M’Cheyne Bible Reading Plan
Israels första folkräkning
1 Herren talade till Mose i Sinai öken, i uppenbarelsetältet, på första dagen i andra månaden av det andra året[a] efter deras uttåg ur Egyptens land. Han sade: 2 "Räkna antalet av Israels barn, hela deras menighet efter deras släkter och familjer, med uppräkning av namnen på alla män, var person för sig, 3 alla vapenföra i Israel som är tjugo år eller äldre. Du och Aron skall inmönstra dem efter deras häravdelningar. 4 En man från varje stam skall vara med er, den som är huvudman för sin stams familjer.
5 Detta är namnen på de män som skall bistå er: Av Ruben: Elisur, Sedeurs son; 6 av Simeon: Selumiel, Surisaddajs son; 7 av Juda: Nahson, Amminadabs son; 8 av Isaskar: Netanel, Suars son; 9 av Sebulon: Eliab, Helons son; 10 av Josefs barn: av Efraim: Elisama, Ammihuds son; av Manasse: Gamliel, Pedasurs son; 11 av Benjamin: Abidan, Gideonis son; 12 av Dan: Ahieser, Ammisaddajs son; 13 av Aser: Pagiel, Okrans son; 14 av Gad: Eljasaf, Deguels son; 15 av Naftali: Ahira, Enans son." 16 Dessa var utvalda från menigheten, de var ledare för sina fäders stammar, stamhövdingar i Israel.
17 Mose och Aron tog till sig dessa namngivna män. 18 De samlade hela menigheten på första dagen i andra månaden, och folket blev infört i förteckningen efter sina släkter och familjer, var och en räknad, de som var tjugo år eller äldre, varje person för sig, 19 allt så som Herren hade befallt Mose. Och han mönstrade dem i Sinai öken.
20 Avkomlingarna till Rubens, Israels förstföddes, söner, upptecknade efter sina släkter och familjer, var och en räknad, var person för sig, samtliga vapenföra män som var tjugo år eller äldre, 21 de som inmönstrades av Rubens stam, utgjorde 46 500.
22 Avkomlingarna till Simeons söner, upptecknade efter sina släkter och familjer, så många som inmönstrades, var och en räknad, var person för sig, samtliga vapenföra män som var tjugo år eller äldre, 23 de som inmönstrades av Simeons stam, utgjorde 59 300.
24 Avkomlingarna till Gads söner, upptecknade efter sina släkter och familjer, var och en räknad, samtliga vapenföra som var tjugo år eller äldre, 25 de som inmönstrades av Gads stam, utgjorde 45 650.
26 Avkomlingarna till Judas söner, upptecknade efter sina släkter och familjer, var och en räknad, samtliga vapenföra som var tjugo år eller äldre, 27 de som inmönstrades av Juda stam, utgjorde 74 600.
28 Avkomlingarna till Isaskars söner, upptecknade efter sina släkter och familjer, var och en räknad, samtliga vapenföra som var tjugo år eller äldre, 29 de som inmönstrades av Isaskars stam, utgjorde 54 400.
30 Avkomlingarna till Sebulons söner, upptecknade efter sina släkter och familjer, var och en räknad, samtliga vapenföra som var tjugo år eller äldre, 31 de som inmönstrades av Sebulons stam, utgjorde 57 400.
32 Avkomlingarna till Josefs söner:
Avkomlingarna till Efraims söner, upptecknade efter sina släkter och familjer, var och en räknad, samtliga vapenföra som var tjugo år eller äldre, 33 de som inmönstrades av Efraims stam, utgjorde 40 500.
34 Avkomlingarna till Manasses söner, upptecknade efter sina släkter och familjer, var och en räknad, samtliga vapenföra som var tjugo år eller äldre, 35 de som inmönstrades av Manasse stam, utgjorde 32 200.
36 Avkomlingarna till Benjamins söner, upptecknade efter sina släkter och familjer, var och en räknad, samtliga vapenföra som var tjugo år eller äldre, 37 de som inmönstrades av Benjamins stam, utgjorde 35 400.
38 Avkomlingarna till Dans söner, upptecknade efter sina släkter och familjer, var och en räknad, samtliga vapenföra som var tjugo år eller äldre, 39 de som inmönstrades av Dans stam, utgjorde 62 700.
40 Avkomlingarna till Asers söner, upptecknade efter sina släkter och familjer, var och en räknad, samtliga vapenföra som var tjugo år eller äldre, 41 de som inmönstrades av Asers stam, utgjorde 41 500.
42 Avkomlingarna till Naftalis söner, upptecknade efter sina släkter och familjer, var och en räknad, samtliga vapenföra som var tjugo år eller äldre, 43 de som inmönstrades av Naftali stam, utgjorde 53 400.
44 Dessa var de inmönstrade, de som blev inmönstrade av Mose och Aron och Israels hövdingar, tolv män som var och en företrädde sin stamfamilj. 45 Och alla de av Israels barn som blev inmönstrade efter sina familjer, alla vapenföra i Israel som var tjugo år eller äldre, 46 alla dessa inmönstrade utgjorde 603 550. 47 Men leviterna i sin fädernestam blev inte inmönstrade med de övriga. 48 Ty Herren hade sagt till Mose: 49 Endast Levi stam skall du inte inmönstra, och du skall inte räkna deras antal med Israels barn, 50 utan du skall förordna leviterna att förestå vittnesbördets tabernakel med alla dess redskap och tillbehör. De skall bära tabernaklet och alla dess redskap och göra tjänst vid det. Runt omkring tabernaklet skall de ha sitt läger. 51 När tabernaklet skall bryta upp skall leviterna ta ner det, och när tabernaklet skall sättas upp skall leviterna sätta upp det. Om någon annan kommer nära det, skall han dödas. 52 Israels barn skall resa sina tält var och en i sitt läger och var och en under sitt baner, efter sina häravdelningar. 53 Men leviterna skall slå läger runt omkring vittnesbördets tabernakel, för att inte vrede skall drabba Israels barns menighet. Och leviterna skall ha ansvaret för vittnesbördets tabernakel och dess skötsel.
54 Israels barn gjorde så, de gjorde i allt som Herren hade befallt Mose.
Psalm 35
Bön om räddning undan förföljare
1 Av David.
Herre, gå till rätta med dem som går till rätta med mig,
strid mot dem som strider mot mig.
2 Tag sköld och rustning,
och kom till min hjälp.
3 Drag fram spjutet och spärra vägen
för mina förföljare.
Säg till min själ:
"Jag är din frälsning."
4 Låt dem komma på skam och blygas som står efter mitt liv.
Låt dem tvingas tillbaka med skam
som tänker ut ont mot mig.
5 Låt dem bli som agnar för vinden,
låt Herrens ängel driva bort dem.
6 Låt deras väg bli mörk och hal,
låt Herrens ängel förfölja dem.
7 Ty utan orsak har de gömt sin nätgrop för att fånga mig,
utan orsak har de grävt den för att ta mitt liv.
8 Låt ödeläggelse oväntat komma över dem,
så att de själva fångas i det nät de lagt ut
och till sitt fördärv faller i sin egen grop.
9 Min själ skall jubla i Herren
och vara glad över hans frälsning.
10 Varje ben i min kropp skall säga:
" Herre, vem är dig lik,
du som räddar den betryckte från hans överman,
den betryckte och fattige från den som plundrar honom?"
11 Falska vittnen träder fram,
de frågar mig om sådant som jag inte vet.
12 De lönar mig med ont för gott,
min själ är övergiven.
13 Jag bar sorgdräkt när de var sjuka,
jag kuvade min själ med fasta
och bad med nersänkt huvud.
14 Jag handlade som om det gällt min vän, min bror.
Lik den som sörjer sin mor
gick jag sorgklädd och nerböjd.
15 Men de gläder sig över mitt fall,
de gaddar ihop sig,
onda människor gaddar ihop sig mot mig - jag vet ej varför.
De hånar mig utan uppehåll.
16 Bland gudlösa som hånar för en kaka bröd,
gnisslar de tänder mot mig.
17 Herre, hur länge skall du se på?
Befria min själ från deras ödeläggelse,
mitt dyrbara liv undan lejonen.
18 Då skall jag tacka dig i den stora församlingen,
bland mycket folk skall jag prisa dig.
19 Låt inte dem få glädja sig över mig
som utan orsak är mina fiender.
Låt inte dem få blinka med ögonen
som utan anledning hatar mig.
20 Ty det är inte frid de talar,
svekets ord tänker de ut
mot de stilla i landet.
21 De spärrar upp munnen mot mig,
de säger: "Rätt åt honom,
nu ser vi det med egna ögon!"
22 Du, Herre, ser det, tig ej.
Herre, var inte långt ifrån mig.
23 Vakna, stå upp, skaffa mig rätt,
tag dig an min sak, du min Gud och Herre.
24 Skaffa mig rätt efter din rättfärdighet, Herre, min Gud,
låt dem inte få glädjas över mig.
25 Låt dem inte säga i sina hjärtan:
"Det var rätt åt honom, det gick som vi ville!"
Låt dem inte få säga: "Vi har uppslukat honom."
26 Låt alla komma på skam och blygas
som gläds över min olycka.
Låt dem gå klädda i skam och blygsel,
dessa som förhäver sig över mig.
27 Låt dem jubla och glädja sig
som unnar mig min rätt.
Låt dem alltid kunna säga:
"Lovad vare Herren,
som unnar sin tjänare frid!"
28 Då skall min tunga förkunna din rättfärdighet,
ditt lov dagen lång.
Du kan inte se in i framtiden
11 Sänd ditt bröd över vattnet, ty med tiden får du det tillbaka.
2 Dela det du har i sju delar, ja, åtta,
ty du vet inte vilken olycka som kan drabba landet.
3 När molnen är fulla, tömmer de sitt regn över jorden,
och om ett träd faller omkull,
mot söder eller norr,
så ligger det på den plats där det har fallit.
4 Den som spejar efter vind får aldrig så,
den som skådar efter moln får ingenting skörda.
5 Liksom du inte vet vart vinden far
eller hur benen bildas i moderlivet,
så förstår du ej heller Guds verk,
hans som gör alltsammans.
6 Så din säd om morgonen
och låt inte din hand vila om kvällen,
ty du vet inte vilket som lyckas bäst, det ena eller det andra,
eller om båda är lika bra.
7 Ljuset är ljuvligt
och det är gott för ögonen
att se solen.
8 Om en människas år blir många,
må hon glädja sig under dem alla
och komma ihåg att det blir många mörka dagar.
Allt som kommer är förgängligt.
Råd till de unga
9 Gläd dig, du yngling, i din ungdom,
låt ditt hjärta glädjas i din ungdoms dagar.
Vandra ditt hjärtas vägar,
följ det dina ögon ser.
Men vet att för allt detta
kommer Gud att döma dig.
10 Låt sorgen vika ur ditt hjärta
och håll det onda borta från din kropp.
Ty ungdomstiden, livets blomstringstid, är förgänglig.
3 1 Påminn dem om att de skall underordna sig och lyda myndigheter och makthavare och vara beredda att göra allt som är gott, 2 att inte förolämpa någon utan hålla frid och vara tillmötesgående och visa vänlighet mot alla människor. 3 Vi var själva en gång oförnuftiga, olydiga och vilsegångna. Vi var slavar under många slags begär och lustar, vi levde i ondska och avund, vi var avskyvärda och vi hatade varandra.
4 Men när Guds, vår Frälsares, godhet och kärlek till människorna uppenbarades, 5 frälste han oss, inte för rättfärdiga gärningar som vi hade gjort, utan på grund av sin barmhärtighet, genom ett bad till ny födelse och förnyelse i den helige Ande, 6 som han rikligt utgöt över oss genom Jesus Kristus, vår Frälsare. 7 Detta skedde för att vi skulle stå rättfärdiga genom hans nåd och, som vårt hopp är, bli arvingar till det eviga livet. 8 Detta är ett ord att lita på, och jag vill att du med kraft inskärper det, så att de som tror på Gud vinnlägger sig om att göra goda gärningar. Sådant är gott och nyttigt för människorna. 9 Men undvik dåraktiga dispyter och frågor om släktregister och kiv och stridigheter om lagen. Sådana är skadliga och helt meningslösa. 10 En villolärare skall du visa ifrån dig, sedan du varnat honom en första och en andra gång, 11 eftersom du vet att en sådan är på fel väg och syndar och har dömt sig själv.
Avslutning
12 När jag nu sänder Artemas och Tykikus till dig, så skynda dig att komma till mig i Nikopolis. Jag har beslutat mig för att stanna där över vintern. 13 Juristen Zenas och Apollos skall du utrusta ordentligt, så att de inte saknar något. 14 Också de våra skall lära sig att utföra goda gärningar och fylla nödvändiga behov, så att de inte blir utan frukt. 15 Alla som är hos mig hälsar till dig. Hälsa till dem som älskar oss i tron. Nåd vare med er alla.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln