åt en annan att förvara pengar eller annan egendom och det blir stulet i hans hus, ska tjuven ge dubbel ersättning om han ertappas. ⁸ Skulle tjuven inte bli ertappad, ska husets ägare föras fram inför Gud, för att det ska fastställas om han har förgripit sig på sin nästas egendom. ⁹ Om det blir fråga om olagligt tillgrepp – det kan gälla oxe eller åsna, får eller kläder eller något annat som har gått förlorat – och någon påstår att det är så, ska båda parternas sak komma inför Gud. Den som Gud då dömer skyldig ska ersätta den andre dubbelt.

¹⁰ Om någon lämnar en åsna, en oxe eller ett får eller vilket husdjur som helst i förvar hos en annan, och djuret dör eller blir skadat eller bortrövat utan att någon ser det, ¹¹ då ska de båda ingå en ed inför Herren, för att det ska komma fram om den ene inte har förgripit sig på den andres egendom. Denna ed ska ägaren anta, och den andre behöver inte ge någon ersättning. ¹² Men om djuret har blivit stulet från honom, ska han ersätta ägaren för det. ¹³ Har det blivit ihjälrivet, ska han föra fram djuret som bevis. För det ihjälrivna djuret behöver han inte ge någon ersättning.

¹⁴ Om någon lånar ett djur av en annan och det blir skadat eller dör då ägaren inte är närvarande, ska han ge full ersättning. ¹⁵ Är ägaren närvarande, behöver han inte ge någon ersättning. Om djuret var hyrt, utgör hyressumman ersättning.

Socialt ansvar

^16 (B) Om någon förför en jungfru som inte är trolovad och ligger med henne, ska han ge en brudgåva för henne och ta henne till hustru. ¹⁷ Om hennes far vägrar att ge henne åt honom, ska mannen betala en så stor summa pengar som man brukar ge i brudgåva för en jungfru.

^18 (C) En häxa ska du inte låta leva.

^19 (D) Var och en som har samlag med ett djur ska straffas med döden.

²⁰ Den som offrar åt andra gudar och inte endast åt Herren ska vigas^[b] åt förintelse.

^21 (E) En främling ska du inte förödmjuka eller förtrycka. Ni har ju själva varit främlingar i Egyptens land. ^22 (F) Änkor och faderlösa ska ni inte behandla illa. ^23 (G) Om ni behandlar dem illa, ska jag sannerligen höra deras rop när de ropar till mig. ²⁴ Min vrede ska upptändas och jag ska döda er med svärd, så att era egna hustrur blir änkor och era barn faderlösa.

^25 (H) Om du lånar ut pengar till någon fattig hos dig som tillhör mitt folk, ska du inte handla som en ockrare mot honom. Kräv inte någon ränta av honom. ^26 (I) Om du tar manteln i pant^[c] av din nästa, ska du ge den tillbaka åt honom innan solen går ner. ²⁷ Manteln är ju det enda täcke han har, och med den skyler han sin kropp. Vad ska han annars ha när han sover? Om han ropar till mig ska jag höra, för jag är barmhärtig.

^28 (J) Gud ska du inte häda, och en ledare för ditt folk ska du inte förbanna.

^29 (K) Du ska inte dröja att bära fram som gåva av det som fyller din lada och av det som kommer från din vinpress. Den förstfödde av dina söner ska du ge åt mig. ^30 (L) På samma sätt ska du göra med din nötboskap och småboskap. I sju dagar ska de stanna hos sina mödrar, men på åttonde dagen ska du ge dem åt mig.

^31 (M) Ni ska vara mina heliga. Köttet av ett djur som blivit ihjälrivet på marken ska ni inte äta utan kasta det åt hundarna.

Ordet blev kött

1 I begynnelsen var Ordet^[a], och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. ² Han var i begynnelsen hos Gud. ^3 (A) Allt blev till genom honom, och utan honom blev ingenting till av det som är till. ^4 (B) I honom var liv, och livet var människornas ljus. ^5 (C) Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit^[b] det.

^6 (D) Det kom en man, sänd av Gud. Hans namn var Johannes. ⁷ Han kom som ett vittne för att vittna om ljuset, för att alla skulle komma till tro genom honom. ⁸ Själv var han inte ljuset, men han kom för att vittna om ljuset.

^9 (E) Det sanna ljuset, som ger ljus åt alla människor, skulle nu komma in i världen. ¹⁰ Han var i världen och världen hade blivit till genom honom, men världen kände honom inte. ¹¹ Han kom till det som var hans eget, och hans egna tog inte emot honom. ^12 (F) Men åt alla som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn. ^13 (G) De är inte födda av blod eller av köttets vilja eller av någon mans vilja, utan av Gud.

^14 (H) Och Ordet blev kött^[c] och bodde bland oss^[d], och vi såg hans härlighet, den härlighet som den Enfödde har från Fadern. Och han var full av nåd och sanning. ^15 (I) Johannes vittnar om honom och ropar: "Det var om honom jag sade: Han som kommer efter mig är före mig, för han var till före mig." ^16 (J) Av hans fullhet har vi alla fått, nåd och åter nåd. ^17 (K) Lagen gavs genom Mose, nåden och sanningen kom genom Jesus Kristus. ^18 (L) Ingen har någonsin sett Gud. Den Enfödde, som själv är Gud och^[e] i Faderns famn^[f], han har gjort honom känd.

Johannes Döparens vittnesbörd

^19 (M) Detta är Johannes vittnesbörd när judarna^[g] sände präster och leviter från Jerusalem för att fråga honom vem han var. ^20 (N) Han bekände och förnekade inte^[h], han bekände: "Jag är inte Messias^[i]." ²¹ De frågade honom: "Vem är du då? Är du Elia?" Han sade: "Nej, det är jag inte." – "Är du Profeten^[j]?" Han svarade: "Nej."

²² Då sade de till honom: "Vem är du då? Vi måste ge ett svar till dem som har sänt oss. Vad säger du om dig själv?" ²³ Han svarade med profeten Jesajas ord: "Jag är rösten som ropar i öknen: Gör vägen rak för Herren!"^[k]

²⁴ De som var utsända kom från fariseerna, ²⁵ och de frågade honom: "Varför döper du då, om du varken är Messias eller Elia eller Profeten?" ^26 (O) Johannes svarade dem: "Jag döper i vatten. Men mitt ibland er står en som ni inte känner. ²⁷ Han kommer efter mig, och jag är inte värdig ens att lossa remmen på hans sandal^[l]." ²⁸ Detta hände i Betania på andra sidan Jordan^[m] där Johannes döpte.

²⁹ Nästa dag såg han Jesus komma, och han sade: "Se Guds Lamm^[n] som tar bort^[o] världens synd! ³⁰ Det var om honom jag sade: Efter mig kommer en man som är före mig, för han var till före mig. ³¹ Jag kände honom inte^[p], men för att han ska uppenbaras för Israel har jag kommit och döper i vatten."

^32 (P) Johannes vittnade och sade: "Jag såg Anden komma ner som en duva från himlen och stanna över honom. ^33 (Q) Jag kände honom inte, men han som sände mig att döpa i vatten sade till mig: Den du ser Anden komma ner och stanna över, han är den som döper i den helige Ande. ³⁴ Jag har sett det och vittnat: han är Guds Son."

Jesu första lärjungar

³⁵ Nästa dag stod Johannes där igen med två av sina lärjungar. ³⁶ När han såg Jesus komma gående, sade han: "Se Guds Lamm!" ³⁷ De båda lärjungarna hörde vad han sade och följde efter Jesus.

³⁸ Jesus vände sig om och såg att de följde honom, och han frågade dem: "Vad söker ni?" De svarade: "Rabbi" – det betyder lärare – "var bor du?" ³⁹ Han sade till dem: "Kom och se!" Då gick de med honom och såg var han bodde, och de stannade hos honom den dagen. Det var omkring tionde timmen^[q].

⁴⁰ Andreas, Simon Petrus bror, var en av de två^[r] som hade hört vad Johannes sade och följt Jesus. ⁴¹ Han fann först sin bror Simon och sade till honom: "Vi har funnit Messias!" – det betyder Kristus, den Smorde. ⁴² Och han förde honom till Jesus. Jesus såg på honom och sade: "Du är Simon, Johannes son. Du ska heta Kefas^[s]" – det betyder Petrus.

⁴³ Nästa dag beslöt Jesus att gå därifrån till Galileen. Då fann han Filippus och sade till honom: "Följ mig!" ⁴⁴ Filippus var från Betsaida, samma stad som Andreas och Petrus. ^45 (R) Filippus fann Natanael^[t] och sade till honom: "Vi har funnit honom som Mose skrev om i lagen och som profeterna skrev om – Jesus, Josefs son från Nasaret." ⁴⁶ Natanael sade till honom: "Från Nasaret? Kan det komma något gott därifrån?" Filippus svarade: "Kom och se!"

⁴⁷ Jesus såg Natanael komma och sade om honom: "Här är en sann israelit som är utan svek." ⁴⁸ Natanael frågade honom: "Hur kan du känna mig?" Jesus svarade: "Innan Filippus kallade på dig såg jag dig under fikonträdet." ⁴⁹ Natanael svarade: "Rabbi, du är Guds Son, du är Israels kung!" ⁵⁰ Jesus svarade honom: "Du tror^[u] för att jag sade att jag såg dig under fikonträdet. Större saker än så ska du få se." ^51 (S) Sedan sade han till honom: "Jag säger er sanningen^[v]: Ni ska få se himlen öppen och Guds änglar stiga upp och stiga ner över Människosonen."

Herrens andra tal till Job

40 Då talade Herren till Job ur stormvinden. Han sade:

Paulus försvarar sin apostlatjänst

10 ^(A) Jag, Paulus, som är så ödmjuk när jag möter er ansikte mot ansikte men modig när jag är långt borta, jag uppmanar er vid Kristi mildhet och godhet ^2 (B) och ber: tvinga mig inte att vara så modig och bestämd hos er som jag inte tvekar att vara mot vissa som menar att vi går fram på världens vis. ³ För även om vi lever i världen, strider vi inte på världens sätt. ^4 (C) Vapnen vi strider med är inte köttsliga utan har kraft från Gud^[a] att bryta ner fästen. Ja, vi bryter ner tankebyggnader ^5 (D) och allt högt som reser sig mot kunskapen om Gud. Vi gör varje tanke till en lydig fånge hos Kristus, ^6 (E) och vi är beredda att straffa all olydnad så snart er lydnad blivit fullständig.

^7 (F) Se vad som är uppenbart^[b]: om någon är övertygad om att han tillhör Kristus, då ska han ha klart för sig att vi tillhör Kristus lika mycket som han. ^8 (G) Ja, även om jag skulle vara ännu frimodigare med den auktoritet som Herren har gett oss för att bygga upp er, inte för att bryta ner er, så skulle jag inte behöva skämmas. ⁹ Jag vill inte att det ska verka som att jag vill skrämma er med mina brev. ¹⁰ "Breven", säger man, "har tyngd och kraft, men när han kommer själv är han svag och man föraktar hans ord".^{[c] 11 (H)} Den som säger så ska veta att sådana vi är i ord, i våra brev på håll, sådana är vi också i handling när vi är hos er.

^12 (I) Inte så att vi vågar jämföra eller mäta oss med vissa av dem som rekommenderar sig själva. De mäter sig med sig själva och jämför sig med sig själva, men de förstår ingenting. ^13 (J) Vi däremot berömmer oss inte gränslöst, utan håller oss inom gränsen för det område som Gud har tilldelat oss, att vi skulle nå fram även till er. ¹⁴ Vi går inte för långt i vårt beröm, som om vi aldrig hade nått fram till er. Vi var ju de första som nådde er med Kristi evangelium. ^15 (K) Vi vill inte berömma oss gränslöst av andras arbete. Men när er tro växer hoppas vi att vårt arbetsfält hos er ska utvidgas kraftigt. ^16 (L) Då kan vi förkunna evangeliet i områden bortom ert och behöver inte berömma oss av det som redan är uträttat på någon annans område. ^17 (M) Den som berömmer sig ska berömma sig av Herren.^{[d] 18 (N)} Det är ju inte den som rekommenderar sig själv som består provet, utan den som Herren rekommenderar.