Chronological
Falska herdar och löftet om en rättfärdig telning
23 Ve över de herdar som fördärvar och skingrar fåren i min hjord! säger Herren. 2 Därför säger Herren, Israels Gud, så om de herdar som för mitt folk i bet: Det är ni som har skingrat mina får och drivit bort dem och inte sett till deras bästa. Men se, jag skall straffa er för era onda gärningar, säger Herren.
3 Jag skall själv samla dem som finns kvar av mina får ur alla de länder dit jag har drivit bort dem och jag skall föra dem tillbaka till deras betesmarker. Där skall de bli fruktsamma och föröka sig. 4 Jag skall sätta herdar över dem som skall föra dem i bet. De skall inte mer behöva frukta eller vara förskräckta och ingen av dem skall saknas, säger Herren.
5 Se, dagar skall komma, säger Herren,
då jag skall låta en rättfärdig telning
växa upp åt David.
Han skall regera som kung och handla med vishet,
han skall utöva rätt och rättfärdighet i landet.
6 I hans dagar skall Juda bli frälst
och Israel bo i trygghet,
och detta är det namn man skall ge honom:
Herren vår rättfärdighet.
7 Se, dagar skall komma, säger Herren, då man inte mer skall säga: "Så sant Herren lever, han som förde Israels barn upp ur Egyptens land", 8 utan: "Så sant Herren lever, han som förde avkomlingar från Israels hus ut ur landet i norr och hämtade dem ur alla andra länder dit jag hade drivit bort dem." Så skall de få bo i sitt land.
Mot de falska profeterna
9 Om profeterna:
Mitt hjärta vill brista i mitt bröst,
alla mina ben darrar.
Jag är som en berusad man,
som en man omtöcknad av vin,
för Herrens och hans heliga ords skull.
10 Ty landet är fullt av äktenskapsbrytare.
Under förbannelse ligger landet sörjande,
och betesmarkerna i öknen är förtorkade.
Man inriktar sig på att göra ont
och har sin styrka i orättfärdighet.
11 Ty både profeter och präster är gudlösa.
Även inne i mitt hus finner jag deras ondska,
säger Herren.
12 Därför skall deras väg bli för dem
som hala stigar i mörkret.
De skall drivas bort och där skall de falla.
Ty jag skall låta olycka drabba dem
det år deras straff kommer, säger Herren.
13 Också hos Samarias profeter
har jag sett dåraktiga ting:
De profeterade i Baals namn
och förde mitt folk Israel vilse.
14 Och hos Jerusalems profeter
har jag sett förskräckliga ting.
De begår äktenskapsbrott och ljuger,
de uppmuntrar dem som gör ont
så att ingen skall vända om från sin ondska.
De är alla för mig som Sodom
och stadens invånare som Gomorras.
15 Därför säger Herren Sebaot så om profeterna:
Jag skall ge dem malört att äta
och förgiftat vatten att dricka,
ty från profeterna i Jerusalem
har gudlöshet gått ut över hela landet.
16 Så säger Herren Sebaot:
Lyssna inte på orden från de profeter som profeterar för er,
ty de bedrar er.
Sina egna hjärtans syner talar de,
inte vad som kommer från Herrens mun.
17 Om och om igen säger de till dem som föraktar mig:
" Herren har sagt: Det skall gå er väl."
Och till var och en som följer sitt hårda hjärta säger de:
"Ingen olycka skall drabba er."
18 Men vem har tillträde till Herrens råd,
så att han kan se och höra hans ord?
Och vem har aktat på hans ord
och lyssnat till det?
19 Se, Herrens stormvind, full av vrede, bryter fram,
en virvlande storm!
Över de ogudaktigas huvuden virvlar den ner.
20 Herrens vrede skall inte vända åter,
förrän han har utfört och fullbordat
sitt hjärtas tankar.
I den yttersta tiden skall ni inse och förstå det.
21 Jag sände inte dessa profeter,
ändå rusade de i väg.
Jag talade inte till dem,
ändå profeterade de.
22 Om de haft tillträde till mitt råd,
hade de förkunnat mina ord för mitt folk
för att få dem att vända om från sina onda vägar
och sina onda gärningar.
23 Är jag en Gud endast på nära håll, säger Herren, och inte en Gud också långt borta? 24 Eller kan någon gömma sig på ett så hemligt ställe att jag inte skulle se honom? säger Herren. Är inte jag den som uppfyller himmel och jord? säger Herren. 25 Jag har hört vad profeterna säger, de som profeterar lögn i mitt namn. De säger: "Jag har haft en dröm, jag har haft en dröm." 26 Hur länge? Vad finns det i hjärtat hos profeterna, lögnprofeterna, de som profeterar sina egna hjärtans svek? 27 De tänker att de genom sina drömmar, som de berättar för varandra, skall få mitt folk att glömma mitt namn, liksom deras fäder glömde mitt namn för Baal. 28 Den profet som har haft en dröm, han må berätta en dröm. Men den som har tagit emot mitt ord, han må troget tala mitt ord. Vad är halm mot säd? säger Herren. 29 Är inte mitt ord som en eld, säger Herren, och likt en slägga som krossar klippan?
30 Se, därför är jag emot profeterna, säger Herren, dessa som stjäl mina ord från varandra. 31 Jag är emot profeterna, säger Herren, de som bär fram sin egen tungas ord och säger: "Så säger Herren." 32 Jag är emot dem som profeterar falska drömmar, säger Herren. När de berättar dessa drömmar, för de mitt folk vilse med sina lögner och sitt skryt. Det är inte jag som har sänt dem eller givit dem något uppdrag och de kan inte alls hjälpa detta folk, säger Herren.
Falska "tungor"
33 När detta folk eller en profet eller präst frågar dig: "Vad är Herrens tunga?",[a] skall du säga dem vad som är den verkliga tungan.[b] Och jag skall kasta bort er, säger Herren.
34 Den profet eller präst eller den av folket som säger " Herrens tunga", den mannen och hans hus skall jag straffa. 35 Så skall ni fråga varandra och säga er emellan: Vad har Herren svarat? eller: Vad har Herren sagt? 36 Men " Herrens tunga" skall ni inte mer nämna. Ty för var och en skall då hans eget ord bli en "tunga", eftersom ni förvränger den levande Gudens, Herren Sebaots, vår Guds, ord. 37 Så skall du säga till profeten: Vad har Herren svarat dig? eller: Vad har Herren talat? 38 Men om ni säger " Herrens tunga", då säger Herren så: Ni använder detta ord, " Herrens tunga", fastän jag har sänt bud till er och sagt till er: Ni skall inte säga " Herrens tunga". 39 Se, därför skall jag helt glömma er och kasta bort från mitt ansikte både er och den stad som jag har givit åt er och era fäder. 40 Och jag skall låta evig förödmjukelse drabba er, en evig skam som aldrig skall glömmas.
Två korgar fikon
24 Sedan Nebukadressar, kungen i Babel, hade fört bort[c] Jekonja, Jojakims son, kungen i Juda, från Jerusalem tillsammans med Juda furstar, hantverkarna och smederna och låtit dem komma till Babel, visade mig Herren i en syn två korgar med fikon uppställda framför Herrens tempel. 2 I den ena korgen fanns mycket goda fikon, sådana fikon som mognat först. I den andra korgen fanns mycket dåliga fikon, så dåliga att man inte kunde äta dem. 3 Och Herren sade till mig: "Vad ser du, Jeremia?" Jag svarade: "Fikon, och de goda fikonen är mycket goda, men de dåliga fikonen är mycket dåliga, så dåliga att man inte kan äta dem."
4 Då kom Herrens ord till mig. Han sade: 5 "Så säger Herren, Israels Gud: Liksom man ser på dessa goda fikon, skall jag med välvilja se på de bortförda av Juda, vilka jag från denna plats har sänt bort till kaldeernas land. 6 Jag skall nådigt vaka över dem och låta dem komma tillbaka till detta land. Jag skall bygga upp dem och inte slå ner dem, jag skall plantera dem och inte rycka upp dem. 7 Och jag skall ge dem ett hjärta som känner mig, att jag är Herren. De skall vara mitt folk och jag skall vara deras Gud. Ty de skall vända om till mig av hela sitt hjärta.
8 Men så som man gör med dåliga fikon, som är så dåliga att man inte kan äta dem, på samma sätt, säger Herren, skall jag göra med Sidkia,[d] Juda kung, och med hans furstar och med återstoden i Jerusalem, både de som är kvar här i landet och de som bor i Egypten. 9 På alla orter dit jag fördriver dem, skall jag utlämna dem till skräck och till olycka i alla riken på jorden, till en skam och ett ordspråk, till en nidvisa och en förbannelse. 10 Jag skall sända svärd, hungersnöd och pest ibland dem, till dess att de blir utrotade ur det land som jag har givit åt dem och deras fäder."
Profetia om sjuttioårig fångenskap
25 Detta är det ord som kom till Jeremia angående hela Juda folk i Josias son Jojakims, Juda kungs, fjärde regeringsår, som var den babyloniske kungen Nebukadressars första regeringsår.[e] 2 Detta ord talade profeten Jeremia till hela Juda folk och till alla Jerusalems invånare. Han sade:
3 Ända från Josias, Amons sons, Juda kungs, trettonde regeringsår och till denna dag, under dessa tjugotre år, har Herrens ord kommit till mig. Jag har gång på gång talat till er, men ni har inte velat höra. 4 Herren har gång på gång sänt till er alla sina tjänare profeterna, men ni har inte lyssnat eller vänt örat till för att höra, 5 när de sade: "Vänd om, var och en från sin onda väg och sina onda gärningar, så skall ni för all framtid få bo kvar i det land som Herren har givit åt er och era fäder. 6 Följ inte andra gudar, så att ni tjänar och tillber dem och väck inte min vrede genom era händers verk. Då skall jag inte heller låta olycka drabba er." 7 Men ni har inte lyssnat till mig, säger Herren, utan väckt min vrede genom era händers verk till er egen olycka.
8 Därför säger Herren Sebaot så: Eftersom ni inte har lyssnat till mina ord, 9 skall jag kalla på alla folkstammarna i norr, säger Herren, och jag skall sända efter min tjänare Nebukadressar, kungen i Babel. Och jag skall låta dem angripa detta land och dem som bor här, liksom alla hednafolken här omkring. Jag skall förgöra dem och de skall bli till häpnad och åtlöje och evig ödeläggelse. 10 Jag skall bland dem göra slut på rop av fröjd och rop av glädje, på rop för brudgum och rop för brud, på kvarnens buller och lampans ljus. 11 Hela detta land skall ödeläggas och förstöras, och dessa länder skall tjäna Babels kung i sjuttio år.
12 Men när sjuttio år har gått, skall jag straffa kungen i Babel och folket där för deras missgärning, säger Herren, och även kaldeernas land skall jag göra till en ödemark för all framtid. 13 Jag skall låta alla de ord som jag har talat mot det landet gå i uppfyllelse, allt som är skrivet i denna bok och som Jeremia har profeterat mot alla hednafolk. 14 Ty också dem skall mäktiga folk och stora kungar lägga under sig, och jag skall vedergälla dem efter deras gärningar och deras händers verk.
Guds dom över folken
15 Ty så sade Herren, Israels Gud, till mig: "Tag denna bägare med vredesvin ur min hand och låt alla de hednafolk som jag sänder dig till, dricka av den. 16 De skall dricka så att de raglar och förlorar förståndet på grund av det svärd som jag skall sända ibland dem." 17 Och jag tog bägaren ur Herrens hand, och alla de folk som Herren sände mig till gav jag att dricka, 18 nämligen Jerusalem med Juda städer, dess kungar och furstar, för att göra dem till en ödemark och till häpnad och åtlöje och till en förbannelse, som nu har skett, 19 vidare farao, kungen i Egypten, hans tjänare, hans furstar och allt hans folk 20 och alla blandade stammar där, alla kungar i landet Us och alla kungar i filisteernas land, både Askelon, Gaza, Ekron och dem som finns kvar i Asdod, 21 vidare Edom, Moab och Ammons barn samt alla kungar i Tyrus, 22 alla kungar i Sidon och kungarna i kustländerna på andra sidan havet, 23 vidare Dedan, Tema, Bus och alla dem som har kantklippt hår 24 och alla kungar i Arabien och alla kungar över de blandade stammar som bor i öknen 25 samt alla kungar i Simri, alla kungar i Elam och alla kungar i Medien, 26 slutligen alla kungar i landet i norr - både dem som bor nära och dem som bor långt borta, den ene såväl som den andre - och alla övriga riken i världen, ut över jordens yta. Och Sesaks[f] kung skall dricka efter dem.
27 Du skall säga till dem: Så säger Herren Sebaot, Israels Gud: Drick, så att ni blir druckna och spyr och faller omkull utan att kunna resa er på grund av det svärd som jag skall sända ibland er. 28 Men om de inte vill ta emot bägaren ur din hand och dricka, så säg till dem: Så säger Herren Sebaot: Ni måste dricka! 29 Ty se, med den stad som är uppkallad efter mitt namn skall jag börja straffdomen. Skulle då ni bli ostraffade? Nej, ni skall inte bli ostraffade, utan jag skall kalla på ett svärd mot jordens alla invånare, säger Herren Sebaot.
30 Allt detta skall du profetera för dem och säga till dem:
Herren ryter från höjden,
från sin heliga boning låter han sin röst höras.
Han ryter högt över sitt land
och höjer skörderop som en vintrampare
över jordens alla invånare.
31 Larmet hörs till jordens ände,
ty Herren går till rätta med hednafolken,
han skall döma allt kött.
De ogudaktiga överlämnar han åt svärdet, säger Herren.
32 Så säger Herren Sebaot:
Se, en ofärd går ut
från folk till folk
och en väldig storm stiger upp
från jordens yttersta ände.
33 De som på den dagen blir slagna av Herren
skall ligga från jordens ena ände till den andra.
Man skall inte hålla dödsklagan efter dem,
inte samla upp och begrava dem,
utan de skall bli gödsel på marken.
34 Jämra er, ni herdar, och klaga.
Vältra er på marken, ni ledare för hjorden.
Tiden är inne då ni skall slaktas
och ni skall skingras.
Ni skall falla sönder som ett dyrbart kärl.
35 Ingen tillflykt finns för herdarna,
ingen möjlighet att undkomma för hjordens ledare.
36 Hör herdarna ropa
och ledarna för hjorden jämra sig.
Ty Herren ödelägger deras betesmark,
37 och de fridfulla ängarna förstörs
på grund av Herrens brinnande vrede.
38 Likt ett ungt lejon drar han ut ur sitt snår.
Deras land blir en ödemark
på grund av förtryckarens svärd,
och hans brinnande vrede."
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln