M’Cheyne Bible Reading Plan
Syndoffret
4 Herren talade till Mose. Han sade: 2 Säg till Israels barn: Om någon syndar av misstag mot något av Herrens bud och gör något som inte får göras, 3 ska den smorde prästen, om det är han som har syndat och därmed dragit skuld över folket, offra en felfri ungtjur åt Herren till syndoffer för den synd han har begått. 4 Han ska föra fram tjuren inför Herrens ansikte till uppenbarelsetältets ingång och han ska lägga sin hand på tjurens huvud och sedan slakta tjuren inför Herren. 5 Den smorde prästen ska ta av tjurens blod och bära in det i uppenbarelsetältet, 6 och han ska doppa sitt finger i blodet och stänka det sju gånger inför Herrens ansikte framför förhänget till helgedomen.
7 Därefter ska prästen stryka med blodet på hornen på den väldoftande rökelsens altare, som står inför Herrens ansikte i uppenbarelsetältet. Men resten av blodet från tjuren ska han hälla ut vid foten av brännofferaltaret, som står vid ingången till uppenbarelsetältet. 8 Och allt fett på syndoffertjuren ska han avlägsna, det fett som omsluter inälvorna och allt det fett som sitter på dem, 9 båda njurarna med det fett som sitter på dem vid höftmusklerna samt leverfettet, som han ska ta loss tillsammans med njurarna. 10 Fettet ska tas ut så som det tas ut ur tjuren för gemenskapsoffret. Och prästen ska bränna det på brännofferaltaret. 11 (A) Men tjurens hud och allt hans kött, hans huvud, fötter, inälvor och orenhet, 12 (B) resten av tjuren, ska han föra bort utanför lägret[a] till en ren plats, där man slår ut askan, och bränna upp det i eld som brinner på ved. På den plats där man slår ut askan ska det brännas.
13 (C) Om Israels hela församling försyndar sig utan att folket märker det och de bryter mot något av Herrens bud och gör sådant som inte får göras och därigenom drar på sig skuld, 14 och sedan den synd de har begått blir känd, då ska församlingen offra en ungtjur till syndoffer. De ska föra fram den inför uppenbarelsetältet. 15 Och de äldste i församlingen ska lägga sina händer på tjurens huvud inför Herrens ansikte, och man ska slakta tjuren inför Herren. 16 Den smorde prästen ska bära något av tjurens blod in i uppenbarelsetältet, 17 och prästen ska doppa sitt finger i blodet och stänka sju gånger framför förhänget inför Herrens ansikte.
18 Därefter ska han stryka en del av blodet på hornen på altaret som står inför Herrens ansikte i uppenbarelsetältet. Men resten av blodet ska han hälla ut vid foten av brännofferaltaret, som står vid ingången till uppenbarelsetältet. 19 Allt fett ska han ta ut ur tjuren och bränna det på altaret. 20 Och han ska göra med tjuren som han gjorde med syndoffertjuren, så ska han göra med den. När prästen bringar försoning för dem, får de förlåtelse. 21 Sedan ska han föra ut tjuren utanför lägret och bränna den, så som han skulle göra med den förra tjuren. Detta är syndoffret för församlingen.
22 Om en ledare syndar genom att han av misstag bryter mot något av Herren sin Guds bud och gör sådant som inte får göras och han därigenom drar på sig skuld, 23 eller om han av någon får veta vilken synd han har begått, ska han som sitt offer föra fram en bock, ett felfritt djur av hankön. 24 Han ska lägga sin hand på bockens huvud och sedan slakta den inför Herrens ansikte på samma plats som man slaktar brännoffret. Det är ett syndoffer. 25 Prästen ska ta något av syndoffrets blod på sitt finger och stryka på brännofferaltarets horn, men resten av blodet ska han hälla ut vid foten av brännofferaltaret. 26 Allt fettet ska han bränna på altaret, så som man gör med fettet vid gemenskapsoffret. Och när prästen bringar försoning för honom till rening från hans synd, får han förlåtelse.
27 (D) Om någon av folket i landet syndar av misstag genom att göra sådant som inte får göras enligt Herrens bud och därigenom drar på sig skuld, 28 eller om han av någon får veta vilken synd han har begått, så ska han som sitt offer för den begångna synden föra fram en felfri get av honkön. 29 Han ska lägga sin hand på syndofferdjurets huvud och sedan slakta det på den plats där brännofferdjuren slaktas. 30 Prästen ska ta något av blodet på sitt finger och stryka det på brännofferaltarets horn, men resten av blodet ska han hälla ut vid altarets fot. 31 Allt fettet ska han ta ut så som fettet tas ut ur djuret till gemenskapsoffret och prästen ska bränna det på altaret till en ljuvlig doft för Herren. Och när prästen bringar försoning för honom, får han förlåtelse.
32 Men om någon vill offra ett lamm till syndoffer, ska han föra fram ett felfritt djur av honkön. 33 Han ska lägga sin hand på syndofferdjurets huvud och slakta det till syndoffer på samma plats som man slaktar brännofferdjuren. 34 Prästen ska ta av syndoffrets blod på sitt finger och stryka det på brännofferaltarets horn. Men resten av blodet ska han hälla ut vid altarets fot. 35 Allt fettet ska han ta ut så som fettet tas ut ur lammet till gemenskapsoffret och prästen ska bränna det på altaret, ovanpå Herrens eldsoffer. Och när prästen bringar försoning för den synd han har begått, får han förlåtelse.
FÖRSTA BOKEN
De två vägarna
1 (A) Salig är den som inte följer
de gudlösas råd,
som inte går in på[a] syndares väg
och sitter bland föraktare,
2 (B) utan har sin glädje
i Herrens undervisning[b]
och begrundar [c]hans ord
både dag och natt.
3 (C) Han är som ett träd,
planterat vid vattenbäckar,
som bär sin frukt i rätt tid
och vars löv inte vissnar.
Och allt han gör, det lyckas väl.
4 (D) Sådana är inte de gudlösa,
de är som agnar[d]
som skingras för vinden.
5 (E) Därför ska inte de gudlösa
bestå vid domen,
inte syndarna
i de rättfärdigas församling.
6 (F) Herren känner
de rättfärdigas väg,
men de gudlösas väg
leder till fördärvet.
Guds Son och hans motståndare
2 (G) Varför är hednafolken i uppror?
Varför tänker folken
tomma tankar?
2 (H) Jordens kungar reser sig
och furstarna gaddar ihop sig
mot Herren och hans Smorde[e]:[f]
3 (I) "Vi sliter sönder deras band
och kastar av oss deras rep!"
4 (J) Han som tronar i himlen ler,
Herren gör narr av dem.
5 Så talar han till dem i sin vrede,
slår dem med skräck
i sin glödande harm:
6 (K) "Det är jag som har insatt min kung
på Sion, mitt heliga berg."
19 (A) Bättre vara fattig
och hederlig
än vara falsk i sitt tal
och en dåre.
2 (B) Att sakna kunskap är illa nog,
men den som rusar i väg
missar målet.
3 Människans dårskap
fördärvar hennes väg,
men hennes hjärta vredgas
på Herren.
4 (C) Rikedom ger många vänner,
men den fattige mister
den vän han har.
5 (D) Ett falskt vittne blir inte ostraffat,
den som främjar lögn
kommer inte undan.
6 Många söker en furstes välvilja,
alla är vänner till den givmilde.
7 (E) Den fattige blir avskydd
av alla sina släktingar,
även hans vänner
fjärmar sig från honom –
han jagar dem med ord,
men de är borta[a].
8 Den som vinner vett
älskar sitt liv,
den som tar vara på insikt
finner lycka.
9 (F) Ett falskt vittne blir inte ostraffat,
den som främjar lögn ska förgås.
10 (G) Det passar inte att dåren lever i lyx,
än mindre att en slav
råder över furstar.
11 (H) Förstånd gör en människa
tålmodig,
det är hennes ära
att förlåta en försyndelse.
12 (I) En kungs vrede
är som ett lejons rytande,
hans välvilja är som dagg
på gräset.
13 (J) En dåraktig son är sin fars fördärv,
en hustrus gnat
ett ständigt takdropp.
14 (K) Gård och gods ärvs från fäderna,
en förståndig hustru
får man från Herren.
15 (L) Lättja försänker i dvala,
den håglöse får hungra.
16 (M) Den som håller budet
bevarar sitt liv,
den som inte ger akt på sin väg
ska dö.
17 (N) Den som ömmar för den fattige
lånar åt Herren
och lönas av honom
för det goda han gjort.
19 Den hetsige måste få sitt straff,
för om du friar honom
får du fortsätta göra det[c].
20 (P) Lyssna på råd och ta emot fostran,
så blir du till slut vis.
21 (Q) Många planer har en man
i sitt hjärta,
men Herrens råd ska bestå.
22 En människa längtar efter godhet,
bättre vara fattig än en lögnare.
23 (R) Vördnad för Herren leder till liv,
man kan vila mätt
utan att drabbas av något ont.
24 (S) Den late sticker handen i skålen
men orkar inte föra den till munnen.
25 (T) Slå hånaren
så blir den okunnige klok,
tillrättavisa den förståndige
så vinner han kunskap.
27 (V) Min son, om du slutar lyssna
till förmaning
så villar du bort dig
från kunskapens ord.
28 (W) Ett ont vittne hånar det rätta,
de gudlösas mun slukar ondska.
29 (X) Straff är bestämt för hånare,
piskrapp för dårars rygg.
2 (A) Jag vill att ni ska veta vilken kamp jag har för er och för dem i Laodicea och för alla som inte har träffat mig personligen. 2 (B) Jag kämpar för att de ska bli styrkta i sina hjärtan och förenade[a] i kärlek och nå fram till hela den rika och fullt övertygade förståelse som ger rätt insikt i Guds hemlighet Kristus. 3 (C) I honom är vishetens och kunskapens alla skatter gömda.
4 (D) Detta säger jag för att ingen ska bedra er med övertalningsknep. 5 (E) För även om jag inte är hos er kroppsligen, så är jag hos er i anden och gläder mig när jag ser er ordning och fasthet i tron på Kristus. 6 (F) Liksom ni tog emot Kristus Jesus som Herren, så lev i honom, 7 (G) rotade och uppbyggda i honom och grundade i tron i enlighet med den undervisning ni fått. Och låt er tacksamhet flöda över.
Kristus är trons grund
8 (H) Se till att ingen fångar er med den tomma och förrädiska filosofi som bygger på mänskliga traditioner och världsliga makter[b] och inte på Kristus. 9 (I) I honom bor gudomens hela fullhet i kroppslig gestalt, 10 (J) och i honom är ni uppfyllda[c], han som är huvudet över alla härskare och makter.
11 (K) I honom blev ni också omskurna, inte med människohand utan med Kristi omskärelse, när ni avkläddes er syndiga natur 12 (L) och begravdes med honom i dopet. I dopet blev ni också uppväckta med honom genom tron på Guds kraft[d], han som uppväckte honom från de döda. 13 (M) Ni var döda genom era överträdelser och er oomskurna natur, men också er har han gjort levande med Kristus. Han har förlåtit oss alla överträdelser 14 (N) och utplånat skuldebrevet som vittnade mot oss med sina krav. Det tog han bort genom att spika fast det på korset. 15 (O) Han avväpnade[e] härskarna och makterna och gjorde dem till allmänt åtlöje när han triumferade över dem på korset[f].
I Kristus är friheten
16 (P) Låt därför ingen döma er för vad ni äter och dricker eller när det gäller högtid eller nymånad eller sabbat. 17 (Q) Allt detta är en skugga av det som skulle komma, men själva verkligheten[g] är Kristus. 18 Låt er inte diskvalificeras från segerkransen av någon som njuter av "ödmjukhet[h]" och ängladyrkan, som pratar på om det han har sett[i] och som utan orsak är uppblåst i sitt köttsliga sinne[j]. 19 (R) Han håller sig inte till honom som är huvudet och som får hela kroppen att växa med den tillväxt som Gud ger, stödd och sammanhållen som den är av leder och senor.
20 (S) Om ni med Kristus har dött bort från världens makter, varför beter ni er då som om ni levde i världen och böjer er under bud som 21 (T) "ta inte", "smaka inte", "rör inte"? 22 (U) Allt detta gäller sådant som ska användas och för-brukas – det rör sig om människors bud och läror. 23 Visserligen ser det ut som vishet, med självvald fromhet, "ödmjukhet" och späkning av kroppen, men det har inget värde utan tillfredsställer bara det köttsliga sinnet.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation