M’Cheyne Bible Reading Plan

Lydnadens lön

26 Ni skall inte göra er några avgudar och inte resa upp åt er någon avbild eller stod och inte heller i ert land sätta upp några stenar med inhuggna bilder för att tillbe dem. Ty jag är Herren, er Gud. ² Mina sabbater skall ni hålla, och för min helgedom skall ni ha vördnad. Jag är Herren.

³ Om ni vandrar efter mina stadgar och håller mina bud och följer dem, ⁴ skall jag ge er regn i rätt tid, så att jorden ger sin gröda och träden på marken bär sin frukt. ⁵ Trösktiden skall hos er räcka till vinbärgningen, och vinbärgningen skall räcka till såningstiden, och ni skall ha bröd nog för att äta er mätta och ni skall bo trygga i ert land. ⁶ Och jag skall ge frid i landet, ni skall få ro och ingen skall förskräcka er. Jag skall göra slut på vilddjuren i landet, och inget svärd skall gå fram genom ert land. ⁷ Ni skall jaga era fiender framför er, och de skall falla för era svärd. ⁸ Fem av er skall jaga hundra framför sig, och hundra av er skall jaga tiotusen, och era fiender skall falla för era svärd. ⁹ Jag skall vända mig till er och göra er fruktsamma och föröka er, och jag skall upprätthålla mitt förbund med er. ¹⁰ Gammal gröda, som legat inne länge, skall ni ha att äta. Ni skall tvingas skaffa undan den gamla för den nya. ¹¹ Och jag skall resa upp min boning mitt ibland er, och jag skall inte avvisa er. ¹² Jag skall vandra mitt ibland er och vara er Gud, och ni skall vara mitt folk. ¹³ Jag är Herren, er Gud, som förde er ut ur Egyptens land, för att ni inte skulle vara slavar där. Jag har brutit sönder ert ok och låtit er gå med upprätt huvud.

Olydnadens följder

¹⁴ Men om ni inte hör på mig och inte gör efter alla dessa bud, ¹⁵ om ni föraktar mina stadgar och avvisar mina lagar, så att ni inte följer alla mina bud utan bryter mitt förbund, ¹⁶ då skall också jag handla på samma sätt mot er. Jag skall straffa er med förskräckelse, med tärande sjukdom och feber, så att era ögon försmäktar och er själ tynar bort. Och ni skall så er säd förgäves, ty era fiender skall äta den. ¹⁷ Jag skall vända mitt ansikte mot er, och ni skall bli slagna av era fiender. De som hatar er skall råda över er, och ni skall fly, även om ingen förföljer er.

¹⁸ Om ni trots detta inte lyssnar till mig, skall jag tukta er sjufalt värre för era synders skull. ¹⁹ Jag skall krossa er stolta makt och låta er himmel bli som järn och er jord som koppar. ²⁰ Er möda skall vara förgäves, ty er jord skall inte ge sin gröda och träden i landet skall inte bära frukt.

²¹ Om ni ändå gör mig emot och inte vill lyssna på mig, skall jag slå er sjufalt värre, så som era synder förtjänar. ²² Jag skall sända över er vilddjur, som skall döda era barn och fördärva er boskap och minska ert eget antal, så att era vägar blir öde.

²³ Om ni trots detta inte låter varna er av mig utan står mig emot, ²⁴ skall också jag stå er emot och slå er sjufalt för era synders skull. ²⁵ Jag skall låta er drabbas av ett hämndens svärd som skall hämnas mitt förbund, och ni skall samlas i städerna. Men där skall jag sända pest ibland er, och ni skall bli överlämnade i fienders hand. ²⁶ Jag skall så fördärva ert livsuppehälle att ert bröd skall kunna bakas i en enda ugn av tio kvinnor. Brödet skall lämnas ut efter vikt, och när ni äter skall ni inte bli mätta.

²⁷ Om ni trots detta inte lyssnar till mig utan står mig emot, ²⁸ skall också jag i vrede stå er emot och tukta er sjufalt för era synders skull. ²⁹ Ni skall tvingas äta era söners och döttrars kött. ³⁰ Jag skall ödelägga era offerhöjder och utrota era solstoder. Jag skall kasta era döda kroppar på era eländiga avgudars döda kroppar, och jag skall visa er ifrån mig. ³¹ Jag skall göra era städer till ruiner och ödelägga era helgedomar, och jag skall inte mer med välbehag känna doften av era offer. ³² Jag skall själv ödelägga landet, så att era fiender som bor där skall häpna över det. ³³ Men er skall jag sprida ut bland hednafolken och jag skall förfölja er med draget svärd. Så skall ert land bli en ödemark och era städer ruiner.

³⁴ Då skall landet få gottgörelse för sina sabbater under hela den tid som det ligger öde och ni är i era fienders land. Ja, då skall landet vila och få gottgörelse för sina sabbater. ³⁵ Hela den tid det ligger öde skall det hålla sabbat och få den vila det inte fick på era sabbater, då ni bodde där. ³⁶ Och åt dem som blir kvar av er, skall jag ge försagda hjärtan där de är i sina fienders länder, så att de jagas på flykten av ett prasslande löv som rörs av vinden. De skall fly som om de flydde för svärd och falla, även om ingen förföljer dem. ³⁷ De skall stupa på varandra som om de stupade för svärd, även om ingen förföljer dem. Ja, ni skall inte kunna hålla stånd mot era fiender. ³⁸ Ni skall förgås bland hednafolken, och era fienders land skall förtära er. ³⁹ De som blir kvar av er skall genom sin egen missgärning tyna bort i era fienders land. Också genom sina fäders missgärning skall de tyna bort, liksom dessa har gjort.

⁴⁰ De skall bekänna den missgärning de själva har begått och den deras fäder har begått, att de har handlat trolöst mot mig och stått mig emot, ⁴¹ så att också jag måste stå dem emot och föra dem bort till deras fienders land. Ja, då skall deras oomskurna hjärtan tvingas att ödmjuka sig, och de skall få lida för sin missgärning. ⁴² Då skall jag tänka på mitt förbund med Jakob och jag skall också tänka på mitt förbund med Isak och på mitt förbund med Abraham. Och jag skall tänka på landet. ⁴³ Ty landet skall överges av dem och få gottgörelse för sina sabbater genom att ligga öde, när folket är borta. Själva skall de få lida för sin missgärning, just därför att de förkastade mina lagar och därför att de avvisade mina stadgar. ⁴⁴ Men, medan de är i sina fienders land, skall jag trots detta inte så förkasta eller avvisa dem, att jag förgör dem och bryter mitt förbund med dem, ty jag är Herren, deras Gud. ⁴⁵ Nej, dem till godo skall jag tänka på förbundet med fäderna, som jag förde ut ur Egyptens land inför hednafolkens ögon, för att jag skulle vara deras Gud. Jag är Herren.

⁴⁶ Dessa är de stadgar, domslut och lagar som Herren fastställde mellan sig och Israels barn på Sinai berg genom Mose.

Psalm 33

Herrens allmakt och nåd

9 Allt detta har jag grubblat på och jag har prövat allt detta: Att de rättfärdiga och visa och deras gärningar är i Guds hand. Kärlek eller hat - ingen människa vet vad som ligger framför henne ² Allt händer lika för alla, för den rättfärdige och den ogudaktige, för den gode, den rene och den orene, för den som offrar och den som inte offrar. Det går den gode som det går syndaren, den som svär en ed på samma sätt som den som är rädd för att svära. ³ Detta är det onda i allt som händer under solen, att det går alla lika. Därför är också människornas hjärtan fulla av ondska, och oförnuft bor i dem så länge de lever, och sedan måste de ner bland de döda. ⁴ För den som blir utvald att höra till de levandes skara finns hopp, ty bättre är en levande hund än ett dött lejon. ⁵ De som lever vet att de måste dö, men de döda vet ingenting och de får ingen lön mer, ty minnet av dem är glömt. ⁶ Deras kärlek, deras hat och deras avund finns inte mer. Aldrig någonsin mer får de ta del i vad som sker under solen.

⁷ Ät därför ditt bröd med glädje och drick ditt vin med glatt hjärta. Gud är redan nöjd med det du gör. ⁸ Låt dina kläder alltid vara vita och låt olja aldrig fattas på ditt huvud. ⁹ Njut livet med en hustru som du älskar, alla dagar i ditt förgängliga liv, det som Gud ger dig under solen, ja, under alla dina förgängliga dagar. Ty detta är din lott i livet och under den möda som du gör dig under solen. ¹⁰ Allt vad din hand kan göra, gör det med kraft. Ty i graven dit du går kan man inte verka eller tänka, och där finns ingen kunskap eller vishet.

¹¹ Vidare såg jag under solen: Det är inte de snabba som vinner loppet, och inte hjältarna striden. Inte heller får de visa alltid bröd, de kloka rikedom och de kunniga uppskattning. De är alla beroende av tid och tillfälle. ¹² Människan känner inte heller sin tid. Som fiskarna fångas i olycksnätet eller fåglarna fastnar i snaran, så snärjs också människors barn i olyckans tid, när ofärd plötsligt kommer över dem.

¹³ Också detta såg jag under solen, en visdom som syntes mig stor: ¹⁴ Det fanns en liten stad med få invånare. Mot den kom en stor kung som belägrade den och byggde stora befästningsverk mot den. ¹⁵ Där inne fanns en fattig men vis man som räddade staden genom sin vishet. Men ingen kom ihåg denne fattige man. ¹⁶ Då sade jag: "Vishet är bättre än styrka", men den fattiges vishet blir föraktad, och ingen lyssnar till det han säger.

Vishet och dårskap

Hälsning

1 Från Paulus, Guds tjänare och Jesu Kristi apostel, sänd att leda Guds utvalda till tro och till insikt om den sanning som hör till gudsfruktan ² och som ger hopp om evigt liv. Ja, evigt liv har Gud, som inte kan ljuga, utlovat från evighet. ³ Och när tiden var inne uppenbarade han sitt ord genom den förkunnelse som har anförtrotts åt mig på Guds, vår Frälsares, befallning. ⁴ Jag hälsar Titus, mitt äkta barn i den gemensamma tron. Nåd och frid från Gud, Fadern, och Kristus Jesus, vår Frälsare.

Titus uppgift på Kreta

⁵ När jag lämnade dig kvar på Kreta, var det för att du skulle ordna det som ännu återstod och i varje stad insätta äldste efter mina anvisningar. ⁶ En sådan skall vara oförvitlig, en enda kvinnas man, och ha troende barn som inte kan beskyllas för att vara ostyriga eller uppstudsiga. ⁷ Församlingsledaren^[a] skall som en Guds förvaltare vara oförvitlig. Han skall inte vara självgod, inte häftig, inte missbruka vin, inte vara våldsam eller girig, ⁸ utan gästfri, godhjärtad och förståndig, pålitlig, gudfruktig och behärskad. ⁹ Han skall hålla sig till lärans tillförlitliga ord, så att han genom en sund undervisning kan uppmuntra andra och vederlägga motståndarna. ¹⁰ Ty särskilt bland de omskurna finns det många orosstiftare, pratmakare och bedragare. ¹¹ Dem måste man tysta munnen på, för de vänder upp och ner på hela familjer genom att för egen vinning lära ut sådant som de inte borde.

¹² En av deras egna, en profet, har sagt: "Kreter ljuger alltid, är vilddjur, glupska och lata." ¹³ Det omdömet är sant. Tillrättavisa dem därför strängt, så att de blir sunda i tron ¹⁴ och inte befattar sig med judiska myter och med stadgar från människor som vänder sig bort från sanningen. ¹⁵ För de rena är allting rent, men för de orena, för dem som inte tror, är ingenting rent, utan hos dem är både förstånd och samvete orenade. ¹⁶ De försäkrar att de känner Gud, men med sina gärningar förnekar de honom. De är avskyvärda och olydiga, odugliga till varje god gärning.